Blog Archives

Fettisdag eller Tisdag

En kort rapport.

Inte en semla så långt øgat kunde se. Norska fastlagsbullar ær INTE semlor.

Men energitjuv de luxe d v s  shoppingrunda med unga damer i oslo city. Man kan sæga att vi øver15 øverlevde med nød och næppe 😉

Sen blev det lax och champagne till middag.

Vin och førtroliga samtal med bæstisen till dessert. Det ær ett privilegium att ha en sån relation.

Nu har jag nattat værldens bæsta 8-åring och funderar på nær jag kan gå och lægga mig.

Vi ses i morgon.

Over and out from Oslo <3

 

Morgon på Bestum

Jag ær ingen morgonmænniska. Det vet ni som kænner mig.

Æven om jag har slipat bort de værsta kanterna kan Hæxan surtant dyka upp ibland om man tar mig på fel sætt.

Ændå ær jag ofta den som ær uppe først.

Två av oss orkade inte sova længre æn 7.

Lillstrumpa ser på barne-tv och Inna  sitter vid datorn. Var annars 🙂

– Camilla! Kan jeg få et glass vann! Jag hæmtar.

– Camilla! Jeg er sulten. Frukost fixas.

–  Camilla! Kan jeg få en sax! Jag letar reda på en sax.

Det ær ungefær som på jobbet =) Fixa det, hæmta det, ordna det.

Idag ska vi dra in till byn. Tonåringarna vill shoppa. Jag ska fønstershoppa.

Jag gillar Oslo.

Oslo på sportlovet ær tradition.

Nu ær det dags att tænka på frukost.

Jag blir bortskæmd. Dag-Finn har køpt rostbiff och skagenrøra. Før att han vet att jag ælskar det.

Han visar samma omsorg før alla. Dag-finn ær en otrligt fin mænniska. Min extrapappa <3

Mysmorgon

Morgonkaffe

Småprat med finaste 8-åringen

Barne-tv Ja, jag hänger med Mac, men slipper inte undan Disney channel =)

Harmoni

Ibland behövs det inte så mycket för att livet ska vara toppen.

Längtan och förväntan

Ibland är det svårt att leva i nuet.

Jag har något att se fram emot och är så fokuserad på min längtan dit att jag glömmer här och nu. Blir otålig och rastlös.

Eftermiddagen blev en rastlös väntan på sen. Jag kunde inte fokusera på något. Hade det varit en vanlig fredag hade jag så klart städat, men hur meningsfullt är det att städa och göra fint när jag ska vara borta en vecka och hemmet bebos av unga män? Nej, inte alls.

Jag tog en rejäl promenad i det fina vårvädret och jagade bort lite rastlöshet. Åh så härligt med solsken och dagsmeja.

Nu är jag framme.

Hemma i Vika. Hos familjen långkalsong. Värme och kärlek.

Kvällsmat, prat och nu är det dags för  Skavlan.

En längtan är uppnådd.

Och jag ska njuta av livet här och nu och ha en underbar vecka tillsammans med bästisen.

Fast längta efter nästa  kommer jag att göra ändå.

Det är så med längtor 😉

Jobba utan nätverk

Sedan 2 månader tillbaka har vi vetat att nätverket kommer att ligga nere p g a uppgraderingen och utbyggnad idag och nästa vecka (när det är lov)

Informationen har varit tydlig och tillgänglig för all personal.

Ändå finns det de som har mage att klaga över att vi inte har något nät just idag, när de har planerat verksamhet som kräver just nät.

Inte speciellt proffsigt tycker jag.

 

Jag har enbart administrativt arbete på fredagar. Jobb som kräver tillgång till nät.

Jag har löst det genom att ha iphonen som modem.

Problem är till för att lösas. Man kommer ingen vart genom att gnälla och klaga på andras beslut.

Var kreativ.

Eleverna fattade direkt att de kunde köra med sin smartphone som modem.

Solen skiner och det är en härlig dag.

Jag är glad.

På vägen till jobbet lyssnade jag på den här godingen. Inte helt fel.

Over and out från Solsken <3

Framtidstro

Efter morgonens resa i iskall buss anlände jag jobbet vid 8 och kunde tina upp i värmen i labbsalen. Det är underbart med eget klassrum.

Dagen har svischat förbi utan att vara stressig. Men ändå så har det gått i ett hela tiden.

Lektioner, uppdatering av hemsida och korrigerande av dokument. Läsa jobbmejl och svara på vissa. Handledning av projektarbete, samtal, elevrådsmöte.

Lunch fanns det inte tid för så jag tar en macka och en frukt och sätter mig hos mina härliga kollegor för en paus. Klämmer i mig mackan samtidigt som vi pratar om ditt och datt.

Börjar skala min apelsin (glad över att flera års citrusförbud är över)

-Men vi får inte äta citrus!!!!! Minna stirrar på mig.

– Jo säger jag och blir osäker. Men visst är det tillåtet nu?

-Det står på info-tv:n att det är förbud igen fortsätter hon och jag känner mig som en skurk med min apelsin. Tänk om jag orsakar någons död!

Jag blir frustrerad och undrar varför vi inte fått information om det. Börjar luska i det och får till slut reda på att det finns en elev på skolan vägg i vägg som är allergisk och att man informerat den skolan. Inte vår. Tillräckligt mycket i alla fall.

Så nu är det tillbaka till det gamla. Inga citrusfrukter på skolan.

Snacka om att fastna med skägget i brevlådan!

Jag åt upp min apelsin och tvättade händerna hur länge som helst. Skolsköterskan sa att det var bra och att vem som helst kan fela. Jag kan ju tycka att informationsflödet inte fungerat.

Några möten, information och planering på eftermiddagen. Ni antecknar va!

Solsken, dagsmeja och fågelsång väckte min längtan efter vår.  Det finns hopp om framtiden. Jag känner ljuset i tunneln. Både bildligt och bokstavligt.

För att använda en sliten klyscha så är det ingen idé att gråta över spilld mjölk. Bryt ihop och gå vidare typ. Men vi behöver tid att sörja och bearbeta också. I alla fall jag. Så den som inte orkar läsa eller stör sig på mitt gnäll behöver inte ta del av mitt liv. Jag kämpar varje dag och gör så gott jag kan för att hitta ljuset igen.

Och idag känner jag hopp och tillförsikt. Livet går vidare.

Att komma hem och det fortfarande är dagsljus är härligt. Det gör inte ens något att solen försvunnit och det faller snö. Morgonens -10  har dessutom förvandlats till plusgrader.

Sonen har både diskat, röjt och slängt sopor, så  jag kan ta mig fram till både spis och diskbänk. För nu är det läge för mat.

 

8 år

Idag fyller den finaste lilla tjejen jag känner hela 8 år.

Jag är så lyckligt lottad att jag har känt henne i hela hennes liv och hon har en stor plats i mitt hjärta. Hon är mitt bonusbarn.

Glad i deg!

Gratulerer med dagen Henriette <3

Category: tankar  Tags: , , ,  One Comment

Laddat batterierna

En stillsam söndag i mysdress.

Tvättade lite. Sonen bar upp den torra tvätten utan knorr. Han har nog lyssnat på sin mamma, för han hade även vikt ihop kläderna.

Läste lite. Filosoferade lite. Lyssnade på sport.

Chattade med dottern. Läste bloggar.

Wordfeudade.

Funderade på vad vi ska göra i morgon. Svarade på jobbmejl.

Vattnade blommor. Bytte sängkläder. Åt mat. Bröt av min längsta nagel.

Såg på film. Mediterade. Lyssnade på musik.

Fick besök av yngste sonen som förgyllde kvällen <3
Vi moffade nybakta scones och kollade på ”tjenare mannen”


Utsikt från min balkong kl.17.15

Det har varit en alldeles utmärkt söndag i lugn och ro. Man måste inte alltid göra så mycket. Skönt med  kontemplation. Imorgon är det fullt ös igen. Tänker avsluta med Så ska det låta i sängen. Tack och lov för webbtv.

En ny oskriven vecka framför mig. Nya möjligheter. Nya möten. Nya positiva tankar.

Det ska bli en bra vecka har jag bestämt.

Over and out <3

Lat lördag?

Vaknade vid halv 7. Svårt att somna om. Men jag lyckades till slut och nästa gång jag slog upp mina blå var klockan 9. Bra gjort av mig!

Mitt hem är ju invaderat av unga män (sonen har kompisar som lanar) fortfarande. När jag smög upp (iklädd morgonrock) låg R på soffan och sov. Köket såg ut som hej kom och hjälp mig, men jag hade inga problem att fixa lite frukost (stekt ägg och sallad) och sen lämna eländet. Sonen får städa idag. Punkt. Så jag tassade tillbaka till mitt revir. dvs mitt rum med frukost och kaffe.

Det går alldeles utmärkt att tillbringa en lördag i sängen. Kaffe, wordfeud, bloggar, melodikrysset, nyheter, facebook, Skavlan och annat finns som sällskap i sängen. Genom Mac och telefonen har jag hela världen inom räckhåll.

Jag klarade det i hela 3 timmar.

Sen knackade Luther på axeln.

Det som raskt följde var bäddning, dusch och rena kläder, en uppfriskande argumentation med lat son och höjd adrenalinhalt av rotet i mitt hem.

Jag tog till min vanliga terapi: dammsugaren.

När hemmet är dammsugit och golvet moppade mår jag bättre.

Disken har jag överlåtit med varm hand till de unga männen. Punkt.

De är snälla och trevliga, men jag börjar tröttna på att jag aldrig är ensam i mitt hem. Sonen var helt oförstående när jag påpekade att han haft kompisar här dag och natt i över 2 veckor. I mitt hem. Att det kanske borde ta slut nån gång.

Arbetslöshet och uppgivenhet är helt förödande för en del. Som min son och flera av hans kompisar. De klarar inte att ta sig samman och ta itu med sitt liv.  Jag blir uppgiven. Det är fan inte lätt att vara ensam förälder. Att aldrig kunna dela oro och ansvar med någon.  Visst, han är myndig och många har sagt till mig att slänga ut honom. Men gör man så med sitt barn? Goda råd är folk duktiga på att komma med , men konkret hjälp? Nej.

De flyr till spel, film och fotboll när det är jobbigt.

Jag flyr till jobb och städning.

Och bloggar som terapi.

Over and out


Idag kör vi grodperspektiv eftersom jag känner mig lite låg…

Vad är meningen?

Trivsam eftermiddag på jobbet. Så klart. Vi har fantastiska elever. Familjär stämning och härliga kollegor. Ja, jag trivs på jobbet om du inte fattat det!

En toppenkväll i goda vänners lag med skratt, trams, bowling och mat. Tack Lärarförbundet!

Så får jag frågan hur det är med kärleken av en vän  jag inte sett på länge. Om jag fortfarande är lika lycklig?

Då ramlar jag ner i gropen av sorg och saknad och all glädje är som bortblåst.

Faan. Jävla skit-G! Varför skulle du dyka upp i mitt liv och få mig att älska dig om du ändå bara skulle försvinna?

Och jag undrar om det verkligen är värt att våga bli förälskad och älska någon?

För sorgen och smärtan när det går åt helvete är så mycket större än glädjen när man är förälskad. Någon sa till mig att jag inte ska bli så häftigt förälskad, utan vara mer sansad. Hur gör man då? Lagom förälskad finns det?

När jag är ensam tjatas det på mig att skaffa mig en karl, som om de går att köpa på ICA. När jag blir dumpad får jag frågan vad är det för karlar jag träffar? Och jag börjar ställa mig den frågan också?  Kanske bättre att leva i celibat och slippa bli sårad resten av livet? För jag är ledsen och sårad. Det gör ont att få sitt hjärta krossat.

Jag är så trött på alla dessa jävla lärdomar i livet!

fanfanfan