Det blev en lördag kväll med guldkant.
Yngste sonen, som bor i Göteborg, ringer vid nio.
-Jag kommer hem ikväll. Är hemma om max 10 minuter. Finns det någon mat? Jag är hungrig.
Mamma har lasagne att mätta sonen med och sen sitter vi och spelar spelar spel, pratar och tramsar.
Det blev en fin lördagkväll.
<3
Jag vet inte vad som har hänt, men den är helt försvunnen. Bortblåst. Helt väck!
Jag talar om julstressen.
Jag har lyckats skala bort alla onödiga måsten.
När barnen var små slog jag knut på mig själv, förvandlades till en elak bitch för att jag var så trött och stressad, i min kamp för att vara en perfekt fru och husmor som skulle göra allt som var viktigt.
Nu julpyntar jag lite lagom.
Bakar bara ett par sorters kakor. Skiter i både lussebullar och pepparkakor.
Inga julfester på dagis, skolan och alla fritidsaktiviteter.
De flesta julklapparna har rationaliserats bort. Ger bara till barnen.
Julgodiset får ungarna fixa när de kommer hem. Då har vi julfixarmys. Dagen före julafton.
Lagom med mat. Bara det som är viktigt för oss.
Imorgon är det dags för mitt julpyssel. Då ska det tillverkas julkorv. En tradition vi haft i minst 15 år. Numera är det jag ensam som stoppar korv.
Men det är klart bättre än att baka pepparkakor, som jag tycker är skittråkigt. Och det är en lättnad att slippa baka pepparkakshus, som jag också gjorde i alla år när barnen var små.
För mig är det samvaron som är det viktiga. Inte konsumtion och stress. Människor är viktiga. De viktigaste människorna i mitt liv finns hos mig under julen. Mina barn är det finaste som finns.
Ett annat ögonblick i mitt liv.
Mina elever har stor plats i mitt liv. En dag som är både den bästa och den sämsta är studenten. Glädjen står högt i tak, men samtidigt är det så vemodigt att de försvinner ur mitt liv.
Studenten 2007 skrev jag så här i min dagbok:
”Vilken dag! Jag sitter här på kvällskvisten och är helt urlakad. Kroppen är trött och själen lite sorgsen. Avsked är ledsamt. Jag engagerar mig så mycket i mina elever och ”mina killar” är ett speciellt gäng. De har alla en egen plats i mitt hjärta. Fast jag tänker som så att jag har visserligen förlorat härliga elever, men jag har vunnit underbara vänner.
Det har varit en perfekt dag. Champagnefrukost, en städad sådan, tillsammans med klassen. Därefter studentlunch. Jag höll mitt tal som jag skrivit, helt plötsligt var jag supernervös, men det gick bra och talet uppskattades.
Ingen annan lärare höll tal. Det är knepigt att man är så rädd för att tala inför andra. Det gör vi ju i jobbet varje dag! Men jag tycker om att visa min uppskattning och utrycka mina känslor.
Efter utsläpp och parad genom Köpingen släppte vi så iväg alla studenter.När jag vimlade runt i parken bland alla studenter och anhöriga fick jag dagens replik som jag gömmer i mitt hjärta till dåliga dagar. Jag hälsade på en familj och studentens mormor säger till mig: Åh är det du som är den där populära läraren!
Gissa att jag blev glad. Som grädde på moset fick jag följa med studenterna i deras vagn runt i Köpingen 🙂
I Småstad är det inga dyra studentflak som gäller utan traktor och vagn, fyrhjuling och kärra eller kanske en bil med båt på släp. Men vanligast är traktor med vagn.
Gossarna ville ha med mig på fest. Men jag tror att de klarar det så bra utan mig 😉 Jag har redan tagit studenten en gång för länge sedan. Men som en kollega sade: det är perfekt att vara gymnasielärare, man får äta god smaskig studentlunch varje år och vara med om massa kul saker.”
Gossarna smusslade med ett paket, men det vågade de inte ge till mig så länge vi var på skolan. De var rädda att någon sträng lärare skulle konfiskera innehållet 😉 Så jag fick presenten efter utsläppet. Och vilken present det var:
Vilken flaska =) Innehållet smakade dock skitäckligt =(
Nästa år får jag uppleva två studenter. Dels mina gossar ”Favvoeleverna” och så sonen som blir klar med skolan. lyckligtvis är det inte på samma dag. För då hade jag haft problem 😉
Jag ångrar att jag trodde på H när han bedyrade mig sin kärlek och att jag trodde på honom när han sa att han ville bli gammal med mig och bad mig att jag skulle flytta in hos honom…
DAGENS VILL HA: Kärleken
DAGENS KLÄDSEL: jeans, tröja, kofta och vinterkängor.
DAGENS DOFT: nybryggt kaffe
DAGENS FRISYR: utsläppt och rufsig som vanligt.
DAGENS HÄNDELSE: gran till skolan är fixad! Det var panik en stund, men jag bad om hjälp och problemet löstes.
DAGENS LÅT: jag växlar mellan Fuck You och Moving on
DAGENS PLANER: utvecklingssamtal
DAGENS SAKNAD: Farmor, trots att det gått 8 år fattas du mig lika mycket fortfarande.
DAGENS DUMMASTE: har klarar mig hittills…
DAGENS SJUKA: ingen som jag vet
DAGENS DROG: kaffe, alltid kaffe
DAGENS ROLIGASTE: mina godingar i TE3
DAGENS KÖP: lunch: Kelda soppa, kyckling och bröd
DAGENS GODIS: inget, än så länge =)
DAGENS BLÄ: diskbänken. Johan har att göra om man säger så…
DAGENS HUMÖR: glad. Jag är mitt vanliga jag igen! Om än med lite mer mycket mer vemod inom mig.
DAGENS ORD/FRAS: ”den här musen är helt mongo”
Mitt bästa minne.
Hur kan man välja bara ett minne ur sitt liv?
Jag har många favoritminnen.
Ett av mina finaste är från när jag var 5-6 år och var ute i båten tillsammans med pappa.
Jag tyckte om att åka båt och jag minns hur trygg jag kände mig tillsammans med pappa.
Havet betyder mycket för mig.
Trygghet är viktigt för mig.
Under många år var jag otrygg.
Nu är jag trygg och jag har många god minnen från trygga stunder i mitt liv.
Även goda minnen av människor som gjort mig mycket illa, men jag kan ändå minnas goda stunder.
Det ær sent på lørdag kvæll.
Jag sitter på Bestum och ær fortfarande stappmætt.
Vi snackar rejæl paltkoma.
Det har varit en underbar dag och kvæll.
Tillsamans med de bæsta av vænner och familj.
Livet ær gott och jag mår bra.
Så hær bra har jag inte mått på 5 veckor.
Det ær så skønt.
Pyntad och fin, redo før julebord.
Ingen kan tro att Alice ær uppvæxt i Oslo. Hon kør lite fel, och vi snurrar runt runt i tunnlar och till slut blir det en guidad tur ovan jord. Det som vanligtvis tar 20 minuter blir en tripp på ca en timme =)
Men Alice och jag har kul. Ungarna i baksætet fattar inte riktigt varfør vi skrattar så =) //Det bæsta ær att Alice tagit fel på tiden en timme, så vi kommer inte førsent, utan før tidigt til festen.
Værldens bæsta vænner Alice och Ketil.
Førrætt: de flesta åt rakefisk (Ketil med lingonsylt på) men vi lite kræsna fick stekt ankbrøst. Det smakade himmelskt gott.
Huvudrætt: pinnekjøtt før de som har den læggningen och provencalsk file eller anklår till oss andra. Gottgottigottgott!
God och glad!
Sara: mamma du ær full!
Jag: nej, jag ær bara glad!
Henriette har skaffat sig linser =)
Det finns de som røker græs, men Alice ÆTER græs =) // vetegræs.
Dessert: tiramisu, creme brulee, semifreddo, bær och vanlijsås. Kaffe och likør.
Gud så gott! Jag ær i paradiset.
Det ær en himla tur att denna festen bara ær en gång om året!
Dag-Finn och Grete ær helt underbara som bjuder in tlil julbord varje år. Sara och jag kænner oss privilegierade som får inbjudan.
Tack før ænnu ett fantastiskt julebord!
…och så varje jul.
Det tycker jag är kul!
Alice och jag har lekt Pippi och städat och fixat inför kvällen. Då det blir föredrag av Lisbeth Lyngaas.
Ska bli spännande att lyssna på.
Halden/Sponvika har knappt någon snö.
Det er så vidt litt vitt =)
Det är så härligt att jobba ihop med sin bästis och samtidigt prata om livet, skratta lite och dela sina upplevelser. Vi är verkligen kompatibla.
Nu är det en välbehövlig paus med kaffe och dator, mina livlinor.
Tofflan undrade hur det står till med kroppen?
Jo tack , den hänger med.
Åderbråck, tjockrumpa, kroppsdelar som gett upp kampen mot tyngdlagen. Men den bär mig. Huserar min själ och fungerar bra.
Jag är ytterst sällan sjuk och mår ganska bra. Ledsen och sorgsen av krossat hjärta, men det går åt rätt håll. Jag ska gå hel ur det här. Starkare än någonsin.
Fast jag har ett bekymmer. Torr hud.
Så nu sitter jag här fet och blank, insmord i fet kräm från Apoteket. Och självklart de obligatoriska papiljotterna =)
På tal om Apoteket. Varje gång jag går förbi ett Apotek tänker jag på Kloppan. Så jag tänker på henne varje dag =)
Senaste kommentar