Blog Archives

Hur ska jag klara det?

Har suttit och jobbat nu.

Fixat och ordnat saker chefen har beställt.

Vanligtvis enkla saker har tagit en evighet. Tankarna bara far iväg och jag har så svårt att fokusera.

Men det gick att få ihop.

Så är det veckans lektioner som ska förberedas.

Att förbereda och skriva ner föreläsningsanteckningar och uppgifter är väl inget problem.

Men hur ska jag klara av att genomföra lektionerna???????

Mitt vanliga glada pratiga lyckliga jag är borta.

Kvar finns en ledsen sårbar människa som faller i tårar utan förvarning.

Vad är det att utsätta eleverna för?

Jag önskar jag hade ett mekaniskt jobb, där jag slapp hålla masken för andra. Där jag är en robot och bara utför.

Ge mig redskap att hantera denna outhärdliga smärta.

En smärta som förlamar både kropp och själ.

Jag känner mig som en spillra.

Du har krossat mitt hjärta.

Hur blir jag hel igen?

Du fattas mig

Jag känner mig halv.

Ofullständig.

Vad hjälper det  att sova en hel natt när sorgen hugger tag  så fort jag vaknar.

Lår mig fortsätta sova, så slipper jag känna.

Jag vill inte känna denna smärta.

Du fattas mig.

Lösenordsskyddad: Ta bort

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Category: känslor  Tags: , , , , ,  Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Terapi?

Så har jag provat den mest beprövade tröstmetoden:shopping.

Men inte kan jag påstå att det hjälper.

Sorgen bränner i magen ändå.

Men jag biter ihop.

Och vilar i kärleken från familj och vänner.

Tack och lov att ni finns!

Lösenordsskyddad: Så måste det bli

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Category: känslor  Tags: , , , , ,  Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Steg

Små steg.

Ett i sänder.

Jag har överlevt denna veckan.

Smärtan bränner, men jag lever.

Utan allt stöd från vänner och familj hade jag inte tagit mig igenom.

Alla kramar, samtal, mail, sms, kommentarer och ord är en lisa för en sargad själ.

Att få gråta utan att någon blir besvärad.

Tårar renar.

Om jag bara kunde blir av med den brännande smärtan i magen.

Jag ska gå hel ur det här, jag ska gå hel ur det här
Till varje pris, jag ska gå hel ur det här

Så är det

Bit ihop och lev.

Det är det enda jag kan göra just nu.

Terapi eller nåt




You were the sweetest thing that I ever knew
But I don’t care for sugar honey if I can’t have you.
Since you’ve abandoned me
My whole life has crashed
Won’t you pick the pieces up
’Cause it feels just like I’m walking on broken glass…

Hudlös

Jag får höra att jag är en sån stark människa.

Var är den styrkan nu?

Kärleken har gjort mig hudlös ock skör.

Styrkan försvann och kvar finns en ömtålig spillra.

Jag gav mig hän och vågade.

Så blev jag slagen i bitar.  Fullständigt krossad.

Jag vill inte svälja smärtan och le. Som man kanske borde. Jag skriker ut min sorg, även om jag är jobbig och obekväm. Men att skriva här lättar på trycket.

För det känns som att jag drunknar i smärtan.

Samtidigt får jag dåligt samvete för att jag  håller på att gå under av kärlekssorg.

Det finns de som kämpar varje dag med en kronisk sjukdom, utan att gnälla.

Det finns de som har cancer och gör allt för att överleva.

Och jag går under av kärlekssorg.

Men smärtan är så stark.

Den äter upp mig.

Jag kvider inombords och vill svepas in i ett skyddande hölje som tar bort denna hudlöshet.

Det är svårt att hitta det positiva i livet. De goda minnena som kan ge styrka att kämpa vidare.

Jag är så hudlös.

Hur många tårar kan man gråta innan de tar slut?


Att duscha, klär på mig, sminka mig och umgås med människor som älskar mig hjälper. Men jag faller igenom. Tårarna rinner och sorgen gräver i mitt inre. Detta är helvetet på jorden.

Svart natt: nattsvart

Sorgen bränner i kroppen och själen våndas.

Det är mitt i natten. Svart och mörkt.

Jag kan inte sova och en del av mig hoppas att du ligger vaken och våndas också.

Det var meningen att du skulle ligga här bredvid mig i denna mörka natt.

Och nu undrar jag vad som är meningen med allt?

Varför du utsätter mig för all sorg och smärta?

Tänk om jag kunde få svar på mina frågor.

Jag vill inte ha det så här.

Du fick mitt hjärta.

Nu är det krossat.