Blog Archives

Snart slut

Helgen går mot slutet.

Det är både skönt och trist.

Jag hatar ensamheten och trivs bäst när det är full aktivitet. Blir så lätt passiv när jag är ledig. Även om det kanske mest beror på att jag är i farten hela dagarna i vardagen. Jag är ju antingen fullt ös eller medvetslös. Av eller på.

Allt eller inget.

Trots brist på sovmorgon har det varit en bra dag.

Jag har jobbat och är nöjd att jag stökat undan en del administrativt arbete jag eg. ska fixa under veckan. Fördelen med sånt arbete är ju att jag kan göra det var som helst. Att dricka kaffe och lyssna på sporten samtidigt gör att det inte känns som jobb 🙂

Det har varit gråtrist väder hela dagen, men det var ändå härligt ljust ute. Solen gjorde ett tappert försök att tränga igenom molnen, men det varade inte lång stund.

Jag hade tänkt att putsa fönster, men det stupade på -5 och ingen rödsprit. Jag satsade på lite hederligt dammtorkande i stället. Som ni vet så går jag igång på ajax och scotchbrite. Jag väntar bara på att sonen ska ta hand om sitt ansvar: disken. Den har mognat under några dagar. Jag stänger dörren till köket och bidar min tid.

Förutom städa, jobba och virka har jag mest ägnat mig åt wordfeud. Det är skönt att låta hjärnan få jobba lite och tränga undan alla tankar. Och idag har jag fått till det. Både smart och taktisk.

Och lyssnat på musik. Idag har jag lyssnat på mitt frikort. Det är ren terapi. Adele för depp. Metal för ilska. Men RW för pepp.

”I just want to feel feel love
Feel the home that I live in
I got too much love
Running through my veins
To go to waste

I just want to feel real love
In a life ever after
There’s a hole in my soul
You can see it in my face
It’s a real big place”

Så lyssnar jag på shame om och om igen och första strofen etsar sig fast:

”Well, there’s three versions of this story Mine and yours and then the truth”

Sant.

Musik är terapi.

Imorgon är en ny dag med nya möjligheter.

En dag i sänder.

Morgon

Man skulle ju kunna tro att ledig söndag innebär sovmorgon.

Ha, vad jag bedrog mig!

Somnade före midnatt. Trött som ett snöre. Jag som kan sitta uppe halva natten liksom. Sover som ett oskyldigt barn, utan obehagliga drömmar.

Vaknar och ligger och tänker. Känner efter hur jag mår. Reflekterar. Funderar på om jag ska somna om, men det är omöjligt. Kollar klockan: halv 7!

Det är fel på mig!

Men i stället för att gå upp och sparka igång dagen försöker jag göra det bästa av situationen. Kokar kaffe, fixar ett par mackor och sen blir det film och frukost i sängen.

Just nu har jag svårt för romantiska filmer, så det blev en spännande spionthriller. Mord och blod passar min sinnesstämning bättre.

Det blev en bra morgon till slut.

Tack för idag

En ensam lördag närmar sig sitt slut. Jag har varit vaken i över 16 timmar och inte sov jag middag heller.

Självömkan har fått nog med uppmärksamhet  och offerkoftan ska hängas under. Den är varken klädsam eller bekväm. Mest ett ok.

Det finns de som har det värre. Jag tänker på en person som lämnats av sin make efter 27 år tillsammans för någon annan. Någon som kämpar mot cancer och någon som förlorat sitt barn. Många är de som lider av arbetslöshet och sjukdom. Det är inte synd om mig. Basta.

Jag har tillämpat den bästa terapi man kan en lördagskväll. Himmelblå och favoritmusik som lägger sig som balsam om själen. Jag kan se de tre sista avsnitten av Himmelblå om och om igen. Och jag gråter varje gång. Jag gråter till oth, the west wing och er också.

Lite meditation innan det är dags att sova. Sängen är bäddad med rena lakan och det är så underbart att krypa ner mellan svala, sköna lakan. Till och med täcket är nytvättat. Slog på stort idag. Var visst två veckor sedan jag tvättade sist. Kunde lägga in 19 st nytvättade trosor i lådan. Jag har visst fler trosor än jag har aning om.

Jag är tacksam över att jag är frisk och har tak över huvudet och mat varje dag. Jag har varma kläder och ett arbete som jag älskar. Jag har tre fantastiska barn och fina vänner. Jag är vetgirig och begåvad och har alla sinnen i behåll. Jag kan skratta, gråta och känna.

Det är viktigt att vara tacksam över de gåvor livet har givit mig.

Sov gott mina vänner var ni än är. <3

Ord

När man sitter och sörjer och den ledsna klumpen i magen kommit tillbaka är det bra att göra något som skingrar tankarna.

Kolla på nytt på nytt

Tvätta

Städa

Funderar på entreprenörskap och jämställdhet. För mig handlar inte jämställdhet enbart om genus. Det är att göra det för lätt för sig.

Förbereder en presentation på kommande konferens. En presentation där jag ska berätta hur jag jobbar och varför det är framgångsrikt.

Helt plötsligt känner jag mig stark och professionell och det spelar ingen roll att  jag har hjärtesorg.

Behöver jag pigga upp mig ännu mer så lyssnar jag lite  på På minuten. Då kommer skrattet direkt. Och skratt är läkande.

Jag vet att det som behövs är tid. Men ibland önskar jag  att tiden går fortare.

Jag gör mitt bästa för att följa  professionella råd: Sörj, Skriv, Stärk mig själv, Skriv brev, Håll distans, Se det för vad det var, Lär!

Just att lära av erfarenheter är svårt när man befinner sig mitt i eländet. Det är alltid lättare när man har fått perspektiv och bearbetat svårigheterna. Jag vet som sagt att tid är den bästa medicinen. Tid läker sår.

Jag kan  se att jag fallit för samma typ av män: charmiga, snälla, omtänksamma som tagit mig med storm och fått mig oerhört förälskad. De boostade mig med kärlek och omsorg under några månader och sedan gjorde de abrupt slut. Tyvärr jag älskar dig inte längre. Du var inte den rätta.

Just att bli så älskad och sedan tvärt bortkastad bekräftar den känsla jag burit med mig ända sedan ungdomen: jag är inte god nog. Jag duger att roa sig med en kort period, men sen vill man ha något bättre.

Och det är då jag funderar på om det kanske är meningen att jag ska leva ensam resten av livet?

Eller är det bara ett ledset hjärta och en stukad självkänsla som talar?

Du behöver inte svara. Jag skriver för att få ur mig smärtan. Det är terapi att skriva. De flesta orden förblir hemliga. Den hemliga dagboken finns på datorn. Inte under kudden som när jag var 14. Jag skriver varje dag. Men ibland behöver man få perspektiv och att någon då kan göra att man lyfter blicken och ändrar synsätt gör att det är värt att blotta sig.
Du som tycker att jag är en dålig vän eller inte tycker om vad jag skriver behöver varken tycka eller läsa.  Jag skriver för min skull. Inte någon annan.

En ny bloggutmaning – dag 1

Jag behöver samla tankarna och fokusera på något banalt, men ändå tankekrävande för att inte ägna mig åt självömkan. Då är bloggutmaningar bra.

Dag 1 – en nytagen bild på dig, inklusive 15 fakta om dig själv


Bilden är tagen ikväll. Osminkad, med blivande finne på läppen, de mest oplockade ögonbrynen i lilla Paris och huden blank av hudkräm. The real me. Så här ser jag ut!

1. Mitt frikort är Robbie Williams.
2. Jag har haft glasögon  sedan 1976.
3. Jag har haft sex i en höstack.
4. Tycker att ostbågar är skitäckligt.
5. Jag fuskar med sopsorteringen och har dåligt samvete utan att göra något åt det.
6. Jag drömmer om ett hus på landet och egna höns, men säger att jag trivs bäst i stan.
7. Har gått i terapi flera gånger i mitt liv.
8. Är känslig, även om jag har en kaxig attityd.
9. Älskar ord och språk.
10. Drömde om att bli skolfröken när jag var liten.
11. Gråter ofta.
12. Skrattar ännu oftare.
13. Tror på själavandring.
14. Var lillgammal och späd som barn.
15. Mediterar för att må bättre.

Dag 1 – en nytagen bild på dig, inklusive 15 fakta om dig själv
Dag 2 – meningen bakom ditt bloggnamn
Dag 3 – en bild på dig och dina vänner
Dag 4 – en vana som du önskar att du kunde trolla bort
Dag 5 – en bild av en plats du varit på
Dag 6 – favorit superhjälten och varför
Dag 7 – en bild på någon/något som har störst inverkan på dig
Dag 8 – mål på kort sikt för denna månad och varför
Dag 9 – något du är stolt över
Dag 10 – låtar du lyssnar på när du är glad, ledsen, uttråkad, sur, förbannad
Dag 11 – en bild från en tid du saknar
Dag 12 – varför började du blogga?
Dag 13 – en bild på ditt rum
Dag 14 – en bild på dig och din familj
Dag 15 – sätt din ipod/mp3-spelare på shuffle – första 10 låtarna som spelas
Dag 16 – en gammal bild på dig själv
Dag 17 – någon du skulle vilja byta liv med för en dag och varför
Dag 18 – planer/drömmar/mål
Dag 19 – smeknamn du har, och varför du har dom
Dag 20 – en förklaring av hur din framtid ser ut
Dag 21 – en bild på något som gör dig glad
Dag 22 – vad gör dig annorlunda till skillnad från andra
Dag 23 – något du längtar efter
Dag 24 – skriv brev, fota det, och skicka till någon
Dag 25 – vad man hittar i din handväska
Dag 26 – din absolut favorittid på året
Dag 27 – anledningen till att du gör en sådan här utmaning i dagarna 30
Dag 28 – en bild på dig förra året och en från nu – hur har du förändrats sedan dess?
Dag 29 – vad har du lärt dig denna månad
Dag 30 – dina favoritlåtar

Fredagsord

Jeanette sa att hon är avis på att jag kan sova så bra borta.

Och det är ju faktiskt något som jag är bra på. Sova borta. Har alltid gillat att resa bort och sova över. Jag är mer trygg och stabil än jag tror ibland. Tack för att du påminde mig Nettan <3

För självklart sov jag som en prinsessa i det lilla huset på landet.

Sovmorgon till 7. Lång frukost med goda samtal.

Jobbade mina tre timmar och sen reflektion över arbetsveckan medan jag åkte bussen hem över slätten.

Nu är det helg.

Skönt att vara ledig och slippa styras av klockan. Men ändå ensamt. Tack för det liksom.

Jag har blivit beskylld för att hänga för mycket på nätet, och visst är jag sjukt Internetberoende. Men umgänget på nätet är också ett substitut för vänner som inte finns irl. Jag är ensam och det är svårt att få nya vänner när man är vuxen. Åtminstone vänner i vardagen där man bor. Hur gör man har jag undrat många gånger? För när man flyttar eller separerar så försvinner vänner. Även om de säger att man ska behålla kontakten och fortsätta vara vänner, så försvinner de. Jag saknar någon att ta en fika med, gå långa promenader, sitta och prata vid köksbordet, gå på bio, läsa knasiga artiklar och skratta åt töntiga skämt. Det där härliga vardagliga, som är så självklart för många, men saknat av andra.

Just nu längtar jag sommar. Sol och hav. Böcker på bryggan. Ut med båten. Fiska. Njuta av naturen och bara vara ute i värmen. Ljus och värme lockar ut människor mer och man är mer villig att umgås.

Men det är bara att acceptera att det är normalt med snö och kyla i slutet av januari 🙂

Grannen övar skalor på tvärflöjt. Jag hoppas att jag slipper bongotrummor när jag ska meditera sen. Till middag blir det hemlagad pizza. En kompromiss. Jag ville ha grönsakssoppa och sonen tacos. Bra att man kan enas. Fast det blir grönsakssoppa imorgon 🙂

Lik mig?

Jag fick den i present av en gammal goding. Han tyckte att den påminde om mig . Tack Erik 🙂

Kort stubin? Temperamentsfull är ordet 🙂

Full i fan? Så klart!

Rund? Jepp!

Svart och rosa. Stämmer. Min basgarderob är svart och jag har många rosa accenter.

Jag ska kanske ha denna som min profilbild 🙂

Dagens ord

”här har någon haft kul”

”ska man behöva ta ansvar och såna där jobbiga grejer idag”

”den här låten är till dig Camilla”

”du måste lära dig att låsa datorn Camilla”

”Vågar man bryta mot normer är man entreprenör”

”skolutveckling är inte lätt, men möjlig!”

 

Torsdag är snart  slut.

En lång arbetsdag är till ända. Jag är gäst hos Helena. Slipper åka ända hem efter en kväll i Åmål på föreläsning. Det är jag tacksam över. Ska sova på landet i ett eget litet hus.

Redan fredag imorgon. Hur fort har inte den här veckan snurrat på!

Fullt ös på jobbet, men massor av uppgifter och spännande möten i vardagen. Ungdomarna är min fyr i mörkret. De leder och peppar med sin nyfikenhet, närvaro och tillgivenhet. Jag blir så glad att ha dem i min närhet. De håller mig alert och på banan. När jag inte är fröken känns det som jag har pyspunka. Energin bara försvinner.

Jag kämpar på med att stärka självkänsla och må bra inombords. Men visst finns tankarna och tvivel emellanåt. Konstigt vore det annars med tanke på den känslomänniska jag är.

Efter sedvanliga arbetsuppgifter bar det iväg till Åmål för föreläsning om entreprenörskap och genusperspektiv. Intressant, igenkännande och nya idéer var mitt intryck. Framåt 8 var det dags att åka hem.

Kvällen avslutades med goda samtal, vin och ost framför en värmande brasa.

Tack för gästvänlighet och samtal Helena!

Ibland behöver vi lyssna på andra för att få perspektiv. Få nya synsätt och tankar. Det är ett privilegium att lyssna på föreläsare, åka på kurser och konferenser och delta i samtal och erfarenhetsutbyte.

I natt kommer jag att sova gott. I ett litet hus på landet.

Det bästa av allt är att jag får sovmorgon. Kan sova ända till 7.

Dagen som gick

Glada elever

Goda möten med goda människor

Kaffe

Telefonsamtal

Wordfeud

Lunch framför datorn i klassrummet samtidigt som mina elever spelade musik och ”lekte med några lådor på sin rast”

Inspelning av reklamfilm

Leta monterprylar i källaren

Maila

IT-support

Marknadsföring

Planering av temadag

Promenad i kylan

Ordlös onsdag. När mina elever kastade sig över sin studentmössor och provade dem fick jag en snilleblixt och förkastade bilden jag redan valt ut. Självklart skulle veckans tema illustreras av en studentmössa på en elevs huvud! Det var ju klockrent!

Klart bättre än den här:

Bussresa i mörker över Dalboslätten med Adele i hörlurarna.

Spagetti och köttfärssås

Lyssna på kloka ord av Sir Ken Robinson

Facebook

Bloggbesök

Besvara mail

Lite mer wordfeud

Bråka med Mac, som blev satt på plats och sen uppförde sig väl

Arne Dahl

Reflektion

Som helhet en bra dag utan för mycket vemod.

Det går framåt, steg för steg.

Men det gör fortfarande ont. Fast jag försöker tänka som Moder Teresa: ”Bara den kärlek som gör ont, är äkta.”

Och hellre djupt och smärtsamt än inte alls.

Nu är det dags att sova. Imorgon är en ny dag.

Jepp

Lite trött och ledsen. Men jag har sovit bra.

Jag är ingen morgonmänniska. Kommer aldrig att bli. Det är hårt att vara B-människa och tvingas gå upp 6 varje dag.

Ensamtid utan att någon pratar med mig.

Fasta rutiner.

Halvsova på bussen.

Kaffe.

Det gör att jag bli snäll och trevlig mot de flesta.

En vän frågade hur jag har det, så jag sa som det är. Han sa att det syntes. Ljuset som lyste runt mig har försvunnit.

Men jag har en jävla inre styrka.

Jag har gråtit färdigt.

Inte redo att gå vidare.

Men redo att läka och må bra.

Hitta tryggheten i mig själv igen.

Inte leta efter en utopi.

Karma.

Nu är jag redo för en lång arbetsdag med massor att göra.

Entreprenörskap. Reklamfilm. Håltimme med bästaste eleverna. Marknadsföring. IT-support. Organisation.

Jag älskar mitt jobb!

Ibland blir det annorlunda

I fikarummet pratades det om utställningarna jag skulle  se. Frida Kahlo och Jan Lööf

Filmen jag drömde om. Men jag har ju läst boken i alla  fall.

Jag blir lite avundsjuk på de som fått se. Jag som sett fram emot så.

Jag skulle få se med Kärleken.

Visst är det en världslig sak.

Jag kan åka till Göteborg själv och gå på konstutställning på egen hand. Men det är inte samma sak.

Filmen kan jag se senare på annat sätt. Men det är inte samma sak.

Sug. Ja egentligen tänker jag fula ord. Mina elever har sagt att jag ska svära på riktigt och inte säga sug och sug långsamt.

Men som sagt en världslig sak.

Jag har annat i livet som inte alla har.

Ett jobb jag älskar.

Barn.

De finaste elever som finns.

Tak över huvudet.

Mat varje dag.

En frisk kropp.

Livserfarenhet.

Musikalitet.

Intelligens.

Snällhet.

Humor.

Ironi.

 

Men jag saknar lite. Jag har nog typ växtvärk…