Blog Archives

Dan före dan före dan

Sovmorgon.

Nej nu ljuger jag. Jag har haft vakenmorgon.

Vaknade som vanligt före 6. Idag med ont i halsen och huvudvärk. Helt omöjligt att somna om, men jag kunde ligga kvar i sängen och fundera i alla fall.

Har lyckats med både dusch, påklädning och frukost samt väcka den unge mannen som delar mitt hushåll.

Nu är det dags för lite inköp, städning och pysslande.

Men det viktiga är ändå människorna.

Julens ord är g e m e n s k a p och k ä r l e k.

Glad lördag mina gullvippor <3

Vändardagen

Huvudet fullt av tankar och upplevelser. Vardagen fylld av jobb. Roligt, krävande och stimulerande jobb.

Mörkret slukar energi. Sover för lite. Tack och lov vänder det i dag. Thomasdagen är en bra dag. Inte för att det är årets mörkaste dag, utan för att vi går mot ljusare tider. Om nu inte jorden går under ikväll?

Hur får folk tid och ork att blogga flera gånger per dag?

Även om jag är trött så är jag glad och fylld av optimism. Det är skönt att ha en optimistisk livssyn. Jag har nära till skratt och ser lösningar snarare än problem.

Men frågar man sonen är jag häxan surtant.

Som igår när jag kom hem från jobbet. Trött så klart och fortfarande jobbande. Sonen tvättade och jag lovade att hänga tvätten om han fixade middag. I tvättstugan inser jag att han inte tvättat allt. Vid min (sura) fråga får jag svaret att han tvättade det som fick plats. Att mina klänningar och trosor inte blivit tvättade kan inte han hjälpa. Köp nya trosor!

Gah! Jag bestämde mig där och då att det inte var någon idé att bli sur, stängde dörren och tittade på julkalendern. Och bestämde att köpa trosor i morgon.

Problem är till för att lösas:)

Trött som ett snöre. Det har varit en intensiv vecka och en ännu mer intensiv fredag. Men det är bara att köra ända in i kaklet.

Nu ska jag ägna mig åt lite julpyssel, familj, kärlek  och gemenskap.

Fast ikväll blir det upp med fötterna, av med bh:n, På spåret och ett glas rött. Om jag orkar.

Ikväll kommer jag att somna ovaggad.

Over & out från fröken chef <3

Tacksam

När jag kommer hem framåt halv nio från jobbet är det en lisa att sonen lagat middag och gjort i ordning lunchlåda.

Att han  har stekt flera hundra julköttbullar och stoppat i frysen gör mig oerhört tacksam.

Att de dessutom är godkända till både smak, form och utseende minskar inte min tacksamhet.

 

Nu ska jag se på julkalendern.

Var rädd om varandra <3

Var rädd om varandra

Allt som händer i livet ventileras inte i bloggen.

Bloggen visar bara en bråkdel av verkligheten.

Så vill jag ha det. Av hänsyn till andra. Men även av hänsyn till mig själv. Man måste våga ha integritet.

Det har under en tid funnits en oro för att en kroppsdel inte är som den ska. Men idag har jag fått besked att jag är fullt frisk. De förändringar som skett är åldersrelaterade och bara att acceptera. Skönt. Att jag bli gammal äldre är väl si så där, men svårt att göra något åt. Bara att gilla läget.

Det är värre när någon ung drabbas av sjukdom. Kroniska besvär kan man lära sig att leva med, men celler som får tuppjuck och delar sig hej vilt är svårt att hantera.

Jag har skjutit oron framför mig, men nu har insikten träffat som ett klubbslag.

Det är på riktigt. En tumör i en ung  kropp.

Håll tummarna att den är benign. Jag ber varje dag att den är benign.

Tack och lov för människor som visar omsorg och kärlek. För jag måste hålla ihop. För mina barn måste jag hålla ihop och finnas. Man är så naken och utlämnad när barnen drabbas. När barnen drabbas blir man hudlös.

Var rädda om varandra.

 

Efit söndag 9 december 2012

Självklart är det efit idag. För jag är i Sponvika 🙂 Dessutom är det andra söndagen i advent.

Häng med på en dag hemma hos familjen Långkalsong 😛


00-tiden
Midnatt har precis passerat och det är dags att sova sig lite efter en härlig filmkväll. Den sista filmen var lite speciell. Man måste nog gilla family guy för att uppskatta den fullt ut 🙂


08-tiden
Vaknar helt sinnesförvirrad ur en konstig dröm och tittar ut genom fönstret för att konstatera att det är dag. Som ni ser är det knappt någon snö i Vika.


09-tiden
Söndagsfrukost: stekt ägg och sallad. Mums!


10-tiden
Söndagsmys i sofakroken:8 -åringen ser på barne-tv och 47-åringen spelar bubbelspel 🙂


11-tiden
Tvagad och påklädd och så ska fåfängan ha lite också. Varför ser man alltid ut som en mupp när man lägger på mascara?


12-tiden
När världens finaste 8-åring frågar om jag kan ordne håret hennes, så gör jag självklart det. Alla borde ha en Henriette i sitt liv <3


13-tiden
Har bytt mysbyxor mot finkläder i svart och rött. Försöker ta en outfitbild, men ger upp efter typ 15 suddiga bilder. Den här är minst suddig. Håll tillgodo! Svarta strumpor, svart rak kjol och rött linne + röd kofta. Det är ju ändå julmånad 🙂


14-tiden
Andrea och jag hjälps åt att duka bordet för dagens födelsedagsmiddag.


15-tiden
Stekt ankbröst, rotsaksmos, sparris och stekt morot.  Som vanligt har Ketil lagat gudomligt god mat.


16-tiden
Paus mellan huvudrätt och dessert. Alice och jag tar hand om disken.


17-tiden
Kaffe och kaka.


18-tiden
Paltkoma har uppstått. Ett parti Uno och sen dö i soffan är allt jag orkar .


19-tiden
Vid halv åtta är det dags att lämna Sponvika och bege sig in till Halden för att ta tåget hem.


20-tiden
Har passerat gränsen till Sverige och kan äntligen prata i telefon utan att det kostar en förmögenhet.


21-tiden
Tusen tack snälla NSB som har ändrat tidtabellen. Annars hade jag aldrig fått chansen att åka vägen om Trollhättan så där käckt på söndag kväll!


22-tiden
Äntligen hemma!

Tack till er som har tagit er tid att kommentera och inte bara smyger förbi!

Over & out <3

Julklappar och sånt

Det diskuteras både här och där om julklappar, pengar och konsumtion.

Jag tycker att det är upp till var och en att göra som man vill. Man kan inte pådyvla andra sin uppfattning och fördöma dem om de inte lever på samma sätt.

I min familj är det mycket sparsamt med julklappar. Framför allt vi vuxna köper inte paket i onödan. Mina barn får pengar av mig så kan de spara och välja att köpa det de vill ha.

Däremot brukar vi ha dansk julafton. Just för att det är roligt och för att det främjar gemenskapen. Ja, jag är så präktig och tråkig att jag tycker att familj, kärlek och gemenskap är viktigt. Att vi är tillsammans. Nu när barnen är vuxna och bor, pluggar eller arbetar i olika delar av landet är det svårt att få till att alla samlas, men vi gör vårt bästa.

Julen handlar om gemenskap.

Många tidigare måsten har jag rationaliserat bort. Sparsmakat med pynt. Bakar inga småkakor. Bakar inget bröd heller längre. Inget julpyssel. När det gäller julmat har vi bara kvar det viktigaste. Vill barnen ha knäck, ischoklad eller annat julgodis får de göra de själva  (vilket de oftast gör tillsammans 23:e)

Jag stressar inte längre genom december. Kan ju delvis bero på att barnen är vuxna. Inga julfester och avslutningar i skolan, dagis fritids, kyrkan, gymnastiken, musikskolan och allt annat ungarna höll på.  Med tre barn och en make med social fobi fick jag flänga runt på ganska många tillställningar. Men avsaknad av stress beror också på att jag har sänkt ambitionerna och väljer det viktigaste för mig.

Mitt enda julpyssel är julkorv och den är färdig och paketerad i frysen.

I år ska jag vara lite extra wild & crazy.  Sonen har fått ansvar för att göra julköttbullar och handla gran. För gran ska jag ha. En riktig. Men i år tänker jag klä granen själv. Det var länge sedan. Barnen har bestämt och vi har inte riktigt samma syn på vad som är snyggt. Varje år har varit en hård förhandling.

Hoppas Johan hittar en lika snygg gran som julen 2010 😉

Äntligen

Snö, kyla och december.

Jag är en sommarmänniska som trivs bäst barfota, men vinter ska vara så här: lite snö, några minus och sol. Inte det där pissregnet vi haft hela november.

Trött som ett snöre igår  som sagt, men inte kom jag i säng tidigt utan klockan närmade sig midnatt när jag stängde mina blå.

Klockan 5 var jag klarvaken. Typiskt eller hur! Jag snurrade runt i sängen värre än en hund, men till slut lyckades jag somna om. För om man drömmer sover man typ. Jag drömde om… Nej det säger jag inte 🙂

Vaknade halv 9! Men jag missade inte dagens höjdpunkt.

Första avsnittet.

Greveholm levererade. Det här kommer att bli en bra december. På många sätt^^

Sonen har åkt till finaste dottern i Karlstad.

Så jag är ensam hemma.

Klackarna i taket? Ligga på soffan och käka praliner?

Nej jag städar.

Städlusten har inte infunnit sig speciellt mycket den senaste tiden, utan jag har röjt det värsta av plikt. Idag är det riktigt trivsam att gå runt med dammtrasa, svamp och ajax och plocka undan och fixa. Stjärnor och stakar är på plats. Likaså dukar och gardiner samt några små lucior och änglar. För hos konservativa Inna är tomtar portförbjudna före lucia 🙂

 

När jag är ensam hemma kan jag bestämma middag.

Så idag blir det mat för gudar: stekt torsk. Slank in hos fiskhandlaren från ön där jag är uppväxt och köpte en torskfilé. 77 pix. Det är annat än när jag var barn. Då åt vi torsk var och varannan dag. När jag var fattig student var torsk min nödproviant i frysen. tiderna förändras. Men gott är det, oavsett pris.

 

Nu ska snabeldraken rastas och sen ska moppen få visa vad han går för.

 

Glad december mina gullvippor <3

denna dagen ett liv

Landat i min säng på hotellet.

Trött.

Min dejt blev inställd p g a sjukdom, så det blev inte ostron & champagne. Inte heller tårta och öl som jag först blev erbjuden utan tapas och cava på ett mysigt ställe nära hotellet.

Det har varit en omtumlande dag med besked som är svåra att förstå.

Men det är bara att vara optimist och inte måla fan på väggen i förskott.

Det kommer att gå bra. För alla.

Var rädd om varandra <3

Mat

Jag ser på Historieätarna. Historienörden i mig har julafton.

Svt så klart.

Senaste avsnittet handlade om 1970-talet.

Min barndom.

Det var mycket jag kände igen. Men också inte. Framför allt inte när det gällde maten.

Enligt programmet åt man mycket konserver, halvfabrikat och kall mat.

Jag är uppväxt på riktig mat. Lagad från grunden. Färska grönsaker och färsk fisk. Vikten av riktig och näringsrik mat är en av de bästa värderingar mina föräldrar har lärt mig.

Pulvermos och färdiga köttbullar kommer inte över min tröskel.

Något som jag däremot åt först i tonåren var havregrynsgröt. Mamma, som är bonddotter, är uppväxt på gröt till frukost och avskyr det så därför fick jag inte det när jag växte upp. Mamma har inte ätit havregrynsgröt på 50 år 🙂

Precis som mina barn inte fick fiskbullar annat än på dagis och i skolan. I min värld är fiskbullar inte mat. Jag blev bortskämd med riktig fisk som pappa drog upp ur havet.

Men det som förvånade mig om 1970-talet var avsaknaden av färska grönsaker. För det har jag fått i hela mitt liv. Vanlig hemlagad husmanskost med både kokta grönsaker och färska varje måltid. Var det dålig tillgång till färska grönsaker fanns det alltid rårivna morötter.

De värderingar om mat jag är uppväxt med har jag förmedlat till mina barn. Alla kan laga mat från grunden och alla äter mycket och gillar grönsaker. För mig är det självklart, så därför blir jag förvånad varje gång någon av barnens kompisar blir imponerad av deras kokkonst. I min värld kan alla laga mat. Bra mat från grunden.

Nästa avsnitt av historieätarna handlar om den Oscarianska tiden dvs 1890-talet. Ska bli kul.

Min dag

Jag har inte tillämpat en köpfri dag.

Lite svårt när jag kommer hem från jobbet efter alla affärer har stängt på vardagarna. Nej nu ljuger jag, Hemköp och ICA är öppna, men där kan man inte köpa allt.

Hade den köpfria dagen varit på en vardag hade jag utan problem kunnat tillämpa köpstopp.

Idag har jag införskaffat toapapper, mat och glögg. Jag har dessutom köpt ett par byxor att träna i.

Jag har bytt gardiner i vardagsrummet, men inte putsat fönster. Det gick alldeles utmärkt. Det kom inget straff från ovan och nu är det så mörkt att man inte ser  skiten ändå!

Jag slapp laga mat idag. Sonen fixade. Annars brukar jag vara kock på lördag.

För övrigt har jag hjälp kompis J med en sak och kompis H med en annan. Sonens kompis E frågade om råd mot bakfylla och jag var kanske lite skoningslös när jag skrattade och sa att han inte ska dricka så mycket. Sen fick han en kopp te och efter promenad mådde den unge mannen bättre.

 

Nu längtar jag till december.

Fast just för stunden längtar jag tills sonen och hans kompisar går ut så jag kan ta ett bad. Skumbad med öppen dörr och musik på hög volym. Det är livskvalitet.

Livet är gott.