Lösenordsskyddad: Kamp
Category: grubbel
Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.
Blog Archives
Kattguld
Jag trodde jag hade hittat äkta guld , men det visade sig vara sketet jävla kattguld.
Lurad, förledd, bedragen, duperad, vilseledd. Eller helt enkelt blåst.
Men jag undrar vem som är lurad egentligen?
Jag som blev lämnad av en bedräglig fegis?
Eller du som lurade mig och sitter där med skammen?
Jag kämpar med att förlåta och kunna känna tillit igen.
Då får jag stöd i Kirkegårds* ord:
”Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv”
Jag har förlorat fotfästet.
Du har förlorat dig själv.
* Tänk vad jag lär mig av att undervisa i religion
Category: känslor
5 Comments
Söndag kväll igen
Det har varit en skön helg, men som vanligt har den gått alldeles för fort.
Allting är klart för morgondagen.
Matlådan fixad. Väskan packad. Kläder framlagda och papiljotterna sitter i håret.
Att det dessutom är städat och fint gör att jag känner mig nöjd.
Två trevliga telefonsamtal har förgyllt min dag. Först ett jättelångt med en god vän. Tur att jag inte har head-set till hemtelefonen, då hade vi säkert pratat fortfarande =)
Och så en pratstund med Yngste Sonen. Han som bara jobbar och jobbar, trots att han går i skolan. Men nu har han varit ledig i två veckor. Den återhämtningen behövde han. Min minsting, men ändå så stor och vuxen. Tänk, skitungen tjänar mer än vad jag gör!
I morgon fyller min idol och kollega Babs år. Man talar inte om en dams ålder, men hon är lika gammal som min mamma och den mest ungdomliga lärare jag vet. Hon är underbar^^
Ute är det fortfarande skitväder, men det går att gå utan att halka omkull. I vår stad har man grusat ordentligt samt att regnet har gjort att det är barmark lite överallt. Man kan ta sig fram utan broddar. Fast det blir ju ingen powerwalk direkt =)
Jag var tvungen att lämna några böcker på bibblan. De skulle lämnats för länge sedan och har plågat mitt samvete rejält. Hjärtesorgen skapade rejält snömos i min hjärna och det var mycket som jag glömde under en period. Förutom böcker och nycklar och sånt var nog det värsta när jag inte kom ihåg koden när jag skulle betala med kort. Helt hjärnsläpp. Flera gånger fick jag lämna varorna i butiken och gå hem till sonen som kan min kod. Så en period var jag tvungen att ha en lapp med koden med mig =(
Det är tur att jag har kommit tillbaka. Jag är ledsen och saknar fortfarande, men har ändå gått vidare. När jag har sörjt klart kan ingen veta. Eller bestämma. Man måste få bearbeta sorg. Inte förtränga eller stänga inne. Men jag förtjänar bättre! Skitstövlar har gjort sitt i mitt liv!
Det bästa med morgondagen är att jag får träffa mina godingar. Eleverna är det bästa med mitt jobb. Dessa underbara, tramsiga, tjatiga, lata, vetgiriga, trevliga, helt makalösa ungdomar som jag får träffa varje skoldag. Det är ett privilegium!
Category: tankar
4 Comments
Mitt 2010 – typ årskrönika
Januari
Året börjar tillsammans med bästa vännerna. Jag mår riktigt bra. Men saknar någon att kela och hångla med. Yngste sonen har flyttat till egen lägenhet. Jag får eget rum igen, efter 5 år i vardagsrummet. Det är kul på jobbet. Vi har riktig vinter och det är kallt. Då är det underbart att krypa ner i ett varmt skumbad på kvällen.
februari
Vinter och snö hela månaden. Jobbar på som vanligt. Familj och vänner gör att livet inte känns så ensamt. Sportlov i Oslo. Som vanligt. Jag åker skidor för första gången på många år. Dag-Finn bjuder på frukost på United Bakeries. Supersnällt. Som vanligt. OS. Massor av sport för en sportnörd =)
Mars
Snö, snö, snö. Jag har aldrig upplevt så mycket snö. Åker till Sponvika flera helger. Äldste sonen hoppar av skolan. Igen. Mamma blir bekymrad. Igen. Fullt ös på jobbet. UF-mässa. Den årliga festen i Sponvika, i år gourmetmiddag, som smakade underbart.
April
Snön försvinner äntligen. Våren kommer. LAN på jobbet. Livet går i 180, men jag trivs. Börjar tröttna på singellivet och bestämmer mig att gå en danskurs till hösten. Då kan jag kanske få nya vänner. Jag menar hur får man nya vänner när man är vuxen?
Yngste sonen blir strandsatt i Prag p g a askmoln. Men kommer hem till slut.
Maj
Den mest intensiva månaden på jobbet. Jobbar och sover, sover och jobbar. Men jag hinner också läsa, se på film och umgås med vänner. Självklart firar jag 17 mai i Halden. Fika på Slusscaféet i Trollhättan hör också till. Eller på stamfiket Cult. Maj avslutas med Uf-konferens i Strömstad. En toppenkonferens som alltid^^
Juni
Inleder juni med att klippa av en rejäl bit av mitt slitna hår. Får godkänt av barnen, som alltid har åsikter om min frisyr 😉 Massor av roligt på jobbet. Världens bästa elever. Stress i slutet av terminen. Som vanligt. Tillfreds med livet. Studentfirande och skolavslutning. Semester som inleds med världens roligaste personalfest hos finaste Babs. Midsommarfirande med vännerna. Semester i Ellös hos mor och far tillsammans med Johan. Sol och bad. Sol och bad.
Juli
Sommar och sol. Semester i Norge och i Sverige. Fest med vännerna i Norge. Fest med gamla kompisgänget i Karlstad. Trots att jag är ensam trivs jag bra. Fast jag längtar efter någon. Men hur träffar man någon om man inte vill nätdejta eller springa på krogen? Det är lite ensamt ibland. Det känns som jag varit ledig för länge.
Augusti
Fortfarande semester. Börjar bli lite tråkigt att gå hemma. Längtar efter jobbet. Är barnvakt i Kållered. En viss H dyker upp i mitt liv. Innan jag förstått vad som hänt är jag superförälskad och min status ändras från singel till i ett förhållande snabbare än en grisblink. Jag svävar på moln och är lyckligare än någonsin. Mitt yngsta barn blir myndig. Hur fort gick det här då?
September
Jag fyller 45 år. Firar med vänner och har en toppenfödelsedag. Åker till Stockholm och träffar Tofflan för första gången. Livet är toppen. Jag är mer förälskad än någonsin. H är det bästa som har hänt mig. Jag har svårt att tro att man kan vara så förälskad. Jag älskar. Jag är älskad. Livet är för bra för att vara sant.
Oktober
Lycklig och hög av kärleken flyter jag runt i tillvaron. Jobbet är kul, livet är kul, allt är kul! H frågar om jag vill flytta till honom och jag börjar leta efter jobb i Östergötland. Hittar några bra som jag söker. I slutet av månaden åker jag på studieresa till Köpenhamn med mina underbara elever och härliga kollegor. Den studieresan är den roligaste jag varit på någon gång.
Dagen efter resan ringer H och gör slut. Han hade vaknat på morgonen och kommit på att han älskar sin fd. flickvän mer än mig. Mitt liv rasar samman och jag sjunker ner i en djup grop av nattsvart sorg.
November
Nedbruten av sorg kämpar jag mig igenom årets värsta månad. Sorgen förlamar mig och jag förstår inte vad som hänt. H väljer att försvinna totalt ur mitt liv utan någon riktig förklaring. Jag får stöd av familj och vänner, träffar en terapeut och i slutet av månaden ser jag ljuset i tunneln.
December
Det känns lite ljusare. Jag har bestämt att livet måste gå vidare. En ombytlig man ska inte förstöra mitt liv. Min kärlek är lika stark, men den ska jag inte kasta bort på någon som inte vill ha förtjänar den. Vemodet och hjärtesorgen finns där hela tiden, men också glädjen och framtidstron.
Traditionsenlig julmiddag i Oslo hos underbara Dag-Finn & Grete. Jul med mina älskade ungar. Året kommer att sluta tillsammans med bästa vännerna, precis som 2010 startade.
Som helhet har det varit ett bra år. Jag har upplevt mycket, lärt mig mycket och utvecklats som människa. Den största resan har varit den inre. Jag har upplevt mycket smärta, men också himlastormande kärlek. Tyvärr är det förra orsakat av det senare. Min tillit och tro på kärleken har skadats. Fick jag bestämma hade Herr H aldrig dykt upp i mitt liv. För vad var det för meningen med det egentligen? Men sånt kan man inte bestämma. H vågar inte svara på mina frågor, inte ens svara på ett brev, utan har bara försvunnit. Moget av en 41-åring, eller?
Jag har världens roligaste jobb, de bästa eleverna och underbara vänner. Även om jag är ensam och ledsen, så har jag ändå familj och vänner som älskar mig som den jag är. Det är värdefullt.
Nu ser jag framåt mot ett nytt år med nya möjligheter. Jag vill utvecklas som lärare, bli en bättre människa och läka mitt krossade hjärta. Jag önskar att mina barn mår fortsatt lika bra och att de får ett superbra 2011!
Gott Nytt År!
Category: årskrönika typ
4 Comments
Det går över
Du sa att inget är beständigt.
Att allting går itu, men det går över
Det går över om en stund.
Just nu, denna sekund är du & jag,
vi är det enda vi behöver
men det går över. Det går över.Det går över mitt förstånd, det är den känslan som jag har
Den är obeskrivbar, onaturlig, helt underbar
Men den går över, tro mig.
Det går över. Det går över.Det som höll dig här, det som gör mig hel
Är det som ingen annan ser och hör
Tänk om kärleken bara når en del
Och vi är dom som hamnar utanförI vår egen värld, tänk om vi har fel
om det vi ser är ögonblick som dör
Tänk om kärleken inte vill ha oss mer
Om du och jag har hamnat utanför
I en egen värld, tänk om vi har felInget är beständigt, Men allting går igen,
tills det går över. Det går över om en stund
Då stöter vi på grund.
Vi är ett öppet sår, som inte längre blöder
Men det går över
Men om inget är för evigt
Kan det finnas nånting där som ännu glöder
Det går över. Ja, det går över
Det som höll dig här, det som gör mig hel
Är det som ingen annan ser och hör
Tänk om kärleken bara når en del
Och vi är dom som hamnar utanför
Jag kämpar med att jaga bort vemodet. Det finns hela tiden i bakgrunden. Jag gör mitt bästa för att vara glad och närvarande. Jag vet inte om det är julen som har plockat fram vemodet. Eller om det bara är morgonens ensamhet som lockar fram ångesten. Jag vill bara bli av med klumpen i magen. Mina älskade ungar gör att livet är gott trots min ledsamhet. De är de finaste. Jag är så stolt över dem och älskar dem över allt annat.
Grubblar jag för mycket? Kanske? Det är väl för att jag inte fått svar på mina frågor.
Det enda jag önskar är ett avslut öga mot öga.
Så jag kan gå vidare.
Är det en orimlig begäran?
Category: känslor
3 Comments
Årets första sammanfattning
1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Smakade på Vätternkräftor^^
2. Höll du några av dina nyårslöften?
Hade inget löfte. Mitt sista nyårslöfte gav jag nyår 2000 och det verkställde jag. // Det löftet var att jag skulle skilja mig. 1/1 2001 blev det bestämt.
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nej
4. Årets dödsfall:
Min tro på Kärleken.
5. Vilka länder besökte du?
Norge och Danmark.
6. Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011?
Lycklig kärlek som håller.
7. Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas?
… svarta lördagen 30 oktober…
8. Vad var din största framgång 2010?
Att jag vågade be om hjälp när det var kris kanske?
9. Största misstaget?
Att jag trodde på H när han bedyrade sin kärlek och när han sa att han ville bli gammal med mig och att han ville att jag skulle flytta in hos honom…
10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nej, frisk som en nötkärna, förutom kärlekssorgen.
11. Bästa köpet?
Bredbandet =)
12. Vad spenderade du mest pengar på?
Boende
13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Kärlek
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010?
One , Fuck You, Waka waka, love the way you lie, skaka rumpa…
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Först gladare, sen mer ledsen än någonsin…
16. Vad önskar du att du gjort mer?
Det vete sjutton…
17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Gråtit.
18. Hur tillbringade du julen?
Med mina barn <3
19. Blev du kär i år?
Ja…
20. Hur många one night stands?
Inga
21. Favoritprogram på TV?
Sporten kanske?
22. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Nej
23. Bästa boken du läste i år?
Jag älskar dig inte av Christina Stielli. En bok som berör mer än man vill.
24. Största musikaliska upptäckten?
Mina godingars förkärlek till allsång, trots att somliga inte kan sjunga =)
25. Något du önskade dig och fick?
Ja, men det gick ju som det gick…
26. Något du önskade dig men inte fick?
Kärlek som består…
27. Årets bästa film?
An education
28. Vad gjorde du på din födelsedag 2010?
Vilade ut efter efter en underbar födelsedagsfest kvällen före…
29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
JA
30. Vad fick dig att må bra?
Samvaro med underbara människor.
Kärleken…
31. Vilken kändis var du mest sugen på?
RW, alltid RW
32. Vem saknade du?
Kärleken
33. De bästa nya människorna du träffade?
H och Tofflan
34. Årets största:
Kärleken. Både den himlastormande förälskelsen och den djupa kraschlandningen.
35. Årets resa:
Den smärtsamma inre resan.
36. Årets snabbmat:
Sallad
37.Årets kärleksförklaring:
Till H, som fick mig att flyga högt av kärlek.
38.Årets fundering:
Är jag för mycket känslomänniska?
39. Årets jobb:
Teknikfröken.
40. Årets sommarparadis:
Ellös
41. Årets sport:
Allt på svt play =) Men mest skidor och friidrott.
42. Årets ajfan:
Krossat hjärta. Smärtsamt. Inget jag önskar någon annan att genomlida.
Category: skriverier
One Comment
Julnatt i vemod
Det har varit en fin julafton. Exmaken har varit här och firat jul med oss, till barnens stora glädje. Julefrid och trevlig samvaro. Mina underbara ungar gör livet värt att leva. På kvällen har ungarna och jag spelat spel, moffat i oss godis, pratat och skrattat. Som vanligt har vi pratat i munnen på varandra, tramsat och tjafsat =) Trötta och slitna intog vi sen horisontalläge i soffan med Tomten är far till alla barnen.
Men hela dagen har jag kämpat med en klump i halsen. En klump av återhållen gråt.
I mitt hjärta finns ett stort djup av vemod.
Gång på gång kommer jag på mig själv att tänka på H och längta efter honom.
Jag vill inte längta och sakna!
Jag vill att han drar dit pepparn växer och mår bajs!
Att han inte älskar mig och har valt en annan har jag accepterat, men jag har svårt att acceptera att jag blev så avpolletterad som jag blev.
Det enda jag begär är att få ett sista samtal öga mot öga för att få ett avslut så att jag kan gå vidare och kunna må bra.
Men det var kanske för mycket begärt?
Är man inte feg om man gör slut i telefon och sedan säger att jag är ledsen om jag sårade dig, det var inte min mening, men mitt hjärta tillhör en annan och jag kan inte hjälpa dig i din smärta. Tack för mig. Jag vill inte veta av dig mer liksom.
Är inte det fegt av en vuxen människa?
Jag känner mig så värdelös som inte förtjänar något bra. Min självkänsla är minimerad.
Varför skulle du ragga på mig om du inte var klar med ditt förra förhållande?
Det hade varit bättre om du aldrig dykt upp i mitt liv.
Då hade jag varit betydligt lyckligare idag.
Tack för den julklappen liksom.
Category: känslor
4 Comments
pyspunka
eller likt en ballong som luften gått ur.
Jag hade såna ambitioner på väg hem från jobbet.
Glad och euforiskt planerade jag först att baka julkakor och sedan ta en kvällspromenad.
En promenad iklädd min nya reflexväst jag fått i julklapp av Lärarförbundet.
// väldigt smart julklapp om du frågar mig.
En promenad i mörkret med kameran i högsta hugg.
Men efter att ha handlat lite, ätit middag och duschat så gick luften ur mig.
Jag blev tröttare än tröttast.
Ledsna tankar snurrar runt i huvudet.
Jag gör mitt bästa för att jaga bort dem.
Nu är jag ledig i 16 dagar.
Imorgon ska ingen väckarklocka ringa.
För jag är tom.
Category: tankar
One Comment
Reflektion eller nåt
Jag sitter och reflekterar över 2010. Filar på någon slags årssammanfattning. Läser vad jag skrivit under året.
6 januari hittade jag följande rader:
”Jag började att se en film, men den var så dålig att jag stängde av. Se inte Love happens. Du blir bara besviken.
Så det blev radio. Ett ålderstecken kanske? Jag läser om så många som har 40-årskris. Det har jag aldrig drabbats av. Det var bara härligt att fylla 40! Kanske för att jag är tillfreds med livet och att jag blir kallad MILF av mina ungdomar =)
Däremot hade jag en kris när jag var 35. Det ledde till skilsmässa. Sen hade jag en livskris vid 25, när min farfar dog, alldeles för tidigt. Jag kanske ska akta mig i höst när jag fyller 45 ?”
”Jag kanske ska akta mig i höst när jag fyller 45?”
Och visst blev det en livskris när jag fyllt 45.
Tack så mycket för den smärtsamma upplevelsen Herr H!
Det viktiga är vad vi gör av våra livskriser.
Jag trodde verkligen att jag skulle gå under av sorg när H dumpade mig. Den värsta upplevelsen i hela mitt liv. Och då har jag ändå gått igenom en bråkig skilsmässa.
Men vet nu att jag överlever. Trots det så är tilliten skadad. Hur ska jag kunna lita på kärleken igen? Hur ska jag våga älska? Den kärlek som jag fortfarande känner för H vill han inte ha och jag vet inte var jag ska göra av den.
Bättre att leva ensam och låta smärtan blekna. Kärlek är också att släppa taget om någon som vill något annat. Även om det gör ont. Jag hoppas att H tycker att det är värt det.
Det borde vara obligatoriskt med en rejäl karenstid mellan förhållanden. Kanske inte två år som jag hade, men en rejäl paus för att landa och reflektera innan man kastar sig in i nästa förhållande. Då hade jag aldrig blivit din rebound girl.
Igår var det fjärde advent. Det kom jag på typ halv elva igår kväll och tände ljusen en kort stund.
Imorgon har vi julavslutning. Då ska jag har det trevligt med världens finaste elever. Se på film, käka godis, skratta, sjunga julsånger, lyssna på musik. Sen fika med trevliga kollegor och något mer?
Ja visst ja, arbeta på eftermiddagen. Arbetslag. Sen får vi jullov. Semester.
Category: tankar
3 Comments
50
Det har gått 50 dagar sedan jag fick mitt hjärta krossat.
Att skriva i bloggen har hjälpt oerhört mycket, i början var bloggen helt enkelt min livlina, som gjorde att jag inte gick under helt och hållet.
Jag kan inte nog uttrycka min tacksamhet över alla kommentarer, snälla ord och hjälpande råd jag har fått av er. Det är en oerhörd tröst att så många, både kända och okända, visar sin empati och omsorg för mitt väl och ve.
Att bli dumpad är väl i sig ganska vanligt, men för mig var det oerhört chockartat. Det var så fullständigt oväntat. Hur man handskas med det och går vidare är olika för oss människor. Att skriva öppet och naket i bloggen har varit mitt sätt att bearbeta. Alla måste få gå sin egen väg. Det finns inga rätt eller fel. Och jag ångrar inte att jag varit så öppen med min upplevelse. Det har hjälpt mig att komma vidare.
Än är jag inte i mål, men jag har kommit en bra bit på vägen.
Visst gör det ont som f*n ibland och jag längtar och sörjer.
Det viktiga är att jag inte känner så hela tiden längre, utan det går långa stunder utan en tanke på H över huvud taget.
Tiden läker sår. Jag tror på det nu.
Om jag bara kunde låta bli att pilla på sårskorpan emellanåt 😉
Category: känslor
2 Comments
Senaste kommentar