Inna goes xhtml

Söndag 30 september kl. 17.11

Så har en helg förflutit igen. Fy vad helgerna försvinner fort! Jag har haft prinsessan och svärsonen på besök, så det har mest varit en helg med familjen. Nu har jag orkar fixa gårdagens bilder :) Och det jobb som jag skulle fixa under helgen sitter jag med nu. Dottern har lagt beslag på datornstörre delen av helgen och jag har läst istället. Men nu är det disciplin som gäller i ett par timmar.

Tisdag 25 september kl. 18.56

Tjejsnack, bokfemman och några rader i den låsta är vad jag hinner nu. Jag använder mig att de metoder jag har lärt mig för att slappna av och stärka självförtroendet och det hjälper. Att jag sedan faktiskt vågat be om hjälp med svåra saker har också lättat på bördan.
Mycket att göra på jobbet. Jag åtar mig glatt uppdrag och sedan blir schemat fullbokat. Samtidigt ska jag vara mamma och sköta hushållet. Ge mig semester på en strand med paraplydrinkar och en hög med böcker!

Vill Du har lösenord till den låsta? Maila till innasego at hotmail.com

Söndag 23 september kl. 17.32

Fästmannen och särbon bjöd mig på mat, vin och film igår kväll.
Ett gott rödvin, gudomlig thaimat (jag älskar thai) och så filmen vi väntat på: Kill Buljo. Något så härligt som en nordnorsk parodi på Kill Bill. Det är härlig komik och underbara dialekter. Men det mest intressanta är kanske hur filmen finansierats. Den unga regissören som är född 1979 lyckades skramla ihop 1 miljon på egen hand, helt utan statsstöd, för att producera filmen. Det hela började när några vänner bestämde sig för att spela in några sketcher som de snabbt redigerade och lade ut på nätet. Den blev populär och en del till spelades in och lades ut. När Kill Buljo laddats ner över 300 000 gånger från nätet bestämde sig vännerna föratt spela in en långfilm och skrapade ihop 1 miljon. Har du möjlighet att se den här filmen så garanterar jag dig många härliga skratt.

Söndagen har tillbringats i hemmet med sönerna som sällskap.Först en lång sovmorgon. Jag kom inte i säng förrän framåt 3 och sov ända till 9 idag. Men det var så härligt att sitta uppe halva natten och prata, lyssna på musik och riktigt diskutera och debattera tillsammans med T. Såna diskussioner är viktiga, för man får sina värderingar prövade och tränas i att stå för det man tror på. En sån miljö med debatter och diskussioner är jag uppväxt med, men blev under många år ner tryckt mentalt att det nu är en fröjd över att kunna uttrycka min åsikt och ändå bli respekterad.
Förutom det sedvanliga dammsuga, diska, laga mat så har jag gjort allt det där som inte syns att man har gjort, men som syns när man inte har gjort det. Ni vet, rengöra fläkten, torka skåpluckor, göra ren micron, vattna blommor, plantera om plommor, göra ren spisen, torka fönsterbrädor osv....

Jag har t o m kommit ihåg att ta en månasdsbild idag! Helt utan att någon behövde påminna mig :)

Lördag 22 september kl. 14.44

Det är flera i min närhet, både irl och url, som har brutit/bryter upp från ett förhållande. Någon har varit skild i flera år och någon har precis lämnat in skilsmässopappren. Jag har varit skild i 6½ år, rent formellt. Det är först nu som jag kan prata med exmannen helt naturligt, utan av det blir tillgjort eller otrevligt. För mig är det ett stort framsteg. Han har ingen makt över mig och min självkänsla längre. Han skrämmer mig inte längre och jag har hittat min inre styrka.
Men det är skönt att vi kan prata om våra barn numera. Fast han har ju frånsagt sig sitt föräldraskap, menar jag. Det gjorde han när han slängde ut våra barn från deras hem och avsade sig vårdnaden, bara så där, för snart 3 år sedan. Jag vet att det var hans sambo, som påverkade och manipulerade för att få honom dithän. Men han är en människa med fri vilja och egna val! Han valde någon annan framför sina barn. Det är ett stort svek. Förstår du vad jag menar Jerry, med att han sagt upp sitt föräldraskap. Jag kämpar med att vara både mamma och pappa, men det kan jag inte. Alla barn behöver båda sina föräldrar. Men barn har inga rättigheter. Det har bara föräldrar.
Även om barnens pappa pratar med dem varje vecka, träffar dem regelbundet, efter långa perioder av ingen kontakt alls, så är han inte förälder längre. Det saknar jag. Att vara två som delar på ansvaret. Och glädjen.
Visst klagar jag över hur jobbiga mina ungar är. Det gör vi väl alla lite till mans. Men jag älskar mina barn över allt annat. Kärleken till dem är den starkaste kraft jag vet. Den som har valt bort barn kan inte förstå den kraften. Klagandet är en ventil. Ett sätt att släppa ut överflödig ånga och samla kraft för att orka. Att leva med barn är krävande. Men åh så berikande. För mig är barn en av de största meningarna med livet. Jag beklagar de som väljer bort barn.

Nu har jag införskaffat nödvändig utrustning för att klara av en hel natts sömn. Jag har kämpat emot i 12 dagar, men nu var jag tvungen att köpa nässpray! Jag vet inte hur många gånger jag vaknade till i natt, med tungan torr och fastklistrad i gomen , p g a täppt näsa. När ska förkylningen försvinna? Snoret har övergått från grönt till gult i alla fall, så förhoppningsvis är bakterierna snart besegrade. Och jag kan sova en hel natt.

Fredag 21 september kl. 19.07

Samlade fredagstankar...

Status: förkyld, men humöret är på topp! Fredag är den bästa dagen på hela veckan. Helt klart! Det hällregnar ute, men på radion har de lovat sol i morgon så jag satsar på att gå ut då i stället. Nu kan jag sitta inne med gott samvete :)

Reflektioner: Kan någon förklara för mig hur regeringen har tänkt när de straffar de som arbetar deltid, företrädesvis kvinnor inom handel och restaurangbranschen. Tror man att man kan tvinga arbetsgivarna att skapa heltidsjobb till alla deltidare?

Ståndpunkt: Jag vägrar fortfarande facebook. Det vanligaste argumentet för facebook är att man kan hålla kontakt med sina vänner. Men hallå! Jag har skype, msn, irc, mail, telefon och hemsidan. Samt att jag umgås med människor irl. Jag klarar mig utan lunar för vuxna ;)

Fundering: Varför ska 15-åringen dra igång projekt vid 22-tiden på kvällen, när jag är trött och grinig? Igår kväll var det akvariet som han absolut var tvungen att byta grus i. Jag protesterade och han hävdade att jag inte behövde göra något. Lik förbannat fick jag bära fram och tillbaka från badrummet och ta hand om det gamla gruset. Den ungen utmanar mig hela tiden. Men det är kanske vad jag behöver. För jag kämpar varje dag med att sätta gränser och vara den som bestämmer. Är det min älskade unges uppgift? Att lära sin mamma att bli självständig???????

Jag har hittat något kul på nätet som är som gjort för mig. Jag: den inbitna bokmalen :)

Bokfemman- jag får tycka till om min passion varje vecka. Kul!

Veckans tema för Bokfemman är "page-turners", dvs böcker man inte kan sluta läsa förräns man har kommit till sista sidan. Nämn dina 5 favoriter.
Page-turner:A very interesting, exciting, or suspenseful book, usually a novel. (från thefreedictionary.com)

Så svårt att välja! Jag har många fler än 5! Jag gör det lätt för mig och väljer 5 av de jag läst i år :)

* Alkemisten av Paulo Coelho
Alice har så länge sagt att jag ska läsa den. Jag blev inte besviken. Boken följde mig överallt i badet, på bussen, på rasten. Coelho skriver så vackert, lätt och med en stor ömhet. Bokens huvudsakliga budskap är att man måste lyssna till sitt hjärta, att lita på tecknen som uppenbarar sig om man bara ger efter lite, och framför allt att följa sina drömmar, för att kunna uppnå och leva sitt levnadsöde. Nu ser jag fram emot att läsa pilgrimsresan.

* Adress Fleshmarket Close av Ian Rankin
En man hittas brutalt knivhuggen till döds i en av Edinburghs förorter. Han är av utländsk härkomst och saknar identitetshandlingar. Missmodigt tar sig Rebus an fallet och börjar nysta upp en härva av rasism, mutor och byråkrati men utan att komma närmare mannens identitet. Samtidigt hittas två skelett i en källare under en pub. När det visar sig att ett av dem är av plast och det andra ett sedan länge saknat undervisningsskelett börjar Rebus och hans närmaste medarbetare Siobhan ana att någon försöker spela polisen ett spratt. Men tyvärr är skeletten bara ytterligare ett bevis på att när det g äller girighet drar sig vissa personer inte ens för slavhandel. I Adress Fleshmarket Close måste Rebus ta sig an ett fall som tvingar honom att ifrågasätta både sina egna och poliskårens värderingar. Ian Rankin lyckas med konststycket att ta upp samhällsproblem utan att förlora i spänning vilket gör Adress Fleshmarket Close till omskakande läsning i dubbel bemärkelse.

Rebus är min favoritkarl. LÄS!

* Kall som granit av Stuart McBride
Kriminalinspektör Logan McRae har varit sjukskriven i över ett år och hans första dag tillbaka på arbetet kunde ha börjat bättre. Det svårt misshandlade liket av en treårig pojke, som länge varit försvunnen, återfinns i ett dike. Avdelningens nye chef, kriminalkommissarie Insch, är allt annat än vänligt inställd. Och dessutom tvingas McRae samarbeta med sin före detta flickvän som nu har avancerat till chefspatolog.
När även en flicka hittas mördad och två små pojkar anmäls saknade börjar polisen frukta att de har att göra med en pedofil. Man får upp en del spår men de verkar inte leda någonstans. Medan snön vräker ner över Aberdeens gator och vinterkylan blir alltmer påträngande börjar paniken sprida sig bland allmänheten. Polisen måste agera snabbt - annars kommer fler barn att försvinna, och fler kommer att dö.

Herregud så bra! Jag blev helt uppslukad. Det gick inte att lägga ifrån sig boken. Jag läste så fort jag fick chansen, trots att jag var på besök hos vänner över helgen. Så vill Du läsa något som välskrivet, spännande och otroligt gripande så ska du läsa denna boken!

* Förbjuden mark av Lesley Horton
Bradford är en stad som förskonats från barnprostitution - det har de styrande i alla fall alltid hävdat. Men det är ett påstående som inte stämmer särskilt bra med verkligheten.
När flera unga pojkar och flickor hittas svårt misshandlade och mördade inom loppet av bara några månader, dras kriminalinspektör John Handford och hans assistent Khalid Ali in i en fullkomlig mardröm. Utredningen avslöjar inte bara den fruktansvärda situationen för barnen som är fångade i Bradfords hårda undre värld, utan även korruption och ondska bland kommunens mest respekterade medborgare.
Handford och Ali måste kämpa både mot sociala spänningar och egna samarbetsproblem för att kunna stoppa en kallblodig seriemördare från att fullborda sitt verk. Men den skyldige befinner sig kanske närmare än vad man tror...

Den här boken är skyldig till förlorad nattsömn. Jag kunde inte sluta läsa. LÄS!

* I de dödas namn av Ian Rankin
Juli 2005. G8:s ledare är samlade i Skottland. Dagliga demonstrationståg och kravaller sätter polisen under hård press.
Kriminalkommissarie John Rebus är ute i kylan men hamnar åter i hetluften när man hittar kopplingar mellan en politikers självmord och en seriemördare på fri fot. Myndigheterna vill omedelbart mörklägga utredningen av rädsla att det ska överskugga det globala mötets betydelse.
Rebus är en man som sällan håller sig till reglerna, och när hans kollega Siobhan Clarke tar upp jakten på den ordningspolis som överfallit hennes mor, ser det ut som om Rebus och Clarke hamnar på varsin sida av konflikten.

Ian Rankin hör till mina absoluta favoriter. Jag njöt hela boken igenom och sörjde när den var slut. Lyckligtvis har jag en oläst Rebus (på engelska) är kasta mig över.

Som ni ser dras jag till mord och elände. Ju hemskare desto bättre ;) Jag föredrar klart en psykopat eller massmördare före lättläst chicklit ;) Vad säger det om mig?????????

Sönerna har försvunnit till sitt. Middagen är uppäten och disken är omhändertagen. Det är fredag kväll och snart är det dags för doobidoo. Vilken tur att det finns såna härliga program för en sångälskare som jag. Familjen flyr men jag älskar doobidoo, sing-a-long och allsång. Och gissa vem som älskar karaoke och singstar ;)

Ha en trevlig kväll, var du än befinner dig!

Torsdag 20 september kl. 11.45

<gnäll>
Fy farao för att vara förkyld!

Nu har jag varit snorig och eländig i 11 dagar! Och inte blir jag piggare, utan bara sämre och sämre. Bläääää! Självklart har jag kämpat mig upp varje dag för att jobba ändå. Allt för eleverna. är jag bort bli lektionerna inställda. Det är bara om man är borta en längre period som vikarie sätts in på gymnasiet. Och vem har råd att förlora över tusen spänn på en karensdag? Inte jag i a f. Det suger verkligen ibland att vara ensamförsörjare. Förra gången som jag var sjuk, fick jag ta ut komptimmar, i s f att vara sjukanmäld. Tack snälla chefen.
</gnäll>

Jag har hamnat i något slags vacum. Det är väl förkylningen som tar kål på både kropp och hjärna. När jag har klarat av jobbet och nödvändigt hushållsarbete är jag helt slut. Jag ligger påsoffan och slötittar på tv/film. Somnar en stund och vacklar i säng, helt borta i skallen. Så hav överseende med att jag bara läser hos er och inte skriver några kommentarer. För ofta är det så att jag vill skriva något genomtänkt och reflekterande. Det orkar inte min hjärna med just nu. Jag dricker te med honung och ser på romantiska tjejfilmer istället ;)

Måndag 17 september kl. 17.32

Helgerna går alldeles för fort! Jag tycker gott att man kan införa ännu en dag på helgen. Då hinner man med allt man ska göra :) Jag har haft en underbar helg i Sponvika. Många goda samtal , glada skratt och umgänge med familjen. Och självklart massor av god mat. Och eftersom vi var i Norge serverades vi både får-i-kål och våfflor :)

När vi kom hem i går kväll var det roliga slut. Tänk att en 15-åring och en 18-åring kan stöka till så på 52 timmar! Men det är inte värt att börja bråka halv tio på söndag kväll. Den striden förlorar jag ändå. Så jag kavlade upp ärmarna och röjde, slängde sopor, diskade, damsög, skurade kattlådan och vattnade blommor. Sen tar jag fajten med sönerna när jag vet att jag kan sätta åt tumskruvarna. Förhoppningsvis. Eller så agerar jag struts och väntar tills de flyttar hemifrån och jag slipper stöket.
Kan det var så svårt att torka av spisen när man lagat mat? Att diska efter måltiden? Att knyta ihop och slänga soppåsen när den är full? Att bära ut disken till diskon i st f att lämna den i fönstret eller på golvet brevid soffan????? Jag bara undrar????????? Varför har jag misslyckat så totalt med att uppfostra mina söner????

Helgens flickor:

Vänskap är en viktig ingrediens i livet. Äkta vänskap är kärlek. Man accepterar och tycker om varandra. Man säger sin ärliga mening och delar både mot och medgång. Man får varandra att må bra. Min dotter beskriven vänskapen mellan Alice och mig så fint i sin blogg:

"Nu skrattar mamma och Alice sådær høgt och glatt som bara de kan gøra =) Gøtt att høra, synd att mamma o Alice inte kunde træffas oftare før det finns nog inte vænner som går så bra ihop som de."

Vi träffades när vi var 36 år gamla. Om en månad är det 8-årsjubileum. Man kan få en bästis när man är vuxen. Man kan bygga upp nya vänkretsar. De vänner jag har idag kände jag inte för 8 år sedan. För vid en skilsmässa har många svårt att umgås med båda. De väljer den ene. Jag blev automatiskt bortvald, men med facit i hand så är det jag som fick högvinsten. Mina vänner idag är äkta vänner.

Fredag 14 september kl. 14.36

Status:

Trött, förkyld och ledbruten

Stressad, svettig och snorig

eller

pratig, tjatigt och städande

men mest är jag

pigg, glad och förväntansfull!

Nu sticker jag till världens bästa vänner! Sponvika here I come! Och en bonus är att världens bästa dotter följer med!

Ha en bra helg!

kram

Onsdag 12 september kl. 07.56

Så var ännu en favorit borta. Jag grät en skvätt. Så klart. De senaste 10 åren har jag haft 3 absoluta favoritprogram på tv. Som jag följt slaviskt. Njutit och engagerat mig. När Vita huset tog slut sörjde jag. Igår kväll var det dags för GG. Varför ska det som är bra ta slut? Tur att jag har ER kvar. Fast när den serien tar slut kommer jag säkert att fälla en tår då med. Det är väl ingen som tror att jag är gråtmild romantiker va? Nej trodde inte det ;)
Den här har potential att bli en ny favorit.

Vad har du för favoritprogram?

Tack vare en titt hos Miriam kom jag ihåg dagens efit. Tack raring för påminnelsen
Snart dags att åka till jobbet. Och håll tummarna för 15-åringen som skriver prov i eftermiddag. Klarar han det så vet jag en gosse som åker moped hela kvällen :) Det märker jag när jag kommer hem från jobbet vid sjutiden.
*håller tummarna stenhårt*

Tisdag 11 september kl.16.23

Nine eleven. De flesta minns vad de gjorde när de fick veta. Själv satt jag på jobbet och rättade prov när jag fick ett mess på icq av en kompis som frågade om jag visste vad som hade hänt? Det var helt omöjligt att surfa in på tidningarna. När jag senare följde händelserna på tv så vad det helt osannolikt. Surrealistiskt. Jag har inte sett någon av alla filmer som handlar om händelsen, men den här filmen ska du se. Du blir rörd och berörd.

15-åringen har haft problem med mopeden. Fråga mig inte vad det är för fel. Jag har noll koll på motorer, men det var något som hans pappa, zündapp-älskaren, inte kunde hjälpa till med. 15-åringen har ju en EU-moppe och de fungerar tydligen helt olika. Orka bry sig. Stackars ungar som har en mamma som är så totalt ointresserad av mopeder, cross-cyklar och bilar. 15-åringen har kollat med säljaren, återförsäljare och verkstäder, men beslutatde att fixa felet själv. Det har varit en vecka med frustration (tur att han inte tagit körkortet än) men nu kom han in smutsig och glad:
Jag har lagat mopeden. Det visslar och prasslar som bara den, men det fixar jag med tejp.
Så nu håller vi tummarna för att det funkar. Och att gossen klarar sitt EU-körkort på torsdag. Han pluggar varje dag. Så det borde inte vara något problem. Tänk då slipper jag tjat om busspengar på morgonen.

Måndag 10 september kl.18.02

Information & layout hela morgonen. Flitiga SP-elever jobbade snällt med alla uppgifter jag ger dem. Och blir klara mycket fortare än jag planerat. Bra med ambitiösa elever. De håller mig alert :)
Men jag hinner också läsa bloggar och surfa lite samtidigt som jag förklarar hur man skapar kantlinjer av olika slag, går igenom regler för fasta uttryck, avstavning och ondgör mig över särskrivning ;)
På en dator i klassrummet är linjalen i Word spårlöst försvunnen! Den går inte att plocka fram. Helt sanslöst. Stackars den elev som i flera lektioner kämpat för att följa mina instruktioner. Nu får jag jaga vår tekniker för en ominstallation av Word :)

När jag vaknade i morse vid 5.30-tiden stod regnet som spö i backen. Fy farao vad blött. Jag ställde om klockan och bestämde att jag inte börjar tidigare idag som jag hade planerat, utan åkte i vanlig ordning 7.13 :)
Jag kan flexa liiite, dvs jag ska vara på arbetsplatsen 35 t/vecka Resterande 10 utför jag hemma eller var jag vill.

Så igår eftermiddag satt jag i nästan 2 timmar med min planering och fixade till roliga (?) uppgifter. Samtidigt lyssnade jag på sportradion och drack kaffe. När sporten var slut tog Beatles över. Jag lyssnar på dem hela tiden nu. Deras musik är tidlös.

Nu är det tidigt kväll och middagen hägrar. Köttfärslimpa med oliver, paprika, lök och fetaost i, samt stekta morötter smaksatta med kanel. Stekta morötter är supergott! Jag älskar morötter i alla former, och stekta morötter får jag även grönsakshatarna att äta.

Morgondagens lektioner är förberedda. Jag älskar att undervisa i programmering! Det är så himla kul att förmedla grunder i objektorientering och lotsa dem fram till de där härliga aha-upplevelserna. Finns det något roligare jobb än mitt? NEJ! Jag har det bäst!

Jag längtar till fredag. Åh vad jag längtar till fredag^^

Söndag 9 september kl.17.06

Solen värmer intensivt. Det känns som sommarens sista desperata kamp innan hösten tar över. Härligt att kunna gå ut i kortärmad klänning utan att frysa.

Det blev inte den planerade filmen igår. Vi såg den här i stället. Tillsammans med kompis P och hans pojkvän Å. Jag är så glad att P har träffat en vettig och jättetrevlig kille. Skönt att få nya vänner som har något innanför pannbenet. Och som inte är fast i mmorpg-träsket.
Det var en jättebra film, som berörde på djupet. Efter filmen gick vi ut och tog en öl tillsammans. Herregud det var typ 2½ år sedan jag var ute i vår lilla stad. Det finns inga bra ställen att gå ut på i Vänersborg. Bara mssa fjortisar överallt.

Nu sitter jag och varvar dagboksskrivande med förberedelser av morgondagens lektioner. I hörlurarna strömmar sportradion med finnkampen. Jag är ju sportdåre. T däremot gillar inte sport alls. Möjligtvis utförsåkning. Eller när Norge klår Sverige :)

På hela sommaren har vi knappt haft en enda fluga i lägenheten. Men nu har jag 4 stycken som cirkulerar runt mig. Irriterande. Fånga dem Ville! Någon nytta ska väl en huskatt göra ;) Nej han lägger sig i min säng och tvättar tassarna. Jaja, bra kvinna reder sig själv. Jag får väl slå ihjäl dem själv.

15-åringen trampar runt och tror att middagen blir fortare klar om han tjatar på mig. För visst kokar potatisen snabbare då! Jag räknar till 10 och vet att om jag har tålamod nu, så blir det lugnt när han sticker iväg till kyrkan sen. Han är ju aktiv i Svenska Kyrkans Unga. Komfaledare till och med. Han som gick och läste bara för att få presenter ;) I kyrkan har han bra kompisar, vettig verksamhet och han lär sig mycket genom att vara ledare och förebild. Det är en bra skola. Det är skönt att veta att han har bra kompisar och hänger på vettiga ställen på fritiden.

Jag har en hög med böcker som pockar på uppmärksamhet, men vet inte vilken jag ska välja. Men Coelho har ett underbart språk. Varför har jag inte upptäckt honom tidigare? Sen har jag 7 timmar med Anime som T har spelat in åt mig. För vem orkade sitta uppe och kolla hela natten. Inte jag i a f. Mina animeexperter har rekommenderat två av filmerna: Voice of a distant star och Kakurenbo. Jag vidgar mina vyer. Ständigt.

Lördag 8 september kl.16.46

Ledig. Solsken. Långfika på stan. Trevliga vänner. Skratt. Prat. Sport på radion. Middag i ugnen. 18-åringen spelar wow. 15-åringen pluggar körkortsteori. Jag bloggar ;) Filmhelg. Såg den här och den här i natt. Den först var banal, söt och lättsmält. Den andra var mer asgarv. Igenkännande och kul. I kväll ska T och jag se den här.

Listigt igen

Höger- eller vänsterhänt: Höger
Humör just nu: Förväntansfull
Favoritgodis: choklad
Du undviker helst att äta: svamp, ruccola, kaviar, fiskbullar & lutfisk. Fiskbullar är inte mat. Jag vet. Jag är uppväxt brevid en fiskbullsfabrik.
Kläder just nu: grå/svart/vit omlottklänning och vita leggings
Musik just nu: sportradion ;) men annars lyssnar jag mest på Beatles för tillfället.

Vad sa du senast: Middagen är klart om 45 minuter.
Fisk eller badkruka: fisk, så länge jag slipper doppa huvudet :)
Hur många kuddar sover du med: 1, men har typ 5 i sängen.
Bästa bok: Svärdet och spiran av Ken Follett.
Om du fick välja en superkraft, vad skulle du välja: jag vill kunna teleportera mig.
Vad vill du jobba som: gymnasielärare. Har drömjobbet!

Chips, morötter eller godis: morötter OCH godis!
Pizza eller hamburgare: båda, men det ska vara mina hemlagade. Pizzan ska ha hemgjord tomatsås, köttfärs, skinka, salami, oliver, lök, paprika, och ananas på. Hamburgaren ska serveras i grovt bröd och med sallad, rödlök, tomat och matyogurt.
Skriver du dagbok: ja, har jag gjort sedan jag var 13 år.
Anser du att du är stark: ja de flesta dagar, men det finns tvivel vissa dagar.
Brukar du sola: ja, på sommaren. ALDRIG solarium.
Vad gör du om du får hicka: hickar, men sen försöker jag att hålla andan och svälja för att få hickan att försvinna.

Röker du: NEJ
Snusar du: NEJ
Använder du knark:NEJ
Kaffe, te eller inget: Kaffe så klart!
Är du skolsugen: ja, jobbar i skolan och älskar att lära mig nya saker. Vilken tur att man kan plugga på distans.
Är du irriterad: ibland

Är du festivalsugen: inte just nu
Är du alkoholsugen: ser fram emot ett glas rött senare.
Är du saknad av nån: det hoppas jag...
Bästa åldern: NU
Bästa tidningen: Allt om mat

Fredag 7 september kl. 16.35

Äntligen fredag! En härlig dag på jobbet. Orkar inte skriva alla tankar som virvlar runt i huvudet. Orkar inte kommentera, men jag läser hos er, mina vänner. Nu ska jag umgås med Paulo. Njutbart. Ha en skön helg!

KRAM

Torsdag 6 september kl. 06.35

Det blev en trevlig födelsedag. Även om jag inte trodde det på morgonen. 18-åringen var sur för att jag väckte honom och 15-åringen hade glömt vilken dag det var. Det var med gråten i halsen som jag sprang iväg till bussen. Men det visade sig att 15-åringen lurat mig. När jag kom hem från jobbet väntade en överaskning. Den fantastiske gossen hade köpt presenter till sin mamma. Han tjänar ju egna pengar numera. Så det stod en vacker lilja till mig på bordet och ett stort paket med en dammsugare i! Vilken unge jag har! Han sjöng för mig och nu grät jag på riktigt :) 18-åringen är mer återhållsam med sin känslor, men jag fick allt höra att han gillar sin mamma ;) Sen åt vi hallonpaj och jag kände mig så glad över mina killar. Dottern talade jag med senare på kvällen. Hon är så söt och fin. Och lycklig över att hon och pojkvännen äntligen fått en egen lägenhet. 1 november flyttar de in.

Sen låg det ett brev i posthögen. Som inte var en räkning. Eller reklam. Den söta fina Nina hade skickat grattiskort med skraplotter i. Och jag vann! 150 kronor! Jag grät en skvätt till.

Senare på kvällen ringde min bror från Saudi-Arabien. Och fler samtal, sms-hälsningar, msn- och irc-hälsningar ramlade in. Man skulle kunna tro att jag fyllde 50! Det var med en skön känsla inombords som jag kröp upp i soffhörnet för att kolla på tv. Jag är någon. Jag duger. Jag finns. För tvivlet gnager i mig emellanåt...

Detta inlägg är lösenordskyddat

Vill Du har lösenord? Maila till innasego at hotmail.com

Onsdag 5 september kl. 07.35

Födelsedag. Nu är jag lika gammal som världens bästa kompis Alice :) Vi har känt varandra i 8 år och jag har aldrig haft en sån fin vän. 42 år. Det låter så tantigt, men tant är det minsta jag känner mig som. Fjortis snarare. När känner man sig vuxen på riktigt? Eller jag kanske aldrig blir vuxen på riktigt? Det kanske är en myt? För jag har en sprallig tonåring på insidan som aldrig försvinner. På utsidan finns både rynkor, celluliter och surtant, men inuti den 42-åriga kroppen bor en trotsig 5-åring och lekfull 19-åring. Jag kommer aldrig att låta dem flytta! För tillsammans är ju alla det som är jag.

Har sovmorgon på onsdag. Behöver inte gå upp förrän 7.00. Blev väckt 05.40 av T, som skulle gratulera på födelsedag. Han kom ihåg vilken dag jag fyller på i år. ett framsteg.

Nu är det dags att åka till jobbet. Ha en fin dag!

Tisdag 4 september kl.06.35

Jag har gråtit . Åh herre Gud vad jag har gråtit! Det har varit skön gråt. Och välbehövlig gråt.
Så länge har jag velat se filmen Efter bröllopet. Men jag är ju ihop med en karl som inte gillar den typen av film. Att han klarade av att se Såsom i himelen var ett lyckokast, för han trodde att det var en helt annan film när jag föreslog den. Så har jag det...

Nåväl, jag har börjat ett nytt liv och ser de filmer jag vill se. Punkt. Tack för tanka fett ;)

Efter bröllopet är en underbar film. Mycket bättre än jag kunde tro. Den orsakar tårflöde, har ett underbart foto, fantastiska kameravinklar och berör på djupet. Den som inte berörs av den här filmen är iskall. Mads Mikkelsen och Rolf Lassgård kryper under skinnet på mig. Jag får ont i magen och gråter. Den berör så djupt. En replik från filmen som fastnar mer än andra är:
"om jag hade vetat att du skulle dö, hade jag använt min tid på dig och inte på massa annat onödigt"

Har du inte sett den här filmen så gör det. Nu . Idag!

Nu har jag druckit dagens första kaffekopp och är redo för alla bataljer av olika slag. Jag är lyckligt lottad som har drömjobbet. Det är ett privilegium att få åka till jobbet och se fram emot hur dagen utvecklar sig. Att ha en jobb att längta efter eller att se fram emot är ett privilegium har jag förstått. Då kan man hantera andra negativa saker i livet på ett helt annat sätt.

Jag längtar efter att få träffa Alice irl. Det är ett aber att ens bästa vän ska bo så långt borta. Du fattas mig. Och jag är övertygad om att vi hade fixat att bo hop. För vi respekterar varandra. Och klarar av att vara under samma tak och ändå göra olika saker. Vår relation skattar jag högt. Föresten så har jag fått tag i alkemisten. Igår. Började läsa. Bra.

Måndag 3 september kl. 19.05

Det har blivit en film till idag :) Den var så söt. Jag funderar på att se en till, när jag klarat av dagens sista arbetspass. Morgondagens lektioner måste förberedas först. Men det rä skönt när man vet vad man sk agöra varje lektion. När planeringen sitter i ryggmärgen och det bara flyter på. Programmering och webbdesign är så. Jag vet vad vi ska gå igenom och jobba med. Kunskapen bara sitter och jag kan plocka fram det som behövs, utifrån varje grupp. Jag älskar att föreläsa och kludda på tavlan. Det kan vara svårt att få stopp på mig när jag kommer igång ;) Jag längtar efter att få undervisa i webbdesign igen. Men just nu så är det min kollega som gör det. Så jag få vänta tills han går i pension om 2 år (!)

Jag var så sugen på att ge mig på cyberkocken den här gången. Men avstod. Ingredienserna den här gången var: nötter, bönor, svamp och ruccola. Jag gillar varken svamp eller ruccola, så det var kört. Jag kan ju inte byta ut hälften och laga mat utan att smaka är inte att tänka på. Fast jag lagade mat med bönor ändå idag. En favoritgryta som jag får alldeles för mig själv. Ingen av ungarna gillar bönor.

Böngryta på mitt vis

Ingredienser
1 gul lök
2-5 klyftor vitlök,
4-5 morötter
½-1 tsk sambal olek
olja
2 burkar krossade tomater
4 burkar vatten
2½ buljongtärningar
3 burkar bönor (jag tar oftast 1 röd och 2 stora vita)
Peppar och lite socker

Sen kan man lägga i ett par kryddiga korvar typ choritzo eller bratwurst , skuren i tunna slantar.

Gör så här:

Hacka lök och vitlök. Skala och skär morot i slantar. Fräs morot och lök i lite olja. Låt sambal olek fräsa med, utan att det tar färg. Häll på krossade tomater och vatten. Tillsätt buljongtärningar, svartpeppar och en nypa socker. Häll på väl avsköljda bönor och ev. korv.Låt koka upp och småputtra tills moroten är mjuk. Ca 20 min. Ät och njut!

Söndag 2 september kl. 20.40

Så är den här helgen snart till ända. En helg i skön samvaro med familjen. Dottern har ärat oss med sin närvaro och det har varit en fröjd att få rå om henne. 15-åringen har firats med tårta släkt och presenter. Även den blivande 42-åringen har förärats presenter. Annars har det mest varit filmtittande och goda samtal. Vi har sett den Stage beauty , The Bourne Ultimatum och Veiviseren. Alla bra filmer. Det har blir mycket film det sista. Den här var jättebra. Den här var skitdålig och den här ska jag se så fort jag hinner. Den här och den här ger också underhållning för stunden. Den här berörde mig mycket. Tänk så mycket bra filmer det finns!

Vilken film är din favorit?

Har jag berättat att vi har fått kattungar? På Chrilles födelsedag fick Sally 6 st, men en var död. Så nu har vi 5 små knyten igen. 3 är paxade för, så det är bara 2 som ska annonseras bort. I mitten på november är de leveransklara.

Jag läser den här personens dagbok regelbundet. Det är alltid givande. I morse var han gäst i radion. Jag njuter varje gång. Han är en människa som berör mig så oerhört. Han har en människosyn som tilltalar mig och han skriver så det kryper i skinnet på mig. Så berörande och igenkännande.
En annan person som skriver berörande är Håkan. Jag ser fram emot att få läsa hans alster i tryck. Jag imponeras av er som har talangen att skapa med ord. Jag avundas er som kan skriva så andra blir berörda. Jag själv är så låst i språkregler, skrivregler och avstavning. Det sitter en liten språktant på axeln och påpekar alla fel jag skriver. Det är sällan orden bara flyter fram och språkpedanten gömmer sig. Tyvärr. Så jag fortsätter att sluka ord av andra. Och ger er små trista rapporeter från min verklighet. Som tonårsmorsa och lärare. De bästa roller man kan ha i världen. Mamma och lärare. Jag är lyckligt lottat.

Nu tittar 18-åringen på sporten tillsammans med sin mamma. Min älskade unge som har haft det så kämpigt i flera år. Social fobi och depression. Bup och skolvägran. Men det går framåt. Så när gossen försvinner ut tillsammans med kompisar och är borta över natten och kommer hem vid lunchtid efterföljande dag är jag inte orolig, sur eller arg för att han inte kom hem eller inte svarade i telefon. Jag är glad att han är en "normal" 18-åring. Ett gäng killar som drar iväg till en sommarstuga och har fest. Kan det vara bättre!

Lördag 1 september kl.09.10

Jag är lyckligt lottad som har en sån fin dotter. Hon är fantastisk! Söt, snäll, rolig och ändå stark och självständig med skinn på näsan. Hon är som en kompis. Vi är sällan osams och hon visar en mognad värdig en vuxen dam.

Christina reflekterade så bra häromdagen. Mina tankar väcktes genast och jag kunde snabbt konstatera att jag lyckats bra med dottern men desto sämre är det med sönerna. Det är svårare än man tror att bryta könsrollsmönster, och det hjälper inte att jag tror att jag är en rödstrumpa, när jag inte är det i verkligheten. Men Rom byggdes inte på en dag och jag har kommit längre än min mamma och jag ser att dottern är bättre än vad jag är. Så genuspedagogerna på jobbet kan ge mig godkänt i alla fall. Förändring tar tid.

Flera söta nätvänner har illustrerat sig med hjälp av bilder och jag vill inte vara sämre. Ni vet, se mig för här är jag ;)

REGLERNA: Svara på de 12 frågorna, inte i ord, utan gör en bildsökning på Google på ditt svar. Ta den FÖRSTA användbara bilden som dyker upp. Använd den som "svar".

Så här blev mina resultat:

1. Vilket år är du född?