Söndag 30 december kl. 18.03

Just hemkommern från bio.

Arn tempelriddaren. En storslagen film. Vacker. Mer kärleksfilm än action. Ett flertal recensenter har hakat upp sig på speakerrösten i början, men för mig var det inte störande. T (som är norrman) uppskattade den mycket. Speakerrösten var en bra hjälp att förstå historien för de som inte är historienördar som jag :)

Nu väntar jag snällt på nästa film. Det är typ som Sagan om ringen. Film 1 slutar lite rumphugget och man vet att historien fortsätter. Jag blir lite sugen på att läsa böckerna om Arn på nytt.

Mat och dryck för nyårskvällen är fixat. Det ska till en kvinna för att få ordning på ett gäng herrar ;) Det kommer att bli en kul kväll och jag ska spöa skiten ur dem i wii sports. Var så säker :)

Det är bra att gilla rödvin. Ingen av tonåringarna vill ha. Jag kan har hur mycket som helst hemma utan att det försvinner :) Alla säger blääääää. Och jag kan vara lugn utan att sätta märken på flaskan ;) Hittills är det bara 18-åringen som visat sig på styva linan och blivit full. När han knyckte mammas vin. Vitt vin. Varje gång jag säger vin så kräks han nästan. Det var en effektiv fylla. Och gossarna är orsaken till att jag vara på hemmaplan på nyårsafton. Jag hade gladligen åkt iväg till annan ort på stora, roliga fester som jag blivit bjuden till, men jag vill vara hemma. Om det händer något. Så imorgon kväll befinner jag mig ca 500 m från hemmet. Och båda sönerna ska vara med kompisar på gångavstånd.

Min van trogen ger jag inga nyårslöften. Har inte gjort det sedan 2000 (då jag lovade mig själv att jag skulle våga skilja mig) , men nya vanor kan man skapa. Och jag börjar med en ny kul vana: 52 foton , med början lördag v 1 dvs. 5 januari, förresten Helen Starks 43 årsdag. Grattis i förskott Helen!

I ett svagt ögonblick lovade jag mig närstående personer att när de slutat att röka och snusa så ska jag sluta äta godis. Jag ska göra mitt bästa. Jag lovar. Januari är en bra tid att börja.

En tredje sak är att följa mitt hjärta och göra vad som är bra för mig. Det ska bli mitt motto 2008. Alltså ett självporträtt i veckan, inget godis och göra vad som är bra för mig. 2008 ska bli mitt ego-år.

Lördag 29 december kl. 23.30

Prinsessan och Svärsonen aka Sara och Daniel har åkt hem till sin lilla lägenhet med sitt stora bagage och sin lilla katt :) Att all den packningen fick plats i Daniels pappas lilla bil är ett under.
18-åringen har gått till en kompis och lär komma hemsmygandes i natt. 15-åringen ligger och lyssnar på en ljudbok. Och lilla mamma har just sett klart en film på datorn :)

Så gissa att det är tyst och lugnt hemma. Inte för att Sara & Daniel är särskilt livliga, utan för att vi bara är 2 personer och 2 katter i bostaden. Det är som vanligt. Jätteskönt, men jag saknar dem lika fort som de har åkt.

22 badlakan, 4 täcken och en hög med lakan samt oräkneligt antal strumpor och kalsonger. Jag talar om dagens tvätt. Man märker att man har tonåringar när man räknar antalet badlakan i tvättkorgen.

Nyårsfesten börjar påminna om sagan om skräddaren som skulle sy en rock. Först blev den första inställd, sen blev den andra inte planerad på riktigt (överlåt inte sånt till karlar) , så nu ska jag tillbringa nyårsafton tillsammans med några datanördar, ensam tjej med wow, wii och karaoke.. Jag som vill komma ut och träffa människor, prata, skratta, dansa, leka och ha kul. Just nu suger det rejält. Men jag ska väl inte klaga. De senaste 5 åren har jag haft/varit på rejäla praktkalas med massor av mat, vuxna, barn och party. Men jag ska nog klå herrarna i wii sports och karaoke eller så får vi spela tp med hutt ;) Mitt enda villkor är att det är totalt wow-förbud.

Fredag 28 december kl. 00.14

En kall och snöig decemberdag vaknade jag tidigt på morgonen med lite ont i ryggen. Jag var tvungen att gå upp, för jag hade en tid hos barnmorskan. När jag duschade kände jag att det gjorde ännu mer ont i ryggen, varvid jag väckte maken, för jag förstod att det var bebis på gång. Han fick panik och for runt i bostaden. När jag ringt och ordnat barnvakt åt vår lille gosse skulle maken så göra sig iordning. Han duschade länge och väl, fixade frisyren och valde kläder. Barnvakten kom och maken var fortfarande inte klar. Jag hade rejäla värkar och vandrade fram och tillbaka i hallen. Barnvakten frågade oroligt hur det var med mig mellan värkarna. Till slut var maken klar och vi kunde åka till sjukhuset. Som tur var tog det bara 5 min. När vi väl kom in på bb så var det fullt. Det fanns inga lediga förlossningsrum. Vi blev placerade i något annat rum och jag fick besked att ringa på klockan när det blev jobbigt. Det börjar att göra ont så jag ringer på klockan nästan direkt. En person kom och undersökte mig och då blev det fart på personalen. De slängde upp mig på en bår och jag rullades fort in i ett förlossningsrum, som nu var ledigt (men nätt och jämt städat) Fort, fort. Massvis av folk som springer hit och dit. Jag är helt öppen och ungen står helt still. Risk för syrebrist. Jag får en spruta i benet för att påskynda förloppet. En krystvärk och så har vi en unge!
28 december 1990 kl 10.22 föds mitt andra barn. Vid först anblicken tror vi att vi har fått en son, för hon är så lik sin storebror, men till min stora lycka har vi fått en dotter. En prinsessa! P g a syrebristen kommer läkare och kollar extra noga på ungen. Men hon var fullt frisk, bara lite blå i ansiktet. Det tog lång tid innan jag förstod hur illa det hade kunnat gå.Det hade verkligen kunnat gå illa. Hela öppningsarbetet skedde under natten när jag sov ;)

Idag fyller Sara 17 år. Hon är stark och modig. Snäll och vacker. Omtänksam och pålitlig. Ansvarsfull och självständig. Hon är den finaste dotter man kan ha. Jag är så stolt över min prinsessa. Grattis gumman!

Torsdag 27 december kl. 10.04

Mellandag eller Romjul som det heter på norska. Hittills har ingen norrman kunnat förklara begreppet romjul, någon annan som vet?
Nåväl, tillbaka till nätet efter härliga juldagar tillsammans med de viktigaste personerna i mitt liv: familjen.

Julafton tillbringades i hemmet , enligt tradition med glögg & Kalle Anka, julbord, klapputdelning, kaffe & kakor , för att avslutas med turnering i wii sports. Det var en härlig dag. På förmiddagen gick 15-åringen och jag till kyrkan. Sen var det hem till grytorna i köket för mamman :) Lite smågruff mellan förväntansfulla syskon hör till, men annars en lång dag i harmoni.
På juldagen åkte vi, traditionsenligt, till min bror med familj i Kållered. Min svägerska fyller nämligen år på juldagen! Barnen fick umgås med sina småkusiner: Nils och turbo-Alice :) En härlig dag, som dock avslutades mindre härligt.
Vi åkte tåg till Kållered och skulle så göra på hemvägen, med byte i Uddevalla till buss sista biten. Det går inte så många tåg på juldagen
. Nåväl, när vi klivit av i Uddevalla,kallt och regnigt var det samt att vänthallen stängdes direkt, väntade vi på bussen. Och väntade. Och väntade. När det passerat en halvtimme efter avgång ringde jag hem till T och hoppades att han kunde hämta oss (klockan var 23.00), men herrn hade druckit öl och var ej lämplig som chaufför. Han ringde runt och fick tag på en kompis som kunde köra oss hem, drygt 3 mil, men problemet var att vi var 5 personer och hans lilla bil hade ej plats för oss alla, lagligt och säkert. I så fall måste han åka till sin bror och hämta en större bil. T säger då till mig att vi ska ta en taxi hem. Han betalar. Vi beställer och taxin kommer direkt. Vi kommer hem och jag får punga ut med 966 kronor för taxin! Det var de matpengarna :(

Annandagen kom mor & far på julmddag. Norsk sådan: juleribbe. Det är så härligt att få umgås med sina släktingar. Även om jag pratar med MaPa varje vecka, så träffas vi inte så ofta. fastän det inte är mer än drygt 6 mil mellan oss.Jag har en bra relation med MaPa. De är underbara. Pappa kan vara lite väl rak på sak och burdus ibland, men han har ett hjärta av guld och ställer alltid upp för sin familj. Mamma stackaren, hade ont av ischas och jag led verkligen med henne.Hon är den snällaste människan på jorden och hon har det tufft på skolan där hon arbetar. Jag blir arg när jag hör vilka kränkningar hon utsatts för! Vilken dålig chef! Hon som månar om alla trasiga, utsatta barn blir behandlad illa. Det blir jag förbannad på!.

Nu är det förmiddag och jag njuter av lugn och ro. Prinsessan & Svärsonen är på mellandagsrea. 18-åringen och 15-åringe sover fortfarande sött :)

På min agenda står städa och läsa. Bra planerat tycker jag :)

Jag har skrivit några rader här också. Vill Du har lösenord till den låsta? Maila till innasego at hotmail.com

ps. Ja tänk Micke, jag har faktiskt ett irl-liv ;) Men ska jag vara ärlig så har jag en dotter som lägger beslag på min dator en del när hon är hemma :)

Söndag 23 december kl. 23.53

Julfixardag nr 3; Dan före dan...
Nu sänker sig julfriden över hemmet. dagens allt stök är avklarat. Och jag måste erkänna att julstressen visade sitt fula ansikte vid 15-tiden. Vips så var den glada, soliga Inna förvandlad til Häxan Surtant och ungarna ville flytta hemifrån typ. Gissa att jag fick tillsägelser och förmaningar som gav mig dåligt samvete. Jag tog ett djupt andetag och tänkte efter och sen blev det bättre. Ännu bättre är det nu när jag har klarat av tvätt, skurat golv, skinkan är klar, linnedukarna är manglade, julgodiset är klart och jag har alla mina barn + svärsonen hemma! Att jag dessutom bjöd in barnens pappa på middag och att han stannade i flera timmar för att umgås med sina barn kändes bra. Det känns bra att vi kan vara trevliga mot varandra och umgås korta stunder och känna att vi alltid kommer att höra ihop via våra barn, men att vi absolut inte har något annat gemensamt. Vi följer var sin stig i livet och de går ganska långt ifrån varandra numera. Skönt.

Nu precis blev det julafton och jag känner ett lugn inom mig och det ska bli skönt att få krypa ner i sängen. I morgon ringer klockan 8.00. Då sk ajag kokak gröt, skala potatis till jansson, marinera revben och gör awaldorfsallad innan jag gör mig iordning och går till kyrkan. Det är så trevligt att gå till kyrkan på julafton. Att vi bor 300 m från kyrkan är en bonus.

Jag önskar era alla en riktigt trevlig jul och att den blir som ni önskar. Julkramar till er mina vänner!

Lördag 22 december kl. 19.09

Julfixardag nr 2
Allt som stod på agendan idag är avklarat. Och ingen stress har infunnit sig än! Jag är imponerad av mig själv. Dagens enda smolk i glädjebägaren var när vi upptäckte att katten pinkat på julgransmattan och att två paket var blöta av kattpink! Nu ligger julgransmattan i blöt och golvet under granen är skurat och bestrött med citronskivor. Vik hädan kattfan!

För övrigt hittar ni resten av dagen här. Nu ska jag bara koppla av resten av kvällen.

Fredag 21 december kl. 22.39

Julfixardag nr 1
Jag laddade upp på bästa sätt. Dvs med sovmorgon. Vid 10 kommer 18-åring in och frågar om jag ska sova hela dagen :) Efter frukost och väntan på att 15-åringen ska bli klar med påklädning , dusch, frukost och frisyrfix är klockan närmare halv tolv. Nu ska här köpas gran!
Vi går till Blomsterhallen, där vi köpt gran de senaste 3 åren. Det duger nämligen inte med vanlig rödgran längre. Lillebror har fått smak på kungsgran. Ve och fasa. Alla granar är slut! Det står en ynklig liten minigran ensam kvar, men den dugar så klart inte för granchefen i familjen. Han blir sur, arg och gnällig som bara tonåringar kan bli. Jag säger: lugn. Vi kollar på Fisketorget. Han är mycket skeptisk och kräver att vi ska åka land och rike runt för att få tag på en kungsgran.Ingen annan duger.
Nåväl vi kommer fram till Fisketorget och där är fullt av granar. Kungsgranar också! Vi hittar snabbt en gran som är jättefin och jag frågar vad den kostar: 350 kronor blir svaret! Ok. Jag baxnar på insidan , men batalar utan knot. 15-åringen är lycklig och vi bär hem den dyraste gran jag någonsin köpt. Tänk när vi tog egen gran i svärfars skog...

Med en inköpslista lång som tomtens skägg for vi till matbutik för att köpa julmat. Med massor av matvaror och 1362 kronor fattigare for vi hem. Nöjda och fortfarande befriade från stress.

Efter en stunds kämpande har vi nu en vacker gran som står rak med kulor och glitter. Det tog ett tag att få den att stå rak i julgransfoten utan att välta. Det är tur att det finns såg och tålamod. Tålamod kommer man långt med. 15-åringen har t o m accepterat mina julgranskulor från 70-talet. Och den obligatoriska tomten. Gjord av min pappa för 50 år sedan. Den har hängt i granen i hel amitt liv. Annars det bara nytt pynt: guldglitter och röda kulor.

Köttbullar, 181 stycken ligger i frysen. Av någon anledning , skulle båda sönerna gå ut precis när jag ville ha hjälp med att rulla köttbullar. Konstigt. Och när jag ändå höll på i köket så blev det mozartkulor också.
Fortfarande så känner jag mig lugn och har full koll på läget. Har jag verkligen knäckt koden för en lugn jul?

Och vad ger man till sin svägerska som har allt och som fyller 35 på juldagen?

Torsdag 20 december kl. 23.54

Skolavslutning
Det har varit en härlig dag. teknikmys med julmust, gods, pepparkakor och film. Besök av personer som jag saknar jättemycket. Deras närvaro värmde mitt hjärta. Synd att vi inte fick ses så mycket. Sång, dans, dikt och tal i Sparbanksalongen (aulan) naturligtvis. Smörgåstårta, prat och skratt med kollegor. Panikhjälpa elever in i det sista. Vattna blommor, stäng av datorerna och säga hejdå skolan. Vi ses nästa år.

Packa in alla julklappar som legat gömda i skåpen.Prata med broder som kommit hem från Saudi-Arabien på jullov. Sen kom grädden på moset. Bio med ett gäng tjejer från jobbet. Efter filmen mat och prat på mysig restaurang. Vad sägs om Tillsammans är man mindre ensam, oxfilé och röd. En fantastisk kombination. Och vilket härligt sätt att avsluta höstterminen!
Filmen var ljuvlig. Nästan lika bra som boken. Se den!

Imorgon är det matinköp och granfixande som står på agendan. Men först sovmorgon.

Onsdag 19 december kl. 11.10

Jag hade skrivit ett långt inlägg igår kväll när 15-åringen lyckades att hänga min dator och alla ord gick förlorade.
Gårdagens inlägg kan sammanfattas med trött och nöjd.
Nöjd med att jag hunnit att julstäda, diska x3, laga mat, tvätta, baka julkakor utan att bli helt utmattad.

På onsdagar är det sovmorgon. Det startade med att jag somnade om, fick stressa till bussen och sedan somnade på bussen. Sov så bra att busschauffören fick tala om för mig att jag var framme och det var dags att gå av :)

Schema och inköpslistor är klara. Jag känner mig fortfarande lugn. 18-åringen har t o m erbjudit sig att hjälpa mig att handla maten och bära tunga kassar. Undrens tid är inte förbi.
-Det är så länge sedan jag var med och handlade. Jag VILL hjälpa till.

15-åringen är på bättringsvägen och är rastlös. Det är tråkigt att vara hemma utan att kunna gå ut. Tråkigt att se på tv, surfa eller se på film. Men han orkar inte att städa eller diska, av någon anledning. Men skönt att penicilinet hjälper honom.

Måndag 17 december kl. 11.06

Sista veckan före jul. Nu är det riktigt julstämning på skolan. I natt har elevrådet sovit över på skolan och i morse stod vår stora fina gran färdigklädd i entréhallen. Julmusik strömmar ur högtalarna och alla är på gott humör.

Det har varit en underbar helg i Oslo. Vilken julfest! Dan-Finn & Grete är fantastiska! Det är ett privilegium att få vara en del av familjen. Och som vanligt att har det varit toppen att få umgås ett par dygn med sin bästis.

Det som är utmärkande med vår vänskap är nog ömsesidig respekt, fullständigt förtroende för varandra och att det inte finns någon prestige. Just detta att vi respekterar varandras tankar och åsikter gör att vi aldrig hamnar i konflikt med varandra. Vi vill varandra väl och är stöd och bollplank. En underbar vänskap som jag värdesätter oerhört högt.

15-åringen har halsfluss. Kåvepenin och skolförbud. Inte kul, men bara att acceptera.

Han klagade över att det inte är någon julstäming hemma. Så ikväll ska jag städa och pynta. Av princip får tomtar inte komma fram förrän efter lucia :) Lite julmusik och fram med skurhinken, så ska det nog bli fint. Finns det någon ork över blir det kanske lite julkakor också.

På min agenda står bildredigering, men det är elever som drar i mig hela tiden. Farligt att visa sig i datorsalen :) Det märks att många har inlämningar denna veckan. Och Fröken Inna får hjälpa till att fixa textformatteringar till höger och vänster :)

Torsdag 13 december kl. 20.02

Lucia på Dahlstiernska/Råda 2007
Lucia

Både jag och flertalet av mina kompisar på jobbet tackade vår skapare för att vi inte jobbar på mellanstadiet eller förskolan. På gymnasiet kan man bara njuta av skön sång, fint luciafölje och smarrig fika. Inget fixa och ordna, stressa och flänga runt. Att mina barn är så stora att de håller ordning på luciautsyrsel och tider själva är en extra bonus.
Har Du träffat på någon Lucia idag?

15-åringen ligger sjuk. Igen. Typ tredje gången på en månad. Alvedon. Nyponsoppa. Och sömn. Mycket sömn. Han blev hemskickad från skolan efter luciafirandet i morse. 39,5 i temp. Och hans mamma bara ignorerade honom när han klagade kvart över sex: jag har ont i halsen igen. -nej då, du är bara trött. Skäms på dig mor!

Det positiva är att 18-åringen är ute med kompisar varje kväll nu. Det är lite ovant när han varit hemma 24/7 i flera år. Han ska t o m göra sig av med WoW. Panta rei.

Resväskan är nästan färdigpackad. Imorgon bär det av till Oslo. Prinsessan och jag ska umgås, med varandra (plugga samhällskunskap) och med the Family. Jag vet vad som väntar. Prat. Skratt. Mat. Kramar. Allvar. Samtal. Och bara mys med världens bästa vänner.

Onsdag 12 december kl. 20.29

Julstämningen vägrar fortfarande att infinna sig. Men det kanske är för att det regnar ute, snön lyser med sin frånvaro och det känns som mars ute. För jag vägrar att tro att det är för att jag börjar bli vuxen aka medelålders. Jag älskar julen och brukar pyssla och fixa. fast i år är det ytterst sparsamt som jag pysslar aka stressar och det är underbart att känna ett inre lugn. På bekostnad av julstämningen? Låt mig återkomma dan före dan....

Lite julkänsla har jag fått idag i alla fall. Bakning stod på agendan. Men inte pepparkakor och lussebullar. Det är aptråkigt tycker jag. Utan bröd. Knäckebröd. Enkelt att göra och gott att äta.


Utbakning


Färdiggräddat julknäcke


En perfekt julklapp. Dessa ska bli gåva till några i Oslo :)

Imorgon blir det mer julbak. Kakor. Gott.

Tisdag 11 december kl. 10.45

Gott trött i morse. Kan man lugnt säga. Min klocka ringer 06.00.
I min dröm så är jag på väg hem från en kurs. Det är mitt i natten. Jag har mobilen på ljudlös och kommer på att det är bäst att kolla. 18-åringen har väl fått panik för att jag inte har svarat. Han har nämligen utvecklat en oro för sin mor. Om jag inte svarar när jag är ute så tror han att jag har blivit överfallen eller påkörd. När jag tar fram mobilen för att kolla efter ev. missade samtal, så vaknar jag till och tittar på mobilen som jag håller i ett krampaktigt tag i högerhanden. Klockan är 6.44!
Jag kan garantera er att det blev fart på tanten!
Men på 16 minuter gör jag mig klar, hinner mata katterna, bädda sängen och prata med 15-åringen innan jag går till bussen. Men frukost fick jag äta på jobbet, efter första lektionen.

Nu är det faktiskt ljus ute. Jag blir så trött av allt mörker. Jag skulle t o m välkomna lite snö, bara för att få ljus.

Prinsessan kämpar med alla prov och krav. Till slut blir pressen för hård. Men hon är bra, för hon säger ifrån. Och jag sjukanmäler. När jag var gymnasieelev på snobbigaste skolan i en humanistklass full av coola tjejer höll jag masken. Hela tiden. Fastän det var kaos på insidan och ångest och prestaionskrav åt upp mig inifrån. Då var jag ständigt solig och glad. Allt var bra när någon frågade. Ingen fick veta hur jag egentligen mådde. Ingen vuxen såg mig.
Min dotter drar i nödbromsen. Hon säger ifrån. Hon ber om hjälp och stöd. Och jag stöttar. Så gott jag kan. Till helgen ska vi umgås hon och jag. Tillsammans med mina bästa vänner. I Oslo. Det kommer att bli bra. Och så kan vi plugga samhällskunskap på bussen till Oslo. Konflikten i Mellanöstern. Men mest ska vi mysa, umgås och äta god mat. Julmiddag på lördag.
Fantastiske Dag-Finn och ljuvliga Grete bjuder på julmiddag igen. Det är ett privilegium att höra till familjen Norsk. Jag längtar tills vi ses Alice.

Jag sitter faktiskt och bloggar på lektionstid :) Tekniktrean grillas med slutprov. Ett traditionellt skriftligt prov om hur en processor fungerar, irq, dma, bootprocessen och annat kul. Så jag måste ju göra något när herrarna sitter tyst och skriver för brinnande livet :)

Måndag 10 december kl. 15.12

Jag vet inte vad jag har gjort, men på något sätt har jag verkligen trollat bort julstressen. Jag har tyvärr också missat att göra vissa saker, men det är smällar man får ta.

Jag har glömt bort första advent i kyrlan, dit jag alltid brukar gå, om jag är hemma.

Jag har glömt att anmäla mig till Grindanges julkalender, som har hållit mig vaken sent på nätterna och hållit mig i högspänning de senaste 3 åren.

Jag har struntat i att göra en julig hemsida.

Jag har en tidsplan över julstöket som är avskalad och smart. Vi kommer att få både julfint, julmat, julgodis och julkakor. Och julefrid.

 

Och jag har glömt bort att det är EFIT idag. Fastän jag tänkte på det det sista jag gjorde i går kväll. Men jag har bestämt att jag gör en egen efit-dag senare i veckan :)

Om 10 dagar är det jullov. Det ser jag verkligen fram emot. Det är inte bara eleverna som är trötta nu. Min ork är inte på topp. Och jag ser hur mina ungar och andra elever sliter som djur med prov, inlämningar och restuppgifter. Ibland undrar jag hur en del lärare tänker. Det är precis som om de tror att eleverna bara har deras ämne.

Nu ska jag ta en uppfriskande promenad innan det blir helt mörkt ute.

Söndag 9 december kl. 10.06

WOW!
Nätet fungerar! Får se om det stannar mer än 5 minuter ;) Har ni tur kommer det några bilder från helgen, annars får ni snällt vänta tills i morgon då jag kan ftp:a från jobbet. Lördagen kan sammanfattas så här: julbak, födelsedagspresent, film och trevliga diskussioner.

Lördag 8 december kl. 10.10

Det var inte länge vi hade bredband igår. Låååångt samtal med Comhems support. Stooort centralt fel i Trollhättan-Vänersborg som drabbar de med 8 och 24 Mb.

Men den stora fördelen med att vara utan Internet är att familjen umgås mer. Vi tittade i album på bebisbilder. Helt på 18-åringens initiativ. Helt plötsligt så satt mina söner och jag och kollade på foton, pratade minnen och skattade. Sen tittade vi på "På spåret" tillsammans och jag kände en sån lycka.

Senare på kvällen "tvingde" 15-åringen och jag 18-åringen att se slutet på Idol-finalen (han kräks verkligen över sånt) men det hade vi lika gärna struntat i. Fel person vann!

18-åringen fällde den bästa repliken. Vi ser på Kelly Clarkson och någon fäller en kommentar om vad det kostat få hit henne. Då säger 18-åring:

Den här j-a världen är förstörd av pengar!

Och visst är det så. Jakten på pengar, makten av pengar, bristen på pengar. Money makes the world go around.

Nu är det fika på stan som hägrar. Kanke läge för att duscha och klä på sig.

ps. håll tummarna för att bredbandet har kommit tillbaka för att stanna. Ingen snabbvisit som igår.

#¤%/&/(/&()(=)=?=?`?`(/&%&#¤%#¤#¤"¤%

Precis när jag hade skrivit ps. så försvann hela skiten igen! Skicka ut alla tekniker ni har och låt dem jobba dygnet runt. Nu har jag inte haft bredband (mer än typ 15 min) sedan 28 november!!!!!!!

Fredag 7 december kl. 15.24

Efter en dryg vecka utan fungearnde bredband har vi äntligen fått tillbaka vårt nät. Centralt fel som tog såååå långt tid att hitta. Men nu så! Håll tummarna.

Äntligen fredag. Middagen puttrar på spisen. 18-åringen och jag har lagat en köttgryta tillsammans. Han är så social numera. Även om han inte mår bra, så ser jag framsteg. Små saker hela tiden. Och han är inte lat som vissa personer påstår. Hans ångest är inte påhittad.

Torsdag 6 december kl. 11.18

KetilVad är det för en dag?
Är det en vanlig dag?
Nej det är ingen vanlig dag.
Det är Ketils födelsedag.
Hurra, hurra, hurra!

Gratulerer med dagen min vän!

 

 

 

 

 

 

 

 

Även om jag inte är en vinterälskare så måste jag nog erkänna att det här eländiga regnandet inte är kul. Jga tror t o m att en rejäl snöstrorm hade varit bättre och det trodde jag aldrig att jag skulle erkänna. Jag tror att vädret är en orsak till att julstämningen inte har infunnit så hos mig. För inte är det så att den minskar ju äldre man blir? Det vägrar jag att tro. Jag gillar julen skarpt och älskar att pyssla och förbereda. Däremot har jag skalat bort bort massa onödiga måsten för att hålla stressen borta. Jag brukar bli uppstressad nog och det är då barnen tar tag i mig och säger att nu får du lugna ner dig mamma. Chilla. Du får inte bete dig som Häxan Surtant.

Jag har suttit och letat recept på julgodis. Jag tänkte ha med mig några hemgjorda presenter till fantastiska Dan-Finn och Grete som bjudit mig och Sara på julmiddag i Oslo. Vad sägs om hallontryffel? Eller vit cirtustryffel? Jag blir jättesugen. Så i helgen ska det göras godis. Men knäcken och kolan sparar vi till nästa helg. Det får ungarna göra. Vill de äta så får de göra. Sen ska vi göra julkorv och köttbullar. Jag vet inte vad som skulle hända om jag slutade att göra julkorv. Det har vi gjort så länge barnen kan minnas. Bara jag slipper baka pepparkakor. Det är aptråkigt. Och jag har inte så mycket tid till allt. Det var en himla skillnad när barnen var små . Jag jobbade halvtid och vi var två vuxna som delade på allt. Nu jobbar jag heltid och är helt ensam med allt jobb och ansvar.Men jag skulle inte vilja byta tillbaka. Jag mår bra. Livet är på mina villkor och jag vet att det är bättre att bryta upp från ett dåligt förhållande än att hålla ihop för barnens skull. Vi förändras och utvecklas åt olika håll. Samt att vi är dåliga på att vårda förhållanden. Tänk om man var lika mån om varandra som i första förälskelsefasen.

Har man inget att göra kan man roa sig här Känner ni igen mig?

Jag fick tipset av en av "mina" gossar, som illustrerat klassen så här fint: De flesta är otroligt klockrent fångade :)


Ni ser väl fröken Inna bland alla gossar va ;)

Onsdag 5 december kl. 11.18

Fortfarande inget Internet hemma :(
Jag klarar mig, men helt plötsligt har jag vardamsrum, soffa och tv ockperat av sjuka tonåringar som spelar tv-spel och glor på tv, när de inte har något nät. Dessutom sitter de och tjatar hål i huvudet på mig. Gud bevare mig för sjuka söner som förväntar sig full service. Man kan lugnt säga att jag jobbar dubbla skft. Jag hoppas att de blir pigga snart.

Stress, mörker och allt annat gör att orken tryter. Och det är hemsidan och bloggandet som förlorar. Jag orkar knappt kommentera och får hela tiden dåligt samvete för att jag inte är aktiv på nätet. Jag är räglad av dåligt samvete. Fastän jag fått höra så många gånger nu att jag måste följa mitt hjärta och tänka på mig själv. Men det är svårt när man i hela sitt liv varit präglad av att vara andra till lags. Men jag är inte samma person som jag var för 7 år sedan. Då var jag nedtryckt, otrygg och beroende av andra. Nu är jag stark, självständig och trygg. Jag vet att jag är värd något och at jag kan ge andra mycket. Jag vet att jag klarar mig själv. Behovet av självständighet har präglat mig hela livet, men det är först nu som jag kan leva så.

uppdaterad 12.30

Nu har jag fått besked att det försvunna bredbandet beror på något centralt fel och är satt på bevakning! . Inte mitt modem. Ok att veta, men jag vill fortfarande att de fixar felet. Nu.

Nu ska skolfröken faktiskt jobba. Inte smygblogga på arbetstid ;)

Måndag 3 december kl. 10.36

Ny vecka, ny månad. Jag har lite svårt att fatta att det är jul om 3 veckor. Ingen stämning alls har infunnit sig.

Nätverksproblem. Som vanligt trevlig support hos Comhem, men felet är inte avhjälpt. Det konstiga är att telefonen fungerar, men inte bredbandet. Trots att det är samma modem. Men det har varit skönt med flera dagar utan Internet. Jag har haft en välbehövlig paus :) Jag har läst ut den sista Harry Potter. Sönerna undrade både lördag och söndag om jag skulle tillbringa hela dagen i sängen, men det var så skönt att ligga kvar och läsa :)

Personalfest på fredag. Julbord, underhållning och dans tillsammans med 500 andra kommunalanställda. Massor av god mat, trevligt sällskap och bästa festhumöret. Vi var ett litet gäng som hade jättekul tillsammans så vi missade alla kommunala skandaler ;) Dansen skippades till förmån för en krogrunda. Ja det finns faktiskt möjlighet till krogrundor även i landsort :)
Men ibland undrar vad det ställs för krav på mig som lärare. När jag kom in på sista stället så möter jag en person som utbrister: men vad gör du här? Du är ju lärare! Tydligen får lärare inte gå på krogen ;)

På lördag kväll skulle jag få min födelsedagspresent av T, men den mannen är makalös. Jag hade fått välja restaurang, men han hade inte bokat bord. Fullsatt restaurang kan jag säga. Det blev thaimat och film istället. Och ett nytt försök nästa helg. Den som väntar... (vän av ordning kanske minns att jag fyllde för 3 månader sen)

15-åringen har köpt nya möbler till sitt rum. Gissa vad jag gjorde igår kväll? Runt halv 9 stod inte IKEA så högt i kurs hos mig, om man säger så. Men till slut, efter diverse diskussioner så fick vi ihop eländet.
Säng, skrivbord, tv-bord var inga problem, men den där förbaskade garderoben!!! Skapar de krångliga möbler bara för att orsaka familjegräl?????

Varje år är det diskussion hemma. De senaste har jag blivit helt överkörd av barnen. Deras vilja gäller. punkt slut. Jag har resignerat och tänkt att snart är det min tur. I år kom diskussionen tidigt. Och vi lyckades komma överens! Alla är nöjda! Undrens tid är inte förbi.
Jag talar om julgranen. Hur ska den kläs? Jag vill ha halm, röda pappershjärtan och levande ljus. gammaldags och stilren. Ungarna vill ha massor av (fula) kulor i alla möjliga färger, en (ful) spira och massa (fult) tjockt glitter. Som gjort för konflikt. Julgranspynt har vi så det räcker och blir över. I år blir det en gran helt i rött och guld: röda kulor, guldänglar och smalt guldglitter. Det känns bra. Vi kan kompromissa!