stunder när jag älskar sonen lite mindre än annars.
Dagar när han städat sitt rum är sådana.
-vaddå diska? Jag har städat nu. Du fattar väl att jag inte orkar diska också.
Det är då man biter ihop och bidar sin tid.
Christina skriver så naket och ärligt om att vara ensam med ansvar. Jag vill bara sträcka ut min famn och hålla om. Erbjuda en axel när det är hopplöst och tröstlöst.
Precis som Christina har jag varit ensam med ansvar för familj och tre barn sedan ett antal år tillbaka. De senaste 6 åren har jag haft enskild vårdnad och varit ansvarig 24/7.
Jag har ändå haft axlar att luta mig mot och famnar att gråta ut i. Inte en person, utan flera, vid olika tillfällen och situationer. När det var som tuffast med strulande tonåringar, ångest och bup var det en befrielse att kunna vända mig till kollega J som lyssnade, tröstade och ärligt gav mig råd. Det har varit så många gånger jag fått stöd och styrka av vänner på jobbet. Det är en av de bästa sakerna med bra kollegor: att dela med och- motgång med varandra.
Bästaste vännen har funnits till hands i med- och motgång. Det geografiska avståndet har gjort att vi har fått kommunicera via det skrivna ordet.
Genom bloggen och hos vänner och kollegor har jag visat mig liten och svag. Gråtit och bett om tröst. Genom att utlämna mig har jag fått stöd och ork att kämpa vidare.
Jag tror att vi måste våga visa vår svaghet för att få styrka.
Många gånger känner jag mig fruktansvärt ensam och tycker att det suger att vara helt ensam med föräldraansvar.
Men genom att visa min svaghet har jag fått stöd och styrka hos andra.
Även om jag är ensam så är jag inte ensam.
Idag är det Saras dag.
Av någon anledning firar vi Saras namnsdag, men inte någon annan i familjen. Sara-tårta eller bakelse, gärna på bryggan inmundigas med glädje.
Kanske för att fruntimmesveckan får sådan uppmärksamhet eller för att Sara fyller år mitt mellan jul och nyår.
Jag hoppas att min prinsessa får en fin namnsdag och längtar till vi träffas igen. På måndag, i Oslo. Tänk så härligt!
Jag är trött.
I natt hade jag en dejt med Alan Banks (vågade inte titta på klockan när jag släckte) och som den snälla mamma jag är så hade jag ställt väckarklockan, för att hjälpa sonen att komma upp tidigt i morse( Han har en bit att köra till jobbet på Backaplan) Dessutom fattar jag inte hur jag har legat i natt för jag har skitont i ryggen.
Så jag är trött.
Men jag har skickat med sonen lunchlåda, bäddat och det bäst av allt: får dagens första kopp kaffe!
Ja, fått är väl att ta i. Jag har kokat själv och hällt upp i finmuggen på egen hand.
Idag har jag dejt med tvättstugan. Har varit en duktig flicka och samlat ihop en stor hög. Mest sängkläder och handdukar.
Solen skiner visserligen , men det är inte så där supervarmt. Idag blir det kanske jeans till slut =)
Så nu är den här dagen igång på riktigt!
Tjolahopp!
Visst är det en skön känsla när sonen som flyttat hem ifrån ringer och frågar om det finns sängplats i natt.
-Finns det någon mat? Jag är hungrig.
Så klart det finns mat!
Så ringer han lite senare: finns det mat till kompisen också?
Så klart det finns mat till båda.
Det var en mening med att jag lagade så mycket mat.
Älskade ungar <3
Tre unga män mellanlandade här och har just fortsatt vidare till en kväll i sällskap av öl och vänner. Fastän de är 22 fick de lite av mina vanliga förmaningar: var rädda om er, ta hand om varandra, hamna inte i fyllecell. Den vanligaste förmaningen använd kondom uttalade jag inte. Då hade sonen sagt upp släktskapet.
I ugnen står middagen och sköter sig själv: kyckling, potatis, morot, lök, blomkål och paprika får steka i lugn och ro. Middag för den lata smarta.
Det ser ut att bli bättre väder framåt kvällen. Idag har vi fått regn så det räcker och blir över. Jag har fått användning av mitt paraply =)
En sväng på bibblan gjorde att kvällen är räddad!
Jag har en date med Alan Banks^^ Sandra får vänta. Sorry. Jag faller mer för karlar.
I grannstaden är det festival Fallens Dagar, men jag är inte ett dugg sugen på öltält, trängsel och fylla. Fast jag kanske tar en tur i morgon kväll för att lyssna på Veronica Maggio.
Soffan, bok, filt och ett glas rosé är mer min melodi idag. Tantvarning kanske någon tycker, men det bjuder jag på.
Jag är trots allt fjortistanten!
har det också kommit till mig.
Strax efter jag skrivit hos Hulda att jag var utan fick jag.
Ett stilla, fint sommarregn faller över Lilla Paris.
Regnet syns inte så väl från balkongen…
…vilken tur att jag har fönster på andra sidan! I köket syns det bättre. Och se vilken fin utsikt jag har! Det är inte alla som kan spana på kommunkontoret från köksbordet 😉
På tv:n sitter kungen och täcker sig med en sopsäck mot regnet. Har han aldrig hört talas om kläder efter väder?
Regnställ kungen! Regnställ!
Jag håller mig inomhus och funderar på en film eller kanske läsa lite i min bok? Vi får se.
Har tackat ja till att plugga i höst i alla fall.
Det blir två kurser. Så jag skippar nog danskurs och annat som jag funderat på. Satsar på företagsekonomi och entreprenörskap i stället. Det känns rätt. Det är nu jag har möjlighet. När andra förverkligade sig själva och pluggade för examen hit och dit var jag småbarnsförälder och genomförde det viktigaste arbetet i livet: uppfostrade barn.
Nu är min tid.
Och då satsar jag på företagsekonomi.
Mycket ska man höra innan öronen trillar av.
Ny vecka, nya möjligheter.
Vaknar i ottan. Så klart jag har ju blivit vuxen.
Ögonen kliar av plötslig allergin och jag blir galen!
Köksbänken är full av smulor och det syns att sonen har käkat fetaost. Diskbänken är beströdd med chic disk.
Inte bli sur Inna. Inte bli sur.
Så ska jag hälla upp mjölk i mitt morgonkaffe. Ingen mjölk!
Jag: har du tagit min mjölk?
Sonen: ja, vaddå, det fanns pyttelite kvar. Du dricker inte kaffe du dricker blask.
Jag: jag hade sparat den mjölken till mitt morgonkaffe. Gå ut och handla!
Sonen: jag vägrar gå ut. Kattfan har hållit mig vaken. Du får dricka svart kaffe!
Där hade jag kunnat välja att bli skitsur och dra igång ett gräl, men jag hällde upp en kopp svart kaffe och tänkte att vi har tur som har tak över huvudet, mat varje dag och en familj att älska.
Vissa dagar testas kärleken, men den är stark och finns där alltid.
Man kan dricka svart kaffe, även om det inte är samma njutning som med mjölk i.
Skitunge!
Eller hur 😀
Nu måste jag komma ihåg att det inte går att tassa upp på morgonen i bara pyjamasen dvs naken och sätta på kaffet.
Jag måste komma ihåg att låsa badrumsdörren och jag får inte öppna ytterdörren i morgonrock och papiljotter.
Mitt ensamliv är över.
Det ligger brödsmulor på köksbänken och jag får inte ha chokladen ifred.
Men jag har sällskap och katten har någon annan att masa på. Hon älskar honom av någon anledning. Inte lika mycket som Lillebror, men mer än mig.
Sonen har kommit hem efter 2 veckor hos mormor & morfar vid havet.
Imorgon blir det makrill till middag.
Idag är jag ledig, så semestermodus gäller: sov ända till 9. Då hade jag sovit hela 7 timmar, så jag har redan klarat av att förskjuta dygnet =)
Härligt!
Solen skiner och måsarna skränar, men den där värmen som alla tjatar om syns inte på Sveriges framsida. Vi har 20 grader och det blåser som bare den. Jaja, är man uppväxt vid havet än man van.
Lite nytta ska jag göra idag.
Lämna ett brev som sonen glömt och ringde panikslaget om från kusten. Så klart mamma ställer upp.
Köpa en ny bikini! Jag måst ha en ny bikini. Trots att jag har kurvor från öronen till lilltårna trivs jag bäst i bikini. Även tjocka människor vill sola och njuta av värmen.
Laga lite mat. Ska bjuda morgondagens gäster på dubbelmarinerad fläskfile och färskpotatissallad tänkte jag och fläskfile´n tar ett dygn. Men smart att inte ha så mycket att förberda i morgon, eftersom jag måste jobba.
Men först blir det morgonkaffe. Hade jag haft samma utsikt som Hulda hade jag suttit på balkongen, men nu blir det kaffe i sängen, med laptopen i knät. På äkta Innavis =)
Man ska njuta av livet och ta vara på stunden här och nu.
<3
Senaste kommentar