Jane Austen kunde verkligen skriva om kärlek!
Kärlek och känslor är sannerligen tidlöst.
Sista avsnittet av Emma ikväll.
Herrgud vad jag har gråtit!
Har du inte sett Emma så kolla svt play.
Sååå bra!
Tänk att jag är mamma till denna kloka unga kvinna. Hon är mer insiktsfull än många 50-åringar.
*stolt mamma*
Jag minns min sista stund med farmor.
Jag har alltid haft en nära relation med farmor.
Året innan hon dog (när jag berättade att jag skulle skilja mig) talade hon om det jag alltid vetat: att vi hade en särskild relation och att jag stod henne närmare än alla barnbarn. Jag var det första barnbarnet och den dotter farmor aldrig fick.
Nåväl, farmor var sjuk och längtade efter farfar som varit död i 10 år. Mina föräldrar och mina barn träffade henne på söndagen. På måndag blev hon inlagd på sjukhuset (hon var en envis dam som vägrade att lämna sitt hem) för att hon var så dålig. Pappa ringde mig och sa att jag borde träffa henne. Jag lyckades ta ledigt hela onsdagen och åkte till sjukhuset, där jag satt bredvid farmor hela dagen. Hon sov och jag höll hennes hand. Vi pratade och jag fick säga hur mycket jag älskar henne och ta ett riktigt farväl.
På fredag morgon dog farmor. Det är snart 9 år sedan.
Hon fattas mig varje dag.
Jag är glad att jag fick ett sista ögonblick med min älskade farmor.
En snäll omsorgsfull kvinna full av kärlek till mig.
För en del en envis gammal kärring.
Eller elak och bitsk för andra. Hon var en fruktansvärd svärmor.
Men för mig var hon den bästa av bästa.
Jag älskar dig farmor <3
Bilden är tagen på vårt bröllop 1993 . Då var farmor 74 år.
Det har varit en skön helg, men som vanligt har den gått alldeles för fort.
Allting är klart för morgondagen.
Matlådan fixad. Väskan packad. Kläder framlagda och papiljotterna sitter i håret.
Att det dessutom är städat och fint gör att jag känner mig nöjd.
Två trevliga telefonsamtal har förgyllt min dag. Först ett jättelångt med en god vän. Tur att jag inte har head-set till hemtelefonen, då hade vi säkert pratat fortfarande =)
Och så en pratstund med Yngste Sonen. Han som bara jobbar och jobbar, trots att han går i skolan. Men nu har han varit ledig i två veckor. Den återhämtningen behövde han. Min minsting, men ändå så stor och vuxen. Tänk, skitungen tjänar mer än vad jag gör!
I morgon fyller min idol och kollega Babs år. Man talar inte om en dams ålder, men hon är lika gammal som min mamma och den mest ungdomliga lärare jag vet. Hon är underbar^^
Ute är det fortfarande skitväder, men det går att gå utan att halka omkull. I vår stad har man grusat ordentligt samt att regnet har gjort att det är barmark lite överallt. Man kan ta sig fram utan broddar. Fast det blir ju ingen powerwalk direkt =)
Jag var tvungen att lämna några böcker på bibblan. De skulle lämnats för länge sedan och har plågat mitt samvete rejält. Hjärtesorgen skapade rejält snömos i min hjärna och det var mycket som jag glömde under en period. Förutom böcker och nycklar och sånt var nog det värsta när jag inte kom ihåg koden när jag skulle betala med kort. Helt hjärnsläpp. Flera gånger fick jag lämna varorna i butiken och gå hem till sonen som kan min kod. Så en period var jag tvungen att ha en lapp med koden med mig =(
Det är tur att jag har kommit tillbaka. Jag är ledsen och saknar fortfarande, men har ändå gått vidare. När jag har sörjt klart kan ingen veta. Eller bestämma. Man måste få bearbeta sorg. Inte förtränga eller stänga inne. Men jag förtjänar bättre! Skitstövlar har gjort sitt i mitt liv!
Det bästa med morgondagen är att jag får träffa mina godingar. Eleverna är det bästa med mitt jobb. Dessa underbara, tramsiga, tjatiga, lata, vetgiriga, trevliga, helt makalösa ungdomar som jag får träffa varje skoldag. Det är ett privilegium!
är det dags att ladda för jobb. Iklädd nattlinne och papiljotter ligger jag i sängen med laptopen och laddar för fullt.
Jag klarar inte av att vara ledig för länge. Då förvandlas jag till en slö soffpotatis som häckar framför datorn hela dagen. Äter gör jag alldeles för mycket, för vad ska man hitta på när det är för lite att göra liksom. Jag behöver någon som sätter igång mig och får ut mig. men det är ont om sådana här.
Så det ska bli så skönt att få gå upp kl.6, även om jag är trött som ett snöre, ge mig ut i snövädret, åka buss som antingen är svinkall eller supervarm. Sitta bredvid Trond och småprata. Sova en stund och gå den raska promenaden till jobbet när bussen kommit fram. Svära över ”kollegor” som tagit sista kaffet. Utan att sätta på nytt. Det är skottpengar på såna på morgonen.
Hälsa på glada vänner. Kolla mailen, lyssna på musik. Småprata, skoja och tramsa med eleverna. Och vara lite fröken. Fika. Diskutera med kollegor. Skratta. Sova på bussen hem.
I morgon blir det heldag. Så terminen börjar med övertid (har kvar timmar från förra året också ) Jag har fått tydliga besked av chefen att jag inte får ta ut min övertid i pengar, utan när jag får övertid ska skolledaredelen av min tjänst drabbas. Det innebär en del lediga fredagar framöver.
Det svåra med mitt jobb är det blir inte så många övertidstimmar trots allt (under höstterminen blev det totalt 27) Lite här och lite där. Det tar lång tid att skrapa ihop till en hel veckas ledighet. 2 veckor är en utopi. Så en billig restresa till solen finns inte på min världskarta. Hur gärna jag skulle vilja åka bort. För att åka på jullov, sportlov eller påsklov är inte att tänka på med min ekonomi.
Tur att jag älskar mitt jobb!
Nu är det tuta och kör i 6 veckor!
Om 145 veckor dagar är det student för mina godingar!
Om 155 dagar är det sonens student!
Det här ska bli en toppentermin!
Imorgon kan ni följa min dag. För då är det årets första efit =)
Uppdaterad
Det är klart att matteläraren ska anmärka. Dagar eller veckor så noga är det väl inte. Ni fattar väl ändå =)
Mina älskade ungar gör mig lycklig.
Bilden är tagen på Sågudden sommaren 1996.
Jag tror jag passar på denna frågan.
Min världsbild har vänts upp och ner och jag har inte hittat fokus än.
Men hoppas på förändring.
En förändring som jag förtjänar.
Något som är bättre än det jag råkade ut för.
Inna
Inna blev jag döpt till av min bror som inte kunde säga Camilla när vi var små. Sedan dess har jag kallats Inna av familjen. Så när jag skapade min första hemsida 1998 blev det ganska självklart att mitt nick skulle vara Inna.
Solsken
Pappa döpte mig till Solsken när jag var barn för att jag alltid var så solig och glad. Det är jag oftast så namnet stämmer bra.
Fjortistanten
Mina härliga elever kallade mig fjortistanten bakom ryggen först. Men inte tog jag illa upp. Det är väl snarare ett gott betyg när de ger mig smeknamn. Varför de kallar mig så kan ni fundera på =)
Januari
Året börjar tillsammans med bästa vännerna. Jag mår riktigt bra. Men saknar någon att kela och hångla med. Yngste sonen har flyttat till egen lägenhet. Jag får eget rum igen, efter 5 år i vardagsrummet. Det är kul på jobbet. Vi har riktig vinter och det är kallt. Då är det underbart att krypa ner i ett varmt skumbad på kvällen.
februari
Vinter och snö hela månaden. Jobbar på som vanligt. Familj och vänner gör att livet inte känns så ensamt. Sportlov i Oslo. Som vanligt. Jag åker skidor för första gången på många år. Dag-Finn bjuder på frukost på United Bakeries. Supersnällt. Som vanligt. OS. Massor av sport för en sportnörd =)
Mars
Snö, snö, snö. Jag har aldrig upplevt så mycket snö. Åker till Sponvika flera helger. Äldste sonen hoppar av skolan. Igen. Mamma blir bekymrad. Igen. Fullt ös på jobbet. UF-mässa. Den årliga festen i Sponvika, i år gourmetmiddag, som smakade underbart.
April
Snön försvinner äntligen. Våren kommer. LAN på jobbet. Livet går i 180, men jag trivs. Börjar tröttna på singellivet och bestämmer mig att gå en danskurs till hösten. Då kan jag kanske få nya vänner. Jag menar hur får man nya vänner när man är vuxen?
Yngste sonen blir strandsatt i Prag p g a askmoln. Men kommer hem till slut.
Maj
Den mest intensiva månaden på jobbet. Jobbar och sover, sover och jobbar. Men jag hinner också läsa, se på film och umgås med vänner. Självklart firar jag 17 mai i Halden. Fika på Slusscaféet i Trollhättan hör också till. Eller på stamfiket Cult. Maj avslutas med Uf-konferens i Strömstad. En toppenkonferens som alltid^^
Juni
Inleder juni med att klippa av en rejäl bit av mitt slitna hår. Får godkänt av barnen, som alltid har åsikter om min frisyr 😉 Massor av roligt på jobbet. Världens bästa elever. Stress i slutet av terminen. Som vanligt. Tillfreds med livet. Studentfirande och skolavslutning. Semester som inleds med världens roligaste personalfest hos finaste Babs. Midsommarfirande med vännerna. Semester i Ellös hos mor och far tillsammans med Johan. Sol och bad. Sol och bad.
Juli
Sommar och sol. Semester i Norge och i Sverige. Fest med vännerna i Norge. Fest med gamla kompisgänget i Karlstad. Trots att jag är ensam trivs jag bra. Fast jag längtar efter någon. Men hur träffar man någon om man inte vill nätdejta eller springa på krogen? Det är lite ensamt ibland. Det känns som jag varit ledig för länge.
Augusti
Fortfarande semester. Börjar bli lite tråkigt att gå hemma. Längtar efter jobbet. Är barnvakt i Kållered. En viss H dyker upp i mitt liv. Innan jag förstått vad som hänt är jag superförälskad och min status ändras från singel till i ett förhållande snabbare än en grisblink. Jag svävar på moln och är lyckligare än någonsin. Mitt yngsta barn blir myndig. Hur fort gick det här då?
September
Jag fyller 45 år. Firar med vänner och har en toppenfödelsedag. Åker till Stockholm och träffar Tofflan för första gången. Livet är toppen. Jag är mer förälskad än någonsin. H är det bästa som har hänt mig. Jag har svårt att tro att man kan vara så förälskad. Jag älskar. Jag är älskad. Livet är för bra för att vara sant.
Oktober
Lycklig och hög av kärleken flyter jag runt i tillvaron. Jobbet är kul, livet är kul, allt är kul! H frågar om jag vill flytta till honom och jag börjar leta efter jobb i Östergötland. Hittar några bra som jag söker. I slutet av månaden åker jag på studieresa till Köpenhamn med mina underbara elever och härliga kollegor. Den studieresan är den roligaste jag varit på någon gång.
Dagen efter resan ringer H och gör slut. Han hade vaknat på morgonen och kommit på att han älskar sin fd. flickvän mer än mig. Mitt liv rasar samman och jag sjunker ner i en djup grop av nattsvart sorg.
November
Nedbruten av sorg kämpar jag mig igenom årets värsta månad. Sorgen förlamar mig och jag förstår inte vad som hänt. H väljer att försvinna totalt ur mitt liv utan någon riktig förklaring. Jag får stöd av familj och vänner, träffar en terapeut och i slutet av månaden ser jag ljuset i tunneln.
December
Det känns lite ljusare. Jag har bestämt att livet måste gå vidare. En ombytlig man ska inte förstöra mitt liv. Min kärlek är lika stark, men den ska jag inte kasta bort på någon som inte vill ha förtjänar den. Vemodet och hjärtesorgen finns där hela tiden, men också glädjen och framtidstron.
Traditionsenlig julmiddag i Oslo hos underbara Dag-Finn & Grete. Jul med mina älskade ungar. Året kommer att sluta tillsammans med bästa vännerna, precis som 2010 startade.
Som helhet har det varit ett bra år. Jag har upplevt mycket, lärt mig mycket och utvecklats som människa. Den största resan har varit den inre. Jag har upplevt mycket smärta, men också himlastormande kärlek. Tyvärr är det förra orsakat av det senare. Min tillit och tro på kärleken har skadats. Fick jag bestämma hade Herr H aldrig dykt upp i mitt liv. För vad var det för meningen med det egentligen? Men sånt kan man inte bestämma. H vågar inte svara på mina frågor, inte ens svara på ett brev, utan har bara försvunnit. Moget av en 41-åring, eller?
Jag har världens roligaste jobb, de bästa eleverna och underbara vänner. Även om jag är ensam och ledsen, så har jag ändå familj och vänner som älskar mig som den jag är. Det är värdefullt.
Nu ser jag framåt mot ett nytt år med nya möjligheter. Jag vill utvecklas som lärare, bli en bättre människa och läka mitt krossade hjärta. Jag önskar att mina barn mår fortsatt lika bra och att de får ett superbra 2011!
Gott Nytt År!
Kneipp, lax, 1 vit bh, 1 svart bh.
Det är dagens inköp =)
Tur att man kan fynda på Rema 1000 och Sparkjøp. Det är inte alla som åker till Norge för att handla mat och kläder.
Kyckling, stekta grönsaker, pommes och bea.
Det är dagens middag.
Nersköljd med julmust.
Familj och vänner är den bästa rikedom man kan ha.
Jag har det bra. Alice är lite småhängig. Alice fryser och vi andra håller på att dö av värmeslag. Gissa att det eldas i spisen.
Så det var en lisa att få gå ut med soporna =)
Några minuter ute i det kalla sköna vintermörkret.
Jag hoppas att jag slängde soporna i rätt soptunna. För det var inte lätt att se i mörkret.
Imorgon är det årets sista dag.
Då får ni en sammanfattning av mitt 2010.
Senaste kommentar