Blog Archives

Oj då

redan onsdag!
I natt har jag jobbat på dagis, provat kläder i dyr affärer, hamnat i fackligt bråk och haft allvarliga diskussioner om rubriksättning samtidigt som jag letat likdelar i skogen.

Ja, i drömmen alltså.

På riktigt har jag legat i min säng och inte vaknat en enda gång mellan 23.30 och 7.00.

Sovit som ett barn.

Så nu sitter jag pigg och utvilad och väntar på att något ska servera frukost.

Ge mig mat!

Är jag ensam? Sover sonen? Är katterna upptagna?

Okej, jag får göra som vanligt. Fixa frukosten själv.

Kanelte och två rostade grovisar.

Hahaha

Kvällen slutar med ett gapskratt.

Sonen fixade med sin dator tidigare ikväll, vilket bl a innebar dammsugning.

Dammsugaren lämnades mitt på köksgolvet.

På min kvällsrunda(visst låter det som en herrgård, men vi har bara 80 kvadrat) gick jag runt och släckte alla lampor inkl. de i köket.

Så hör jag ett stort brak från köket.

Sonen har gått ut från sitt rum och snubblat på dammsugaren i mörkret.

Ederna osar och jag försöker kämpa emot men till slut kan jag inte hålla mig, utan brister ut i gapskratt.

Sonen tycker att jag är elak som skrattar åt andras olycka, men jag fortsätter att skratta och frågar honom vem som ställde dammsugaren mitt på golvet. Då flinar han snett.

Jag skrattar lite till och han säger då : tänk om det varit du. Då hade du inte blivit glad om jag skrattade åt att du slog dig.

Nej säger jag. Jag hade ställt in dammsugaren efter mig =)

Vi ser varandra i ögonen och gapskrattar ihop!

Det blev en bra avslutning på kvällen.

Jag är piggare nu efter 23 än jag var vid 18.

Det är så typiskt mig.

Trött och fundersam

En mycket intensiv förmiddag med mina teknikare.

Snabb lunch.

Elevråd med många åsikter och diskussionslust.

Nu sitter jag i mitt arbetsrum alldeles ensam och är helt slut.

Var tog all energi vägen?

Får man sova middag?

Det är tur att jag bara har skrivarbete resten av dagen och kan sitta i min ensamhet.

Fast först ska jag jaga rätt på chefen. Som hade dubbelbokat möte. Igen.

Uppdaterad

Jag är bäst!

Lyckades förhandla till mig precis det jag ville. Så nu är det bara att jobba på på planering av LAN!

Pigg och glad

Det är tisdag. Lite sömn, men humöret är på topp.

Sminket på på, håret samlat i någon slags frisyr och kroppen prydd av kläder. Som vanligt något ärvt, något reafynd, något gammalt och något nytt. Hel och ren.

Frukosten bestod av kanelte och rostade grovisar.

Om 5 är det dags att borsta tänderna och sen ge sig ut till bussen.

En ny härlig dag i samhällets tjänst!

Klassråd, webdesign med te2, elevråd!

Tack och lov för världens bästa ungdomar!

Kvällstankar

Huvudet är fullt av ord och tankar.

Det skaver i själen. Jag vet ju varför.

Mitt förnuft säger släpp och acceptera att du aldrig får svar, men hjärtat vill ändå tro det bästa om en människa. Att jag får svar.

Annars är livet riktigt harmoniskt.

Jobbet är toppen och jag har hittat en balans utan för mycket stress. Mest för att jag har lärt mig att inte bry mig om allt och ge sjutton i en del saker. För det mesta. Och att jag följer min planering och mina listor. Utan listor skulle livet vara kaos!

Eleverna är toppen och jag har verkligen kul på jobbet!

Om 5 månader slutar min yngste gymnasiet. Då har jag klarat av det obligatoriska jobbet =)

I snart 22 år har jag haft ansvar för barn. Idag har jag ett ganska bekvämt vardagsliv. Jag kan ägna kvällar och helger åt mig själv och mitt arbete. Jag slipper stressen med ungar som vägrar gå upp eller klä på sig. Läxor, fritidsaktiviteter, utvecklingssamtal och allt annat som hör till. Och jag förtjänar att kunna tänka på mig själv. De senaste 6 åren har jag haft ensamt ansvar för mina älskade ungar. Det har varit skitjobbigt att vara ensam förälder, men det har gått. För barnen är samtidigt meningen med livet. Men alla barn behöver både sin mamma och sin pappa. Oavsett om de lever ihop eller inte. Som förälder får man inte svika. Jag önskar att mina barn hade haft en pappa att förlita sig på under tonårstiden, men så var inte fallet. Jag har gjort mitt bästa att finans där hela tiden och tror att de har klarat sig ganska helskinnade ändå.

Regnet har fixat bort ännu mer av den farliga isen. Hoppas nu att det milda vädret håller i sig innan det blir kallt igen.

För snö och kyla kommer vi att få. Det blir inte vår förrän om två månader skulle jag vilja påstå. Det hjälper inte att man längtar efter våren. Det är fortfarande vinter. Hur mycket man än önskar något annat.

Det positiva är att vi går mot ljusare tider. Det märks verkligen på eftermiddagen. Det gäller att hitta ljusglimtarna i tillvaron.

Jag tror på positivt tänkande. Jag är en väldigt positiv person. Tror gott om alla och målar inte fan på väggen i förväg. Men mår jag dåligt och är ledsen eller arg kan jag inte enbart tänka positivt. Det blir för konstlat. Då gäller det att hitta något positivt och inte hänga upp sig på det negativa.

Jag tänker kolla på programmet Jakten på lycka som börjar på svt i morgon, om så bara för Hanna Hellquist, som jag gillar skarpt. En av strategierna för för att må bättre är att skriva tacksamhetsdagbok. En gång i veckan skriver man ner 5 saker man är tacksam över. Jag tänker börja här och nu.

Vecka 2- Jag är tacksam över:

  • De goda samtalen med Johan jag haft under veckan.
  • Den supertrevliga bjudningen hos Babs med god mat, Babs bravader och underbara skratt.
  • Att julen är bortstädad och att jag har det fint hemma.
  • Mina underbara godingar i Te3 som ger mig skratt varje dag.
  • Mina härliga adepter i Te2 som är så trevliga och gör att det är roligt att vara lärare.

Lösenordsskyddad: En stalker?

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Category: känslor  Tags: , , , ,  Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

En komplimang

Jeanette är så himla go!

Förutom att hon är trevlig, är en suverän pedagog och Grynets storsyster och gift med världens trevligaste man så är hon rak och snäll.

Jag hasar omkring i en (ful) brunmönstrad klänning, som tappat passformen och är för stor, har bruna kalasbyxor som ramlar ner i grenen och har tagit av mig bh:n (för jag har så ont i axlarna) Men jag är sminkad och kammad.

Så får jag en sån här fin komplimang.

Jag som oftast tycker att jag ser ut som ett rufsigt troll. Och känner mig som två bröst som är ute och går med en kvinna.

Tack finaste Jeanette ^^

Mitt i natten är det nu

Manufrog har krånglat lite. Men nu fungerar det som det ska igen.

Jag har haft Manufrog som webbhotell i 7 år eller nått och det har fungerat klockrent under alla år. ända tills denna veckan. Men vet att de gör allt för att det ska fungera. Bra support och snabbt info i kombination med stabila servrar gör att jag ändå gillar manufrog.

Detta skrev jag för en stund sedan:

Huvudet är fullt av ord som vill ut, men så har webbhotellet fått tuppjuck och gått ide eller nått.

Man blir lite trött.

Så det blir som tidigare.

Jag skriver i word och publicerar när jag kan.

För det är skönt att få ur sig alla ord som pockar och bubblar i mitt sinne.

Jag får så många kloka ord av er mina vänner. Massor av beröm och kärlek som får mig att växa och känna mig värdefull. Ni betyder mycket för mig.

Jag vet att jag inte kan ändra på en annan människa.

Jag kan bara ändra på mitt eget förhållningssätt.  Ibland är det så lätt. Man gör det utan att tänka och balansen blir bättre. Ibland är det svårt att få hjärnan och hjärtat att samarbete. Det viktiga är att man är medveten och gör sitt bästa. Det är väl en av sakerna med att vara vuxen: man jobbar mer med det inre än det yttre. Jag har inte gjort något annat de senaste 10 åren känns det som ibland.

Det var väl därför det är så underbart med förälskelsen: att bara flyta med på den fantastiska positiva energinvågen utan att tänka.

Vi människor är så olika. Några vill söka efter nytt direkt efter en separation, medan jag slickar mina sår och föredrar celibat. Det viktiga är att var och en får följa sitt hjärta och göra efter sin vilja. Det finns så många som har åsikter och tycker vad man ska göra eller inte göra. Jag kan inte vara som andra tycker att jag ska vara. Jag är jag och kämpar på så gott jag kan.

Som Yvonne brukar säga: var och en får skämmas för sig själv. Det är en sån bra inställning. Yvonne är en mycket klok människa.

Visst är det sant.

För tredje gången såg jag filmen Max Manus. Den var lika bra tredje gången. Och jag grät i slutet för tredje gången.

Nu borde jag sova.

Det är mitt i natten. Det här är en av de bästa stunderna.

Helgen ligger öppen framför oss. Ingen väckarklocka eller jobb som pockar.

Jag kan sitta uppe så länge jag vill. Jag kan sova så länge jag vill.

Vinnare och förlorare

Bloggen, samtalsterapi och vänner har varit mina redskap att bearbeta min sorg.  Idag mår jag riktigt bra, även om jag är frustrerad och ilsken.  Mest för att jag inte fått några svar. Men jag är inte ledsen och gråter längre.   Snart har jag släppt den sista sköra tråden och kan lämna allt bakom mig.

Det här är min blogg där jag bestämmer vad jag skriver. Gillar man inte att jag ältar eller är självutlämnande kan man låta bli att läsa. Så enkelt är det.

Jag skrev ett brev (äkta snigelpost) till H och bad att han skulle höra av sig, för  jag ville ha ett riktigt avslut öga mot öga, så jag lättare kan gå vidare.
//Det är väl ändå inte ett orimligt krav?

Efter 3 veckor hade jag inte fått något svar.

Då skrev jag ett mail. Fyllt av frågor. Frågor som jag ställt tidigare utan att få svar. Välformulerat med  några vassa ord subtilt inlindade. Jag är väluppfostrad,  men förbannad. Som en katt: mjuk och kelig, men har vassa klor när det behövs.

Inget svar. Jag är fullständigt ignorerad.

Vi talar om en man på 41 år, som gör slut i telefon, och som vägrar ha någon kontakt med den person han sa sig  älska och bad flytta in hos honom. Samme man som ändrade sig från en dag till en annan.

Vem är du egentligen Hans-Åke?

Karma,  jag säger bara karma.

Jag har blivit dumpad, krisat och kommer tillbaka starkare än någonsin!

Jag inser att det är jag som är vinnaren.  Min förlust har krympt till intet.

Tillfreds

Det var naturligtvis en helt underbar italiensk afton hos Babs^^

God mat, vin, godsaker och massor av dråpliga historier från resan Babs och Elin gjorde till Italien i somras.

Babs är så j-a underbar och min idol. Jag vill vara som Babs när jag är 66!

Själv är jag tröttare än tröttast.

Så nu ska jag gå och lägga mig.

Före 22.

Ni förstår att jag är trött.

Det har varit en toppendag. På många sätt.

Vi ses i morgon.