Valborgsmässoafton
Planen var att några vänner skulle träffas
hemma hos mig för sedan gå till majbrasan nere i parken vid sjön.
Men en blev en sjuk, någon skulle på fest i stället, någon
ville inte och så helt plötsligt var jag helt ensam. Det som sved
mest var nog att flera av dem inte hörde av sig till mig, som lovat.
Så jag gick ut ensam, för att se majbrasan tändas vid sjökanten,
musikkåren spela och manskören sjunga "vintern rasat"
Men trots att parken var full av människor så kände jag mig
så ensam att jag inte klarade av att vistas där bland alla familjen,
par och kompisgäng. De destruktiva tankarna bara malde runt: jag är
värdelös, ingen vill vet av mig, jag duger inte att umgås
med.
På vägen hem bestämde jag mig för att sluta tänka
negativt och fokuserade på det positiva i stället: våren
som kommer med stormsteg:
Björkarna har slagit ut
Brudspirean har börjat blomma
Äppel och körsbärsträd är fulld ava små söta
blommor
Och min favorit: magnolian är översållad av ljuvliga, skira blommor.
Bodde jag inte mitt i stan så hade jag gått ut
och skrikit ett vårskrik. Det hade lättat på trycket.
På fredag åker dottern och jag till Orust i vårskrud. Hem till MaPa. Mamma har planerat en tur till Lavö ängar, där det växer Gullvivor så långt ögat ser. Orust i vårskrud är bland det vackraste jag vet. Bohuslän är den vackraste platsen på jorden.
Som blågrå dyning bohusbergen rullar
I ödsligt majestät mot havets rand
Men mellan dess kala urtidskullar
Är bördig jord och gammalt bondeland
Dit tränger Skagerack med blåa kilar
Och strida strömmar klara som kristall
Och lummig lövlund står med björk och pilar
Och ask och ek vid ladugård och stall
Kom, Rönnerdahl till Ängön nu om våren!
Nu häckar ejder, gravand, mås och trut
I vildrosbuskarana och björnbärssnåren
Har finkarna och mesarna tittut
På slånens taggiga och svarta grenar
Syns inga gröna blad, med knopp och blom
Som breder över gråa gärdsgårdsstenar
Ett pärlstrött flor av snövit rikedom
Kom ut och lufta vinterdävna tankar
På stigar vindlande i berg och myr
Där vinden blåser in från Doggers Bankar
Med doft av tång och salt och äventyr
Och kom till Långevik, till sjökaptenen
Herr Johansson, som, mätt på havets skum
Nu vårdar äppelträden och syrenen
Och örtagården kring sitt Tustculum
Ja kom och se vårt Bohuslän om våren
Du Rönnerdahl, som äger blick för färg
Här går på vinröd äng de svarta fåren
Och rosa skyar över druvblå berg
Här svallar myllan lilabrun kring plogen
När Anders plöjer med sin norska häst
Och skutor med kinesiskt vitt om bogen
På golfströmsgröna svall styr mot nordväst
Kom ut till oss! Här kärnar Hulda smöret
Och legornshönsen värper ägg var dag
Här blir du frisk till hälsan och humöret
Här trivs du, Rönnerdahl, det lovar jag!
Här bygger Anders båtar och fioler
Här kan du fiska torsk och spela vals
Och tjusa oss med kullrande trioler
Ur Anders felor och din egen hals
Kom ut till stränderna, de ödsligt sköna
Med slån och hagtorn, böjda djupt av storm
Med gamla båtvrak som har multnat gröna
Men än, i brustna skrov, bär vågens form
Där mellan hav och land, på sand som skrider
På tång som gungar, kan du ensam gå
Och leva i de längst förflydda tider
Och i ditt släktes framtid likaså
Evert Taube
Jag fick precis ett sms från en vän och det värmer mitt hjärta. Nu känner jag mig lite gladare. Kände hon på sig att jag behövde några vänliga ord?
Jag är inte så gammal som jag befarat den sista
veckan!
Trots ischias som fått mig att gå som en gammal tant, så
är det ändå liv i tanten. Knappt 2 timmars sömn från
fredag till lördag på världens mysigaste lan, med de goaste
killarna som finns, så höll jag igång hela lördagen.
Jag menar hur många skurar badkaret när de varit vakna i över 30
timmar? Jo jag. Sen blev jag bortbjuden, eller typ bjöd bort mig själv
till vänner och fick god mat, massor av rödvin och trevligt sällskap.
Kom hem vid 2 ;)
fast får väl erkänna att jag var ganska trött på
söndagen. Efit blev helt bortglömt. Kom på vid 16-tiden att
det var fotodag, och då var det så dags.
Vi pratade om drömjobb i skolan idag. Och jag sa att jag verkligen har drömjobbet, varvid en gosse utbrast: hur kan det vara drömjobbet att ta hand om oss??!!!
Men för mig är det drömjobbet att få tillbringa dagarna med ungdomar, att få vägleda och förkovra, ge dem redskap att klara sig i livet och kunna ta del av och påverka deras liv. Att jag dessutom får undervisa i ämnen som jag tycker är skitkul är en bonus.
Ett annat jobb som jag drömmer om är arkeolog. Kan man bli det som pensionär? Jag drömde om arkeologi redan som barn. Inte så konstigt att historia var mitt favoritämne i skolan, va!
Avslutar dagen med lite ego som jag hämtat hos Jerry. Känns nästan som en kontaktannons ;)
Yrke
Gymnasielärare i datavetenskap.(har ett förflutet som fritidspedagog)
Födelseort
Uddevalla
Kroppsfysik
Kurvig. Mullig. Rundnätt. Fyllig. Eller välväxt. Välj
själv :) I´ve got titts and ass!
Frisyr och hårfärg
Page typ. Är välkammad på morgonen, sen är jag rufsig
resten av dagen. Ljusblond.
Ögonfärg
Blå, blå, blå.
Längd
170 cm i strumplästen.
Vikt
Man frågar inte en dam om hennes vikt! För vän av ordning
så väger jag mer än jag borde. Men jag är hellre fet
och lycklig än smal och olycklig. Har provat båda så jag
vet vad jag pratar om.
Ursprung
Bohulän. Bondegener sedan många generationer. Före 1658 var
släkten norsk, som alla bohusläningar.
Kroppsbehåring
Det har väl alla? Jag har hår på kroppen. Ljusa och inte
så mycket.
Husdjur
Sally och Ville, två katter. Ville är min gosegris som jag älskar
och Sally är en dam som föredrar 15-åringens sällskap.
Men det är jag som matar dem och skurar kattlådan.
Röker
Aldrig. Rök är den värsta lukt jag vet.
Alkohol
Rödvin.
Droger
Aldrig!
Mat
Ja tack. Jag äter det mesta och blir jätteglad när någon
annan har lagat maten. Däremot äter jag inte lutfisk, fiskbullar,
kaviar, leverpastej eller svamp.
Musik
U2, RHCP, Beatles, Bruce Springsteen, ABBA, Ted Gärdestad, Peter LeMarc,
Tritonus, Bo Kaspers Orkester m fl
YES: pop, rock, soul, blues, folkmusic, indie, funk, jazz...
NO:Eddie Meduza, growl or techno...
Böcker
Jag är en bokmal som läser runt 100 böcker om året. Favoriter
är Ian Rankin, Peter Robinson, Unni Lindell, Minette Walters bl a. Som
ni märker gillar jag mord och otäcka händelser.
Film
Ser på många filmer.Årets höjdpunkter (hittills) har
varit Into the wild, The wind that shakes the barley, Becoming Jane
Favoritskådis
Jag är svag för Sean Connery, Sven Wollter, Tommy Lee Jones.För
att inte tala om Rolf Lassgård.
TV-program
ER, West wing, brothers & sisters samt bra drama/krim som brottet, Anna
Pihl eller engelska polisserier.
Ganska trött, men lycklig. Jag har träffat flera gamla vänner som jag inte träffat på länge.
Ett oväntat besök av en vän, som har en särskild plats i mitt hjärta, förgyllde natten. Vänner är verkligen glädje. Och att se att människor, som jag tycker om, växa och utvecklas är tillfredsställande.
03.37 började min biljardlektion. De är snälla pojkarna, som förbarmar sig över sin fröken. För jag är verkligen urkass. Har spelat biljard en gång tidigare i hela mitt liv. Jag förstår verkligen vikten av att öva :)
Det ger så mycket att göra såna här saker med sina elever. Min får en speciell kontakt och det har vi nytta av i alla lägen. För mig är det inga problem att "offra" en kväll och natt på jobbet. Men de flesta kollegor skulle inte kunna tänka sig att göra det. Och jag respekterardem. Men det ger mycket av att bjuda på sig själv och intressera sig för sina elever. Fast vem vet , jag kanske inte tycker så när jag är 50+ ;)
Vid 5 försökte jag sova lite. Somnade tydligen, för vid halv 7 väcktes jag brutalt från en underbar dröm (fylld med hångel) av att larmet gick. Förvirrad vacklade jag upp, utan glasögon, och lyckades larma av. Jag avskyr dessa larm. Varje gång blir jag försäktad att larmet är avstängt, men alltid är det något larm som börjar tjuta. Och jag är den enda som kan larma av. Så naturligtvis kom securitas och skrev rapport. Men jag slipper sätt apå larmet. Det får chefen göra sen :)
Nu sitter jag i ett mörkt rum, tillsammans med ett gäng
unga män.
Ensam tjej :) Drömläge eller hur?
Jag är ensam vuxen med ett gäng tonåringar mellan 17 och 19. Deras fokus är på att spela cs, DotaA, w3c och andra spel. Ni förstår att jag är på lan, va?
Det är en härlig upplevelse. Nätverket gick snabbt att få ordning på. Killarna droppade in och installerade sina datorer. Tänk att få käka pizza och se på så ska det låta tillsammans med sångglada 17-åringar. Hur många 17-åriga killar diggar så ska det låta öppet! Sånt är livsglädje!
Några spelar biljard, andra ukulele eller gitarr och underhåller med sång. I myshörnan ser man på film.
Själv går jag runt och myser, surfar lite och
snart ska Johan lära mig att spela biljard :) Lan är tröttsamt,
men oj så kul. Just nu står två gossar bredvid mig och mekar
med en dator. Ingen av dem vet vad de egentligen gör, och de tittar snett
på mig när jag gapskrattar åt dem :)
Det är underhållning på hög nivå. De lär
sig kanske något om bios på köpet. Och vikten av att koppla
rätt :)
Gårdagen i bilder, nej nu ljuger jag, den sista bilden är från idag:
Gullvivor hos J & M.
Häxkvastar
i skogen.
Magnolian blommar så vackert nu.
Utsikt över Vänern.
Prinsessan UTAN tandställning MED nya glasögon, som ska hjälpa
hennes överansträngda ögonmuskler att bete sig på rätt
så att hon slipper värk.
Hur kan man gång på gång svika sina barn? Hur kan man bete sig som ett litet barn och förvänta sig att barnen ska bete sig som vuxna?
Jag blir aldrig klok på den människan. Och jag kommer att stötta och försvara mina barn in till döden. Vad han än säger och gör. Och jag skriver vad jag vill här. Vi skriver vad vi vill här. Det är sant och inget förtal. Barasåattduvet! Det hjälper inte med hot om förtal och annan skit!
Jag är långt ifrån ofelbar, men jag älskar mina barn över allt annat! Gud nåde den som skadar dem! Tänk om du tog kraft i din kärlek till dina barn, i stället för att skada dem.
Nu är klasskonferenserna igång på allvar. Så nu är det utvecklingssamtal nästa. Jag gillar utvecklingssamtal. Det är positivt att möta föräldrar och elever tillsammans. Detta är sista gången. Nästa termin är alla myndiga och de flesta väljer, tyvärr, att ha utvecklingssamtal utan föräldrar.
Vi har testat ett nytt system att förbereda konferenserna.Så nu var alla mentorer förberedda med omdömen från alla och vi kunde arbeta effektivt och målinriktat. Tidigare har det varit alla som har uttalat sig om alla, en del gillar verkligen att höra sin röst, men nu fungerade det mycket effektivare och mycket mer tillfredsställande.
Prinsessan har blivit av med tandställningen. Tänderna
är så fina och jämna. Och jag ser att hon har ju likadana
tänder som jag har! Nu brås hon inte på morfar längre,
med sin glugg :)
Hon vill inte ta en bild nu, för hon citat ser ut som fan nu får
fixa i morgon slutcitat ;)
En annan kul sak är fjärrkontrollen till tv:n.
Den stendog när en kattunge hade pinkat på den. Jag tog isär,
skrubbade och torkade torrt. Men den ville ändå inte fungera. Men
så testade 15-åringen häromdagen (jag hade ju inte skaffat
någon ny än) och wow! Det gick att byta kanal! Så nu slipper
vi resa oss varje gång man vill byta kanal. och jag kan kolla på
text-tv. Ibland lönar det sig att vara snål ;)
En härlig helg är tillända.
Självklart kan det inte bli annat än härligt i Sponvika. Det
är intressant att få umgås med en 4-åring igen. Min minste går ju i nian.
En 4-åring är fascinerande. Hon är superbra på att baka bullar,
är solig och glad, lyder när du säger till och kan leka för sig själv
i flera timmar (och du får inte störa!)
Tänk gå "på tur" med en liten tjej som håller förtroligt i din hand.
Samtala om allt mellan himmel och jord. Leka på lekplatsen. Fika i solen.
Smyga tyst för att se på hackspetten och så plocka vitsippor. Det finns ingen
som plockar vitsippor som en 4-åring :)
Fördelen med att vara barnvakt är att jag får den gosiga härliga ungen.
Föräldrarna får ungen som matvägrar, skriker, bråkar och är sur.
Jag plockar russinen ur kakan helt enkelt.
Och får en liten föraning om hur livet som mormor kommer att bli :)
Som jag trodde var priset för att vara borta en hel helg ett stökigt kök och en diskbänk som svämmar över av disk. Ingen idé att bli arg. Vissa strider är inte värda att utkämpa. Så jag stängde dörren till köket igår kväll och framkallade positiva tankar om att de snart flyttar hemifrån ;)
Nu ska dottern (jag får rå om i ett dygn) avsluta vår härliga kväll med att se på film. Vi har gått en härlig promenad runt stan. Magnolian har slagit ut för de som är intresserade. Dottern är inte ;) Kameran gick inte på promenad. Ni får några andra bilder i stället :)
Plocka vitsippor är ett bra vårtecken
Eller vhitveis som det heter på norsk.
Henriette är superbra på att baka. Bullarna fylldes med smör, socker & mandel och smakade mums!
-Ikke ta bilde nå!!!!!
Den aktiva barnvakten när barnet leker själv :)
-Camilla! Ta bilde nå!
Skrivtorka i ett par dagar. Många tankar, mycket att göra och en oförmåga att formulera mig. Jag får ett sådant komplex ibland när jag läser andras smarta, roliga, kloka, dråpliga och underbara ord.
Men nu är det äntligen fredag!
Nu är dagens undervisning avklarad och om en stund hoppar jag på tåget till Norge. Halden here I come!!!!!!
Sönerna och katterna har massor av mat i kylskåpet, nytvättade kläder, renskurad kattlåda och ansvar att klara sig själva i ett par dagar. Det går alldeles utmärkt. Jag har tonåringar som fixar att vara ensamma hemma ett par dar, utan att jag behöver vara bekymrad. Det sönerna däremot inte klarar är att diska. Men det är priset jag får betala för att jag sticker iväg ;)
Jag måste bara få berätta om en dröm. I går natt drömde jag att jag var på en mässa (drömmer typ varje natt om mässor. Ska ju på sm i ung företagsamhet om tre veckor) Nåväl, mässan handlade om goda människor och Monika hyllades som en Gud, eftersom hon var en sån god människa. Alla verkligen dyrkade henne. Sen var Kirsti, Monikas gamla skolkamrat med på ett hörn. Och det avslöjades med stor dramatik att hon hade en vuxen son, gömd i Norge. En son som ingen kände till. Jag var tvungen att berätta för Kirsti om drömmen och hon svarade skrattande att henne veterligen så har hon bara ett barn :)
Nu ska jag njuta av tid med bästa vännen. Umgänge med en underbar 4-åring och befinna mig hos min familj. För så är det, Alice och Ketil är min familj.
Ha en skön helg mina vänner!
Omvalsperiod
Alla som jobbar i skolan eller har en tonåring som söker till gymnasiet vet vad det betyder.
Tonåringen blir bomderad av personliga inbjudningar till Öppet hus, studiebesök, resor, lan eller glassiga broschyer som marknadsför skola x, y eller q. Friskolorna spenderar betydligt mer pengar på marknadsföring än de kommunala. Alla skolor vill att tonåringen söker till just deras skola. För den är ju bäst!
Alla mina tonåringar resonerar ganska sunt och slänger all reklam. De vet vad de vill och söker information själva. Sen är det klart att ha en mamma som är gymnasielärare ökar kunskapen. Det viktiga är att inte påverka dem. De måste få göra sitt val.
Min lilla skola skickar inte ut personliga brev eller dyra
fina broschyrer. Det har vi inte ekonomi till. Vi resonerar som så att
de bästa ambassadörerna är våra elever. Sen vet vi att
vi är bra just för att vi är en liten skola. Har kompetent
personal. Små grupper. Och alla blir sedda. Stämningen är
familjär och det finns en närhet som en stor skola aldrig kan få.
Att sen eleverna når höga studieresultat är ett tecken på
att vi arbetar på rätt sätt. Alla ges en möjlighet att
utvecklas utifrån sina förutsättningar.
Jag blir så imponerad av denna kvinna. Var får hon all ork??????? Jag är ensamförälder till tre tonåringar, med betoning på ensam och arbetar heltid som lärare. När jobb och föräldraskap är avklarat är jag ganska trött. Det finns inte plats för så mycket annat. Knappt särbo eller vänner. Men Christina klarar av både (ensam) föräldraskap och eget företag samt proffsbloggande och nu detta. Jag är imponerad! You go girl!
Ikväll ska jag bara ta hand om mig själv Både elever och söner har blivit ompysslade tillräckligt ;) Ett skönt bad, en bra film och ett glas rött. Det låter väl som en bra kombo. Och ja. Jag har både förberett lektioner, filat på prov, lagat middag, diskat, städat och skurat kattlåda.
ps. sitter man för mycket framför laptopen när katten vandrar fram och tillbaka över tangenterna?
Det är så svårt att ta till sig. Jag orkar inte läsa allt. Otäckt. hemskt. Skrämmande. Engla är hittad. Vila i frid lilla ängel.
Jag har hela tiden trott och hoppats att hon var bortrövad och gömd någonstans. Död fanns inte på kartan.
Min tro på mänskligheten har rubbats. Jag som tyckt att det är så skönt att bo i Småstad. Där alla kan känna sig trygga.
Häromdagen blev en tjejbekant(17 år) till 15-åringen våldtagen, på väg hem.
Förövaren bar mask, hotade med vapen och var troligtvis yngre än henne.
I grannstaden skedde två våldtäkter under helgen. På öppen gatan. Mitt bland festande människor.
Är jag dum som tror gott om alla och litar på att inget ska hända?
Ska jag börja oroa mig för vad som kan hända mina nästan vuxna barn när det är ute?
Nej jag måste bibehålla sunt förnuft, men ändå inte ignorera att saker kan hända.
Snacka om syskonkärlek. Min 15-åring har bokat en resa till Spanien. Han ska bjuda sin syster på en resa i 18-årspresent. För pengar som han själv har jobbat ihop. Snacka om att vara gullig. De kommer att få det så mysigt ihop. En hel vecka i Spanien i september.
Nu har sönerna fått preliminärt besked om gymnasievalet. Båda har kommit in. Samma program. På var sin skola. Jag hoppas att det kommer att fungera för 19-åringen som ska börja om på nytt. Första året på gymnasiet var han sjukskriven. Andra året var ett felval. Tredje året har det varit IV som hjälpt honom att hitta rätt. Så nu håller jag tummarna för honom. Alla är inte lika starka. Äldst är skörast. Och yngst är mest envis. Mellan är mest mogen. Mina älskade ungar.
Hur skulle du beskriva Ditt liv? Här kan du se mitt.
Jag tycker att det är en fantastisk idé. Man tvingas att avgränsa. Idag har vi en tendens att blomma iväg i svulstiga beskrivningar, fullproppade av ord. Sex ord befrämjar minimalism. Och tilltalar mig. Som älskar ord och som både talar och skriver mycket. För mycket säger en del :) Men jag skyller på mina föräldrar som alltid lät oss barn komma till tals och lärde mig tidigt att argumentera och övertyga andra om min ståndpunkt. Inte konstigt att exmaken och jag hamnde i konflikt kring barnuppfostran. Han hade lärt sig att barn skulle vara tysta och lyda de vuxna. Han hade aldrig fått diskutera och argumentera. Jag hade lärt mig att allas åsikt är lika värdefull och att vuxna skulle lyssna på barn. Också. Emaken kände sig överkörd av mig varje gång när jag argumneterade. Han tog aldrig ordet. Utan satt snällt och väntade på att han skulle få det. Inte undra på att han tog till andra metoder för att kuva mig. För verbalt vann han aldrig. Oj vad jag svamlar iväg. Men det är det som är så härligt att skriva dagbok. En tanke leder till en annan och ibland så behöver jag inte tänka utan fingrarna tar sin egen väg över tangenterna.
De sex orden fick mig att fundera på vad som är viktigt i mitt liv. Glädje. Dans. Barnen. Lärarjobbet. Böcker. Känslor.
Om fem dagar är det en glädjens dag. Direkt efter jobbet hoppar jag på tåget och åker till Norge. För att träffa världens bästa vän. Och vara barnvakt åt den härligaste 4-åring som finns. Då är det bra att ha (nästan) vuxna bran som klarar sig själva i några dagar. Bara jag har bunkrat upp med mat hemma. Och står ut med att det är odiskat när jag kommer hem. Om ett par år är det bara katten som väntar när jag kommer hem. Då får ungherrarna diska själva :) Tänk så städat och fint jag kommer att ha det.
Nej, nu är det dags att titta på morgondagens planering: affärsdokument, excel, datorns delar, html/css och fildelning står på schemat. Och så hoppas jag att chefen ger mig besked att jag får åka på en kul konferens i slutet av maj.
Ha en fin dag! Här skiner solen och jag njuter av kaffe, musik och livet. Och ikväll kommer min prinsessa hem! Min fina dotter som varit på studieresa i Lettland.
En välförtjänt sovmorgon om jag får säga det själv. 15-åringens väckarklocka ryckte mig ut söta drömmar vid 8.30. Men jag låtsades sova så att 15-åringen inte fick för sig att hans mamma skulle gå upp och fixa frukost till honom. En timme senare blev jag uppryckt ur sängen ändå: jag hittar inga strumpor!!!!! Leta reda på strumpor åt mig!!!!!!
Nu sitter jag här vid datorn med dagens andra kaffekopp inom räckhåll. I magen ligger det ägg- och tonfiskmackor och en liten bit choklad. 15-åringen är på jobbet och 19-åringen har bestämt sig för att sova en stund till. Jag har skummat igenom morgontidningarna och smugit runt hos webbisar. Ett inlägg hos Mamselamsen fick min uppmärksamhet.
Ligger det någon sanning i testet? Jo men lite kanske. Jag måste testa.
Herregud! Det stämmer skrämmande väl. Bloggen speglar min personlighet mer än jag vill erkänna ;)
VÄKTARE
Passar sig verkligen det där?
Väktarna kan kallas för samhällets stöttepelare. De övervakar att människor och ting är på sin rätta plats - dvs inom den föreskrivna normen. På ett sätt är väktarna därför traditionell i det att de är de som upprätthåller traditioner, ritualer och normer. De uppfattas ofta som (och värdesätter att vara) pålitliga, lojala, metodiska och praktiska. Väktarna kan sägas vara de som administrerar samhället - på både högre och lägre organisatorisk nivå. Många väktare drömmer om att klättra uppåt till en ansedd position i en etablerad organisation - snarare än att uppfattas som individuella och unika. Väktare värdesätter andra människors åsikter högt och är oftast mycket medvetna om vilka som passar in och vilka som inte gör det.
Vill du ha en Väktares uppmärksamhet - pröva uttryck som beprövat,
förnuftigt eller succé. Väktare använder
ofta ord som beskriver andra människors position i flocken såsom
duktig, känd eller framgångsrik.
FESTFIXAREN
Liksom sin nära granne Genomföraren är Festfixaren realistisk,
praktisk och bra på människor. De har en avslappnad attityd till
livet och är duktiga på att ta saker som de kommer. De är
framförallt intresserade av människor och harmoniska relationer
och värdesätter därför taktfullhet och att låta
andra få utrymme. De har därför svårt att tillrättavisa
andra människor, även små barn.
De tycker ofta om att laga och äta god mat och bryr sig om att deras fysiska miljö är trevlig för människor att vara i. Detta intresse i kombination med att de oftast i grunden tycker att livet är en fest gör dem till entusiastiska festarrangörer. De tar då ofta ett stort ansvar för detaljerna i förberedelser samtidigt som de försöker hinna umgås så mycket som möjligt med gästerna. Deras praktiska sinne brukar dock få dem att se till att andra njuter medan de själva tar hand om allt som behöver göras.
Vågar Du testa din personlighet?????
De senaste dagarnas fina vårväder har försvunnit i natt. Blötsnö, som tur är pyttelite, men ändå så att det är vitt på taken, har förstört helgplanerna.
Jag som skulle skura och göra balkongen fin! Det får nog bli en "ligga i sängen och läsa en bok dag" Inte mig emot. Fast först ska jag ta ett hett härligt bad. Ikväll blir det film.
Vad ska Du göra idag?
06.05
Klockan ringer obarmhärtigt kl.06.00. Pigg och glad kliver jag upp *not*
Jag kliver upp och dagen har börjat.
Jag lyssnar på lunchnyheterna.
Inslag 1. Man spår försämringar på arbetsmarknaden. Färre lediga jobb. Fler arbetslösa. Sämre tider
Inslag 2. Regeringen vill sänka skatten för de som arbetar. Jag citerar Maud Olfsson: Vi vill stimulera fler att välja att arbeta.
Jaha, så man VÄLJER att vara arbetslös? Och sänk skatten så VÄLJER fler att börja jobba?
Kan någon förklara den logiken för mig?
För övrigt har jag inte fått någon torsdagsfika :(
Bratten hade "glömt" att baka. Det blir minus. Torsdagsfikat är heligt hos teknikarna.
Brattens tur är att hela designgänget har åkt till Stockholm på studieresa. Så vi är färre som klagar över utebliven fika.
Moderna museet, Konstfack, designutbildning, tekniska museet. Visst är det lockade?
Och så sade jag nej till att följa med på resan!
Det som gör mig mest avundsjuk på Stockholmarna är just alla kul museer och utställningar. Det händer alltid något.
Visst jag ska åka till Stockholm i maj, men då kommer jag att vara fullt upptagen med sm i ungt företagande på Älvsjömässan.
Min förhoppning är ändå att någon webbis har möjlighet att ta sig dit för att fika med mig. Och kolla in alla fantastiska företag på mässan :)
Dagens två lektioner är avklarade och nu ska jag fylla dagen med meningsfull sysselsättning fram till 15.45, då vår veckokonferens startar. Onsdagsschemat suger.
Men jag tänker positivt: det är inte alla som har ett sånt kul jobb som jag. Har. Jag rättar prov, planerar genomgångar, pratar med elever aka elevsocialt arbete, uppar skolans hemsida, förebereder det kommande lanet, dricker kaffe, surfar och läser i min bok. Sen behöver jag inte stressa i mig lunchen. Men det är lite surt att åka till jobbet vid 7 och inte vara hemma förrän ca 12 timmar senare. Tur att det bara är så en dag i veckan.
Kall morgon, lite snöflingor som singlar ner. Men jag tror på våren. Det ultimata vårtecknet är här! Sopmaskinerna jobbar för fullt i stan!
Nu är det bara 9 dagar kvar. Jag längar så tills jag får åka till min bästis. Det suger att vi bor så långt ifrån varandra. Sen har jag privilegiet att vara barnvakt åt världens härligaste 4-åring när föräldrarna är på kurs. Åh så roligt vi ska ha Henriette och jag!
På fredag är det två månader kvar till skolavslutning. De kommande veckorna kommer att susa förbi fortare än en grisblink.
Helt plötsligt så är det betyg, blommor och student. Det är likadant varje år.
Och i år är vi lärare privilegierade, vi slutar inte dagen före midsommar, utan hela två dagar före!
Och bevara mig från skitpratet om att lärare har det så bra och är så mycket lediga. Vi jobbar minst 45 timmar/vecka för att kunna vara lediga under lov.
Årstimmarna är lika många som för de med vanlig semestertjänst.
Den stora skillnaden är att vi inte får övertid/ob-tillägg när vi jobbar kvällar och helger. Det "ingår".
Jag är så trött hela tiden. Tänk om dygnet fick ett par extra timmar, under natten. Då skulle jag få sova ut. Kombom nattuggla och börja tidigt är inte så bra. Jag sover knappt 6 timmar /natt ergo är jag trött som ett snöre. Ju äldre jag blir desto viktigare blir sömnen. Men jag kan inte somna tidigt.
Strömadaptern till laptopen är stendöd. Kattungen har bitit sönder sladden! Visst är det underbart *not*
Tur att lilla, söta, goa, rara Villa har flyttat. Nu är det lugnt hemma . Bara 2 vuxna katter som mest sover och äter :)
Sally letade inte ens efter Villa när hon flyttat igår. Hon tittade på när Villa stoppades in i kattburen och försvann ut genom dörren.
Sen gick hon och lade sig. Men jag vet att tjejen som fått Villa var överlycklig.
Det lyste om henne när jag sa att hon kunde ta med sig henne hem direkt. Det är så himla underbart att kunna glädja andra människor.
Så nu har jag en dator med 34 min kvar av batteri. Det dröjer nog några dagar tills jag får en ny strömsladd. Så jag har letat fram den gamla laptopen. Pensionären. Reserven. Seg och slö. Dött nätverkskort,så jag får surfa trådlöst med usb-kort. Det suger kan jag säga, för självklart är det glapp, så nätet kommer och går :) Fast det är ju en I-landsproblem, eller hur!
Jar känner varje morgon att våren är här. Fåglarna sjunger som om det gällde livet.
Jag lyssnar och njuter. Måsar som skränar och väcker längtan efter sommar, sol och semester hemma i Ellös.
Att ligga på bryggan och läsa, fiska krabbor och grilla i solnedgången.
Men den här raringen är min favorit. Hans ljud väcker hopp.
Jag får en våg av minnen från somrar i Skåne, när barnen var små och då vi faktiskt var en lycklig familj.
Sen har jag upptäckt att det växer så det knakar både här och där!
Våren har kommit till Vänersborg!
Ibland undrar jag om det är meningen att jag ska hålla på med teknik?
Strömadaptern till laptopen har dött i natt.
Databasen (som jag byggt) fungerar inte och php-sidorna (som jag byggt och som har fungerat tidigare) fungerar till 90%.
Dammsugaren krånglar
Fönen är på väg att dö.
Är jag drabbad av någon förbannelse så att allt dör när jag pillar på det? Eller är det bara Murphys lag?
Om bara databasen vill fungera så blir jag nöjd.
Vi har lan på skolan om 3 veckor och av någon anledning så att det jag som drar hela lasset.
Det är ganska jobbigt att vara ensam ansvarig för att allt ska klaffa. Jag längtar redan efter dagen efter lanet.
De elever som är huvudansvariga för att anordna lanet har inte så högt arbetstempo. De gör inte många knop och det är kämpigt.
Jag är van att ha ett gäng som strävar efter mvg och vill lära sig så mycket som möjligt.
Mitt tempo sackar också.
Jag behöver hungriga vetgiriga ungdomar som får mig att sträva högre, längre, bättre. Inte bekväma latmastakar som nöjer sig med godkänt.
Ikväll är det dags för den sista kattungen att flytta. Åh så skönt. Visst är de söta, gulliga och gosiga. Men jag är trött på maroderade blommor, kiss i sängen, ihopknölade mattor, tassar på fönster och vilda jakter tvärs över mig vid halv fem. Tänk så lugnt det kommer att bli med bara Sally och Ville.
Solen skiner, på den klarblå himlen seglar små moln förbi. Vi får hoppas att det blir en fin dag.
Förkylning/allergi tar på krafterna. Jag orkar inte mycket. Men igår klarade jag av både städning, tvätt, utvecklingssamtal och en stunds vaktande på discot som 15-åringens klass ordnade för låg- och mellanstadiet. Klassen tjänade över 1000 kr som läggs i klasskassan. Utvecklingssamtalet gick bra. Sonen har mognat, tar ansvar och är en driftig ung man. Att de har bytt lärare är nog den främsta orsaken till hans förändrade attityd. Den förra klassföreståndaren triggade sonen att visa sina sämsta sidor, tyvärr. Men när han blir tagen på allvar och lyssnad på så beter han sig mycket moget och ansvarsfullt. Tänk så mycket som beror på hur man blir bemött.
Jag har några elever. De är ökända sedan grundskolan för att vara bråka , stökiga, dumma osv. Men hos mig så jobbar de och vill verkligen lära sig. Jag var så stolt när en kille skrev VG på ett prov. Han har inte haft ett VG under de all år han har gått i skolan. Jag fick frågan från hans mentor vad jag gör med honom, men jag är bara mig själv och behandlar eleven som vilken annan person som helst. Ungdomar som har blivit illa behandlade och avskyr skolan måste man skapa förtroende hos. Man måste skapa en trygg miljö och vara genuint intresserade av dem. Man måste se människan bakom attiyd och kaxighet.
Jag orkar inte ha mitt vanliga tempo, men jag orkar läsa och se på film. Läs den här och se den här!
Och nu ska jag se den här. Åh vad det är skönt med ledig dag och tonåringar som sover =)
Ha en fin lördag mina vänner!
Så känns det äntligen som vår!
Solen skiner, snön har försvunnit, fåglarna tjatar hål i huvudet på mig (måsarna ger känsla av sommar hemma på bryggan) och det luktar vår! Men det bästa vårtecknet är nog ändå att M har krupit ur idet! Thank Good!
Nu har jag precis hade tagit en långt varmt bad. I badkaret. Då messar dottern att hon badat ute. I sjön. Hon är galen. Eller lik sin mor =)
Nu fungerar bredbandet igen. Men jag är fortfarande övertygad om glapp i huset. För inte har det varit någon tekniker här och fixat något. Bara tid och tålamod har fixat bredbandet. Inget annat.
Men några dagar utan Internet har gjort att jag börjat läsa igen. Bok efter bok. Så det var nog meningen med dagar utan nät =) Och så skönt att få läsa. Jag sitter hellre hemma ensam på kvällen med en bok än härjar runt för att hinna med social samvaro hit och dit. Jag orkar inte med ett högt tempo och var superaktiv med fullproppad kalender. Heltidsjobbet och förädraskapet tar sin modiga tid. Och numera är jag så självisk att jag prioriterar mig , mina behov och lustar. Inte andras lust och vilja. Av somliga kallas jag självständig. För självständig. Men jag kallar det sund. Livet är till för att levas. Och jag måste få leva mitt liv som jag vill ha det. Allt för många år levde jag som andra ville.Då var jag ihålig och osäker.
Jag är inte lika trött. Jag ser en lösning på några av mina problem. Jag inser att jag inte kan ta ansvar för andras handlingar. Jag misstänker att förkylningen förvärras av allergi. Livet känns lättare idag.
Nu är det bara två veckor kvar. En dag tillsammans med världens bästa vän. Och två dagar som barnvakt till den mest underbara 4-åring som finns. Jag längtar.
Nätet krånglar fortfarande hemma. Men nu fungerar telefonen i alla fall. Man får vara glad åt det lilla :)
Och passa på när bredbandet vill vara med.
Jag är numera expert på att ringa telefonsupport och felanmäla.
Tänk om de kunde lyssna på mig och undersöka om det är glapp i husets kabelsystem,
i s f att skicka ett nytt modem varje gång jag felanmäler.
Status för övrigt: förkyld, trött och nedstämd. Jag jobbar stenhårt med att hålla mig över vattenytan. Jag måste. Tur att jag har en positiv livssyn. Och så hjälper det att prata med andra. Att lätta på bördan och få stöd och råd. Det finns de som har det värre. Och lyckligtvis finns det de som har en stark axel att luta sig emot. Såna vänner är guld värda.
Nu ska jag fortsätta att bråka med en databas som ger mig gråa hår och som fått mig att använda hela mitt förråd av fula ord. Vissa dagar är det inte jättekul på jobbet :( Och jag är övertygad om att det är ett litet skitfel i php-koden som jag har kodat. Ingen annan. Men hoppas att det är ett fel på sqlservern ;) Vissa dagar vill man ha en syndabock.