Blog Archives

Fredagsmys

Vi laddar för fredagsmys sonen och jag.

Ibland är det ganska trevligt att ha ett vuxet barn som bor hemma.

Det blir hemlagad pizza. Jag är bra  på att laga pizza. Det vet jag utan att skryta.

Sen har jag frångått mina principer.

Jag har köpt var sin semla.

Fastän jag ALDRIG brukar äta semla förrän det är fettisdagen. 8 mars i år

Men vem kan vänta två månader?????

Semlorna från Nordfeldts is to die for. Verkligen.

Sen blir det På spåret och Skavlan. No way att jag skulle se något annat på tv!

Så måste jag rekommendera filmen om Max Manus som går på svt1 kl.22.00.  Den är svinbra. Inte bara för att jag älskar Norge och allt norskt, utan för att den är bra!

Fredagsmys.

Jajjamensan!

Hon är min dotter <3

Tänk att jag är mamma till denna kloka unga kvinna. Hon är mer insiktsfull än många 50-åringar.
*stolt mamma*

Dag 16 – Ett foto på något som gör dig lycklig

Mina älskade ungar gör mig lycklig.

Bilden är tagen på Sågudden sommaren 1996.

Dag 10 – Ett foto på dig och din familj


Min älskade familj: Johan, Sara, Christian och jag.  Bilden är tagen på julafton 2010.

Bloggutmaning 2.0 dag 1 – ett annat ögonblick

Jag fortsätter bloggutmaningen med tema av FruHatt. Tack raring.

Att skriva är bra terapi. Ut med skiten bara!

Ett annat ögonblick ur mitt liv. Ni får ett inlägg från min dagbok som jag skrev för tre år sedan. När jag fyllde 42.

”Det blev en trevlig födelsedag. Även om jag inte trodde det på morgonen. 18-åringen var sur för att jag väckte honom och 15-åringen hade glömt vilken dag det var. Det var med gråten i halsen som jag sprang iväg till bussen.

Men det visade sig att 15-åringen lurat mig. När jag kom hem från jobbet väntade en överraskning. Den fantastiske gossen hade köpt presenter till sin mamma. Han tjänar ju egna pengar numera. Så det stod en vacker lilja till mig på bordet och ett stort paket med en dammsugare i! Vilken unge jag har! Han sjöng för mig och nu grät jag på riktigt 🙂
18-åringen är mer återhållsam med sin känslor, men jag fick allt höra att han gillar sin mamma 😉
Sen åt vi hallonpaj och jag kände mig så glad över mina killar. Dottern talade jag med senare på kvällen. Hon är så söt och fin. Och lycklig över att hon och pojkvännen äntligen fått en egen lägenhet. 1 november flyttar de in.

Sen låg det ett brev i posthögen. Som inte var en räkning. Eller reklam. Den söta fina Nina hade skickat grattiskort med skraplotter i. Och jag vann! 150 kronor! Jag grät en skvätt till.
Senare på kvällen ringde min bror från Saudi-Arabien. Och fler samtal, sms-hälsningar, msn- och irc-hälsningar ramlade in. Man skulle kunna tro att jag fyllde 50! Det var med en skön känsla inombords som jag kröp upp i soffhörnet för att kolla på tv. Jag är någon. Jag duger. Jag finns. För tvivlet gnager i mig emellanåt…”

Den enda uppvaktning på födelsedagen som jag fick av  särbon/fästmannen (numera Exet) var ett meddelande  på msn kl.05.40 där det stod gratulerer med dagen. Inget mer. Inte ett ord eller livstecken mer under dagen. Jag har fått hjärtligare gratulationer av elever som jag knappt känner. Kanske inte så konstigt att jag kände mig ensam och värdelös…

Dag 1 – Ett annat ögonblick

Dag 2 – Ett foto på en plats du varit på

Dag 3 – Det här får mig att må bättre

Dag 4 – Det här får mig att gråta

Dag 5 – En första

Dag 6 – Mina rädslor

Dag 7 – Min favoritplats

Dag 8 – Det här saknar jag

Dag 9 – Mina ambitioner

Dag 10 – Ett foto på dig och din familj

Dag 11 – Vem skulle du vilja byta liv med för en dag och varför?

Dag 12 – Planer/drömmar/mål du har

Dag 13 – Smeknamn du har och varför

Dag 14 – Det här upprör mig

Dag 15 – Vem vill du dela ditt liv med eller ser en framtid med?

Dag 16 – Ett foto på något som gör dig lycklig

Dag 17– Vad gör dig unik och annorlunda än alla andra?

Dag 18 – Vad har du sug efter?

Dag 19 – Ett b

Dag 20 – Din favorittid på året?

Dag 21 – Ditt favoritplagg?

Dag 22 – Ett foto på dig från förra året och ett från nu. Hur har du förändrats?

Dag 23 – Ett sista ögonblick

Finaste

Jag har världens finaste barn.

Jag älskar mina ungar över allt.

Tre mycket olika individen, men ändå så är de lika.

Tänk att ha vuxna barn som jag kan ha djupa diskussioner med.

Och hur blev Lilleman så vuxen och erfaren?

Tack för kvällens givande  samtal.

Tredje advent

Harmoni

Familj

Ljus

Jag hade tagit en fin bild på både sonen och ljusen. Men vet ju vad sonen anser om att figurera i bloggen 😉

Julkorven ligger i frysen. Yngste sonen har åkt till avslutning i kyrkan. Äldste sonen spelar WOW. Katterna ligger vid mina fötter. Det är mörkt ute och skiten på rutorna syns inte längre =)

Idag är det tredje advent.

Guldkant

Det blev en lördag kväll med guldkant.

Yngste sonen, som bor i Göteborg, ringer vid nio.

-Jag kommer hem ikväll. Är hemma om max 10 minuter. Finns det någon mat? Jag är hungrig.

Mamma har lasagne att mätta sonen med och sen sitter vi och spelar spelar spel, pratar och tramsar.

Det blev en fin lördagkväll.

<3

Första advent

Det har snöat hela dagen. Än yr stormen utanför huset.

Ute är det mörkt och kallt. Men jag känner ändå lite glädje och värme i mitt hjärta.

Adventsfika och mys med yngste sonen.

Första ljuset är tänt.

Nu laddar jag för en bra vecka.

Roliga saker som ska hända.

Fika med favvoleverna. Lärarmys med UF. Jul på Liseberg. Resa till Alice. Julmiddag i Oslo.

Och så har jag världens bästa elever och världens bästa jobb!

Det är guld värt!

Minnen

Christina tillbringar helgen på barnakuten med sin dotter som har lunginflammation.

Och jag minns.

När yngste sonen var 12 år blev han sjuk. Ont i halsen. Feber. Elände.

Det var veckan innan han skulle åka på skolresa till Danmark.

Gnäll och ont ledde till att vi åkte till akuten på söndagen.

Lång väntan. Men till slut blev det undersökning och inläggning på barnavdelning.

Allvarlig bihåleinflammation.

Antibiotika intravenöst.

Men mamma fick åka hem och sova.

Inte tal om att jag skulle få sova över.

12-åringen var för stor. Han delade rum med en kille som var ett par år äldre.

Det gick bra. Sonen var trygg och självständig. Lindade personalen runt sitt finger.

Han blev frisk och kunde åka på skolresa.

Men tänk om han varit rädd och osäker?

Hade jag som förälder fått sova på sjukhuset med mitt sjuka barn?