Blog Archives

Snö, värk och hummer

Så är årets första vecka till ända. Den har präglats av kyla, snö, värk och trötthet.  Vet inte om det är alla helger eller vintern som skapar all trötthet? Kroppen är full av inflammation och jag kämpar med att stå ut med smärtorna. Det påverkar också orken. Eller är det att jag börjar bli gammal?

IMG_3471

Det tar tid att komma iväg på morgonen. Lager på lager under, termobyxor och fjällkängor, mössa och vantar utanpå. Jag känner mig som en Michelingubbe. Men vägrar att frysa. Vågade bara cykla till jobbet  i måndags.  Inte riktigt väder för cykel, trots dubbdäck och superpannlampa. Snälla mannen har kört vägen genom stan och släppt av mig på morgonen. Så jag har suttit på kontoret redan 6.40. Även om jag inte är någon morgonmänniska är det skönt att vara tidigt på jobbet. Jobbar som mest effektivt när jag inte blir störd av varken telefon eller kollegor 🙂

Och fördelen med att börja tidigt är att jag kan gå hem tidigare.

Vi har haft en lugn hemmahelg utan något inbokat eller gäster. Bara mannen och jag. Såna helger behövs också. Nästa helg blir det huset fullt igen. Härligt.

Igår kväll blev det hummer till middag. Hummer som pappa fiskat. Mums. Tack för bästa julklappen pappa <3

IMG_3487

Annars har jag mest tittat på skidåkning, läst och vilat. Fikat med grannen och haft sovmorgon. Varit på City gross och veckohandlat.  Hängt upp ny mat till småfåglarna och tittat förtjust på alla små vänner som dyker upp. Herregud jag kommer inte ha några problem att bli pensionär 🙂

Men än så länge är det lönearbete som gäller. I morgon kommer eleverna. Då blir det extra kul på jobbet.

Jag är tacksam att jag har ett roligt och stimulerande jobb med en bra lön som jag kan försörja mig på. Jag är tacksam att jag har ett bra liv med familj och vänner att älska och bry mig om. Jag är tacksam över mat varje dag och ett vart hus att bo i. Jag är tacksam över att jag är född i en demokrati där fred råder.

Jag är lyckligt lottad.

Årets första arbetsdag

Det var oväntat lätt att studsa upp kvart i 6 i morse. Stackars mannen hade migrän, så han fick däremot ligga kvar i sängen.

Med pirr i magen trampade jag iväg. Det var  -9, gnistrande snö  och isgata på vår lilla grusväg. Men jag cyklade försiktigt och de nya dubbdäcken är toppen! Min nya superpannlampa lyser fantastiskt starkt och nu blir jag inte  bländad av bilarna. Det går att cykla till jobbet även på vintern. Så länge det inte är snöstorm. Men då får  jag väl ta bussen.

Lugnt och stilla på jobbet. Jag var där före vaktmästaren till och med.  Skönt med en mjukstart. Fast det tog 4 försök innan jag kom ihåg lösenordet till jobbdatorn 🙂  Jag har attesterat fakturor, tagit fram debiteringsunderlag, gått igenom vilka kurser som kopplas till varje  APL, svarat på mejl, rapporterat till SCN, ändrat semester till sjuk i december  och tagit hand om mina blommor som nästan hade dött. Svarat i telefon (ett enda samtal) Samt fikat och pratat 🙂

160104

Nu är det kväll och jag njuter av värme och mys inomhus. När man är på jobbet hela dagen blir kvällarna extra värdefulla. Tid att umgås med familj, laga mat, fika med grannen, pyssla i hemmet, läsa eller bara chilla med datorn. Jag är så tacksam att jag inte pendlar längre och kommer hem i vettig tid. Oftast är jag hemma före mannen och fixar middagen. Vi sitter länge vid matbordet och pratar om dagen och livet. Det goda samtalet i lugn och ro. Så jag är tacksam att jag kommer hem redan vid 16-tiden numera . Flera timmar tidigare än förut.

Efit söndag 3 januari 2016

Årets första efitdag. I år ska jag vara mer aktiv, både med efit och bloggande.

Igår vid frukosten satt mannen och jag och småpratade. Jag pratar om att jag funderar på att lägga ner bloggen. Jag har inte samma lust längre.
-Det är klart att du ska ha kvar bloggen! Den är ju du! Jag vill inte förekomma där, men det är klart att du ska fortsätta skriva. Skriva är din passion. Även om du inte ha så mycket blogglust just nu, så kommer den tillbaka.

Mannen har helt rätt.

Jag älskar ord och språk. Både det talade och skrivna ordet är min uttrycksform. Mitt behov av att uttrycka mina tankar och känslor har däremot förändrats. Min gräns mellan personlig och privat har förändrats.

Men jag älskar att skriva och förmedla tankar och känslor. Att kombinera detta med bilder från mitt liv är ett härligt sätt att dokumentera både vardag och helg. Jag brukar titta på gamla efitdagar och det är så kul att se och påminnas. Första efitdagen var redan 2004.

Nu kör vi!

bild1
08-tiden
Idag drar jag upp rullgardinen efter soluppgången. Ovanligt. Men jag är trött.

bild2
09-tiden
Trött som sagt, men ensam vaken. Så mannen är nog ännu tröttare 😉

bild3
10-tiden
En kopp te. Precis när jag tagit bilden ropar mannen på mig och jag kryper ner bredvid honom i sängen. Vi skedar och sover en stund till <3

bild4
11-tiden
Vi har tagit oss upp ur sängen och tar hand om tvätten. Jag viker den torra och mannen hänger den blöta.

bild5
12-tiden
Frukost eller så 🙂 Varje morgon tar jag en hutt med ingefärsshot, D-vitamin och magnesium, lite juice och en kopp kaffe. Oftast blir det ägg till frukost. Det är både gott och nyttigt.

bild6
13-tiden
Medan jag kollar på skidåkning byter mannen däck på min cykel. Nu blir det dubbdäck.

bild7
14-tiden
Visst är det vackert ute, men fyy så kallt. Jag vill ha värme. Jag är ingen vintermänniska. Kommer aldrig att förstå meningen med kyla och mörker.

bild8
15-tiden
Idag blir det långkok.

bild9
16-tiden
Om man bränner armen på het ånga kan man trösta sig med film när mannen åker till Linköping med sönerna.

bild10
17-tiden
Fortfarande film.

bild11
18-tiden
Så här kan man se ut. Lyfte på locket till grytan och brändes av ångan. Aj. Men ingen blåsa tack och lov.

bild12
19-tiden
Lite soppa till kvällsmat. Jag vill ha mycket timjan på ärtsoppa.

bild13
20-tiden
Nyduschad och kammad.

bild14
21-tiden
Det är -8 ute och snön gnistrar vackert. Jag är så tacksam att jag bor i ett varmt hus och kan vara inomhus i kylan.

Imorgon är det arbetsdag och väckarklockan ringer 5.40, så detta blir dagens sista bild. God natt!

Som vanligt blir jag glad om du lämnar en kommentar. Det är så trist med smygisar.

Mitt 2015

Som vanligt är det dags att sammanfatta och reflektera över året som gått. Med bara tre ord skulle jag sammanfatta 2015 som sorg, glädje värk.

Sorg
Sorgen har inte lämnat mig, men den är lättare att leva med. Vissa dagar gråter jag flodvis och andra ingenting. Jag har tagit mig igenom det värsta en förälder kan genomlida. Christian kommer alltid vara sörjd och saknad, men det gäller att minnas allt positivt och all glädje och kärlek vi fick under hans allt för korta liv.

En vecka efter min 50-årsdag dog min mamma, blott 70 år. Även om hon var skör och skröplig var det ändå ingen som såg det komma. Hon dog ögonblickligen hemma, då hon bara föll ihop i pappas armar och var död. På ett ögonblick blev pappa änkling och ska lära sig att leva ensam efter över 50 år i tvåsamhet. Men sorgen efter mamma är inte så stor som sorgen över Chrille. Jag har sörjt mamma så mycket i förväg. Min mamma försvann när hon fick en stroke för 7 år sedan och den pigga, glada, omtänksamma aktiva Ella förvandlades till en sjuk gammal tant som bara tyckte synd om sig själv. Eftersom mamma valt att gå ur kyrkan blev det en borgerlig begravning. En fin och positiv tillställning som hyllade mamma och där familjen kom samman på ett fint sätt.

Glädje
Jag har så många människor i mitt liv som ger så stor glädje. Jag är helt överväldigad över all kärlek som de ger mig.
Jag fyllde 50 i september och firade med flera härliga kalas och fester. Med bästa vännerna åt jag de godaste Vättern-kräftor en helt fantastisk solig och underbar helg  i augusti. Firade med hela stora familjen på självaste födelsedagen. Huset fyllt av 3 generationer med  långbord, kalasmeny, bubbel  och glädje. Kunde inte bli bättre.

Jag har haft så mycket att glädjas över under 2015. Barn som mår bra och har ett gott liv med jobb och stabil ekonomi och hälsa. Ett intressant och stimulerande jobb i Linköping som sedan byttes mot ett nytt roligt jobb på hemmaplan. Efter 15 års pendlande fick jag äntligen cykelavstånd till jobbet!

Jag trivs med livet på landet med mitt livs stora kärlek H. Vi har det bra tillsammans, både vardag och helg. Vi är bra på att ta vara på glädjen i det lilla och omfamna vardagen, även om den är grå och trist emellanåt. Vi har roligt tillsammans och han lockar mig till skratt v a r j e dag.

I november åkte vi till Teneriffa igen. Den här gången blev det hela 4 veckor i paradiset med sol, bad och kontemplation. Solsemester i november är toppen. Toppen var att två av våra ungar: Sara och Gabriel, gjorde oss sällskap under nästan två veckor.

Julen firades med familj från både öst och väst. Jag älskar att ha huset fyllt av familj och vänner, ordna kalas och bjudningar. Det härliga var att det blev en bra jul för pappa. Ja, för oss andra också. Toppen vore om vi kunde få min bror och svägerska att fira jul i Östergötland 😉

Värk
Ont överallt. Hälsporre i först ena foten, sen i den andra. Höftmuskelinflammation. Ont i axlar, armar och nacke. Ja, min kropp har blivit en riktig skitkropp. Men jag har i sedvanlig ordning vägrat gå till doktorn eller äta värktabletter, bara bitit ihop och gnällt. Började gå till en kroppsreparatör, som hittills fått ordning på mina fötter. Han konstaterade dessutom att jag har inflammation i bröstmuskulaturen, som strålar ut i armarna och det är därför jag har så ont. Orsaken till inflammationen är sorg.

Den 16 december cyklade jag omkull på vägen hem och skadade knät. Ont som satan. Envisa Inna vägrade gå till doktorn, men mannen och dottern tvingade mig till akuten, där jag blev röntgad och undersökt. Inget brutet eller avslitet., bara vätska i knät. Order om vila och att ha en god jul. Jag lydde doktorns order.

2015 var ett bra år. Jag har en stabil ekonomi, efter många tuffa år. Det är så härligt att kunna spara rejält och ändå leva ett gott liv utan oro för ekonomi. Att kunna unna sig det man drömmer om  och veta att vi har råd att resa och göra saker för andra, för att vi kan och vill.

Till slut de obligatoriska nyårsfrågorna 🙂

Gjorde du något 2015 som du aldrig gjort förut?
Lärde mig helt nya administrativa system på jobbet och hantera IKE (interkommunal ersättning) Tittade på fiskar på havsbotten från en ubåt.

Har du några nyårslöften?
Jag brukar inte avge några nyårslöften, men i år lovar jag att gnälla mindre och ta bättre hand om min kropp. Visst är det bra att vara envis, men det får inte gå ut över hälsan och de närmaste.

Vilka länder besökte du?
Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Spanien (Tenerife)

Bästa köpet?
Min MacBook Air

Vad var sämst?
All värk

Vad önskar du att du gjort mindre?
Gnällt över ont i kroppen. Bitit ihop.

Vad spenderade du mest pengar på?
Familjen.

Något du önskade dig och fick?
Ja. Både nytt jobb och barn som mår bra och har fast jobb.

Något du önskade dig och inte fick?
Nej, det kan jag inte påstå. Frisk kropp får jag när jag lärt mig att sluta bita ihop och faktiskt lyssna på vad andra säger och när sorgen släpper taget om kroppen.

Vad ser du mest fram emot med 2016?
Att livet på landet med min stora kärlek fortsätter på samma härliga sätt och att jag får en frisk och stark kropp igen.

2015 avslutas på bästa sätt tillsammans med vänner här hemma i ett rött hus på landet. I morgon är det 2016 och då ska vi fira Gabriel som fyller 16 år.

GOTT NYTT ÅR!

Efit lördag 12 december 2015

Ett foto i timmen en lördag i december. Det var länge sedan jag körde efit. Visst, jag tog bilder förra efit-dagen, då vi var på Teneriffa, men sen blev det inget ändå. Blogglusten är låg. men jag gillar att dokumentera livet i bilder.

bild1
7-tiden
När ingen väckarklocka ringer vaknar jag vid 7. Det är lite mysigt att ligga kvar i sängen och filosofera.

bild2
8-tiden
Säg hej till morgontrollet 🙂

bild3
9-tiden
Frukosten är avklarad och det är dags för dagens enpyssel. Först kokas korngryn i buljong.

bild4
10-tiden
Dagens andra pyssel är att ta fram alla tomtar. Vi har många fina tomtar. De flesta är målade av min fantastiska svärmor <3

bild5
11-tiden
En gång om året använder jag min hushållsassistent från 1942. Idag är det dags.

bild6
12-tiden
Mannen har hjälpt svärmor med bilen och sen blir det kaffe. Fika bör man.

bild7
13-tiden
Nu får assistenten jobba lite. Årets julkorv. Det viktigaste av julmaten enligt sonen.

bild8
14-tiden
Mannen har lagat kyckling till lunch. Mums!

bild9
15-tiden
När man varit borta i en månad så är det lite att se ikapp om man är en serienörd. KOllar på ett avsnitt av Homeland medan skymningen sänker sig över landet.

bild10
16-tiden
Trollet har kammat till sig och fått på både klänning och smink. Nu är jag redo för att gå på julbord.

Fler bilder följer under dagen så klart! Och Du våga lämna en kommentar. Jag är ett snällt troll 😛

Ett nytt inlägg. Ja det är sant!

Ja, men hej bloggen! Hur mår du? Jag mår toppen!

Vilken semester!

4 veckor i paradiset. Sommar, sol och avslappning. Sommar i november är toppen.

IMG_2682

Vi har fyllt på med energi, vilat, reflekterat, njutit och ökat vår livskvalitet.

V har turen att kunna låna hyra en lägenhet på Teneriffa. Centralt, men ändå avskilt. Stor uteplats och pool. Utanför grinden finns restauranger och shopping och tre stränder på bara några minuters avstånd, om man vill.

En vanlig dag går vi upp vid 7. Går en promenad och sen lagar mannen frukost medan jag tar ett morgondopp i poolen. Ibland säger mina fötter ifrån och mannen får gå ensam. Jag har alltid mest ont på morgonen. Min j-a skitkropp gör ont mest hela tiden. Det är som att jag fått någon annans kropp.

IMG_2530

Sen följer sol och bad i poolen hela dagen. Ligga på soffan och läsa hela dagen eller i solsängen. Mest ligga i solen och tanka d- vitamin faktiskt.  Lite shopping, promenad längs stranden, massage hos fantastiska Chris från Scotland, middag på Marios eller laga middag hemma. Titta på solnedgång i havet. Vi har verkligen kopplat av och njutit fullt ut av sol och värme.

IMG_8134

När ungarna kom (mitt i ledigheten) hände det lite mer.  Utflykter till bästa stranden, tur med båt ut på havet och ubåtsutflykt för att se på fiskar och havsbotten. Lek i poolen och kortspel på kvällen.

Helt underbart. Semester i november är toppen. Vi slipper regn och mörker. Får sola och bada och njuta av sol och värme. Få fylla på med positiv energi och bara vara. Tillsammans. Utan plikter och måsten.

IMG_2304

För att kunna åka utomlands i november har mannen ingen sommarsemester och jag bara någon vecka. Det passar oss.

Vi köper inte massa prylar utan väljer att spara så att vi kan unna oss sol och värme i paradiset. Kunna göra utflykter och aktiviteter, äta på restaurang varje dag om vi vill, köpa presenter och njuta av tillvaron, utan att bekymra oss för vad det kostar. Men det betyder inte att vi är slösaktiga. Snarare är det så att snålheten gör att man kan vara generös, både mot andra och sig själv.

Det är skönt att kunna gå på restaurang varje dag om man vill, kunna köpa presenter och vara generös med dricks. Trots det har vi spenderat mindre pengar är vi budgeterat.

IMG_2148
Jag har badat alla dagar utom en. Sista dagen var det friskt i poolen. 20 grader enligt termometern. Som Vättern på sommaren 🙂

Nu är det vardag igen. Cykla till jobbet i kyla och motvind. Det är en del av livet. Men visst är vantar, vinterjacka och pannlampa en kontrast mot bikini och solhatt.

Farväl mamma

Så har vi haft begravning för mamma.

Det är fortfarande konstigt att hon inte finns längre. Fast det är normalt att föräldrar dör när de blir gamla. Mamma blev bara 70 år, så jättegammal blev hon inte. Hjärtat stannade plötsligt, men det var rökningen som dödade henne. Rökningen gjorde att hon var sjuk och hade ett uruselt immunförsvar som inte klarade lunginflammation. Rökning dödar.

IMG_1104

Mamma hade ingen kristen tro, utan hade valt att gå ur svenska kyrkan. Därför blev det en borgerlig begravning enligt hennes önskan. Begravningen var bara med närmaste familjen enligt pappas önskemål.

Det var mer som en minnesstund. Vi samlades hemma hos min bror och tog avsked av mamma och delade våra minnen av henne. Barn och barnbarn, moster, farbror och faster, kusiner och kusinbarn. Solen sken och det var en vacker höstdag. Minnen, tal, kramar, tårar och skratt. Vi åt lunch tillsammans och dagen genomsyrades av många goda minnen av mamma. Det var en riktigt fin dag. Mamma hade verkligen uppskattat den och pappa var nöjd. Pappa som ska lära sig att leva ensam efter över 50 år i tvåsamhet.

IMG_1125

Sen blir det riktiga avskedet när vi strör hennes aska i havet på samma ställe där Chrille är strödd.

En av de bra sakerna med Chrilles död är att vi vågar prata mer öppet om döden. Att vi pratar om hur vi vill att det blir med begravning och liknande.  Sen är det i slutändan de efterlevande som bestämmer, men man har fått vägledning.

Jag är tacksam att mamma och pappa vill bli strödda i havet. Jag vill inte ha en grav i andra ändan av landet och få dåligt samvete för att jag inte åker dit så ofta. Jag har foto och ljus hemma och en ros i trädgården planterad till minne i stället. Det blir en positiv känsla och jag tänker på Chrille varje gång jag ser Chrillerosen. Nu finns det en ros till i trädgården. En mammaros. Rosa så klart. Hon älskade rosa blommor.

10576181_565388596918034_1334079845_n

Efit söndag 20 september 2015

Ett foto i timmen söndag 20 september. En vecka efter min mamma dog. En ledig dag där jag försöker samla energi att hantera livets alla vedermödor.

bild1
07-tiden
Trots att vi kom i säng sent (var på kräftkalas igår) så vaknar vi hyfsat tidigt och är utvilade. Underbart med sovmorgon. Himlen är blå och det ser ut att bli en fin dag.

bild2
08-tiden
Söndagsfrukost smakar mums.

bild3
09-tiden
Dagens utflykt går till city gross i Mantorp. Den här tiden är det inte så många som handlar, så det går ganska fort. Och mannen vill fortfarande inte vara med på bild.

bild4
10-tiden
När varorna är uppackade smakar det gott med en kopp kaffe.

bild5
11-tiden
Idag lagas det köttsoppa.

bild6
12-tiden
Pratar med min bror om mammas begravning och bouppteckning.

bild8
13-tiden
Dagens lunch består av rester. Mannen valde bruna bönor & fläsk och jag fick mumsa i mig varmrökt Vätternröding med romsås.

bild7
14-tiden
Tomatplantorna inspekteras. Massor av gröna tomater, men få mogna. Jag hoppas det milda vädret håller i sig, så de får en chans att mogna.

bild9
15-tiden
Dags att vittja kräftburarna.

bild10
Bonusbilder
Vi har en bra arbetsfördelning svärmor och jag. Hon ror och jag drar burarna. Idag är det alldeles vindstilla och skönt ute.

bild11
Dagens fångst blev 65 st, när vi slängt i de små kräftorna. Vi har inte så många burar kvar i sjön. Men det räcker åt oss.

bild12
16-tiden
Kräftorna ligger i sumpen och vi är på väg hem.

bild13
17-tiden
Mammas önskan var att få sin aska strödd i havet på samma plats som Chrille och självklart ska det  bli så.

bild14
18-tiden
Köttsoppan smakar himmelskt gott. Jag lagar god mat. Det kan jag säga utan att skryta.

bild15
19-tiden
Dags att inviga tens-maskinen jag fick av mannen i födelsedagspresent. Den gör underverk med mina onda spända muskler.

bild16
20-tiden
Provsmakar lite av chokladen jag fick i present. Den får godkänt.

bild18
21-tiden
Vi tittar på sista avsnittet av mammon. Visst var det lite av antiklimax?

bild19
22-tiden
Månen vakar över oss i mörkret. Dags att sova och ladda för en ny härlig arbetsvecka!

Tack för ditt besök OCH  snälla du  våga säg hej. Det gör inte ont att lämna en kommentar ;)

Overkligt

Det är en konstig känsla.

Mamma är död.

Förra helgen var mamma och pappa hos oss i Aska för att fira min 50-årsdag. Mamma orkade vara med hela kalaset, trots att hon blir trött och utmattad av mycket människor och ljud. Jag var så glad att ha dem hos mig.  De fick träffa H:s familj och  de fick se de platser i Vadstena som jag trivs så bra på. Både mamma och pappa tyckte att det var jättetrevligt och var så glada att jag har det så bra.

I söndags dog mamma.

Hon föll ihop i pappas famn och dog ögonblickligen. Helt oväntat och snabbt. Hon var på gott humör och de planerade vad de skulle äta till middag. Så var det plötsligt slut.

Jag är så tacksam att mamma fick dö på det sättet. Snabbt, smärtfritt och hemma.

Hennes död var både väntad och oväntad. Vi visste att hon inte skulle bli så jättegammal, men inte att hon skulle dö redan nu.

För 7 år sedan fick mamma en stroke. En pigg och aktiv 63-åring förvandlades till en sjuk gnällig gammal tant. Det var en svår omställning för oss alla. Jag sörjde min mamma som inte fanns längre. Jag skämdes över att jag sörjde och jobbade mycket med de känslorna. Till slut accepterade jag att det var så. Så på ett sätt har jag sörjt mamma i förväg.

Min mamma. Fina glada snälla mamma. Ella den snälla kallades hon av sina elever i skolan. Hon var  aktiv och ständigt i farten.  Gröna fingrar, flitig med sömnad och handarbete, superduktig  på matlagning och bakning. Skicklig dansare och en fantastisk pedagog. En lekfull och rolig mormor.

De sista åren var präglade av sjukdom, men hon kämpade ändå på sitt sätt. Hon hittade ljusglimtar i tillvaron. Barnbarnen hade en stor plats i mammas liv.  När starren gjorde att hon inte kunde läsa längre hittade hon talböckerna.

Nu är mamma tillsammans med Chrille.

Det känns konstigt att min mamma är död.

orust100528-30_11

Att fylla 50

Att fylla 50  är bland det bästa jag varit med om. Jag är så tacksam att jag fått leva i 50 år och har det så bra. Trots kroppens plågor, livets svårigheter och brutala sorg har jag ett fantastiskt bra liv.

IMG_0626

Jag har blivit så firad. Och nu menar jag inte blommor och presenter, utan människorna, gemenskapen och kärleken. Jag är överväldigad att så många människor visar sån kärlek till mig.

Först råkade det bli en förfest. Vänner som inte kunde komma på 50-årsfesten kom på besök några veckor före och vi kunde umgås och ha roligt i några dagar. God mat, vin, samtal och skratt. Samt museer och guidad tur i Vadstena . Härligt!

IMG_0146

En solig lördag i augusti hade jag den  roligaste fest med vänner som  jag haft någon gång. Kräftor, vänner, solsken, glädje, kärlek, skratt, tal, samtal, lek och stjärnfyllda himmel. Jag är lyckligt lottad som har så underbara vänner.

IMG_0587

På födelsedagen var det kalas med familjen. Dukat långbord med linneduk, matsilver, finservis och rosor. 3-rätters middag för 20 personer. Min familj. Från 87 till 1 år. Underbart med alla generationer samlade. En lycklig dag med glädje, mat, presenter och gemenskap.

IMG_0740

Så har jag blivit uppvaktad av både gamla och nya jobbet. Tack snälla ni <3

IMG_0786

För att inte tala om alla gratulationer jag fått av släktingar , vänner och bekanta via sociala medier, riktiga brev, sms, telefonsamtal  och mejl.

Ett stort tack till alla som gör mig till en rik och lycklig människa <3