Blog Archives

Narnia

Kung Caspian och skeppet Gryningen (Narnia III)

Genom en magisk tavla transporteras syskonen Lucy och Edmund återigen till landet Narnia, denna gång med deras odrägliga kusin Eustace i släptåg. Väl där återförenas de med Kung Caspian ombord på det mäktiga skeppet Gryningen. I Narnia hotar en ondskefull dimma att sluka landet och med hjälp av Caspian, musen Ripipip och resten av den modiga besättningen måste Lucy, Edmund och Eustace slåss mot nya faror för att återigen rädda landet från undergång.

Jag älskar C.S Lewis böcker om Narnia. Har lärt mina barn att älska berättelserna. Diggade tv-serien som gjordes på 80-talet och har självklart sett film I och II nu på 2000-talet.

Så när Sara och jag skulle gå på bio blev det varken Änglagård eller Svinalängorna. Utan Narnia III.

Recensionerna har varit svala, men jag ger ett högt betyg. Filmen engagerar. Man får både skratta och gråta. Jag gillar kampen mellan gott och ont. Det handlar lika mycket om att växa upp, ta ansvar för sina handlingar och framför allt att våga vara sig själv.

Men det handlar även om kampen mellan det onda och goda i oss själva.

Alla människor har ont och gott i sig. Sen är det olika hur vi handskas med våra goda och onda sidor.

Våga vara dig själv. Tro på din förmåga. Visa omsorg om andra.

Det var filmens budskap för mig.  Och det var precis vad jag behövde ikväll.

Gillar du Narnia-böckerna? Gillar du Liam Neeson?
// där har Mia och jag något gemensamt =)

Se Kung Caspian och skeppet Gryningen!

Det bästa är när eftertexterna rullar och vi hör ledmotivet. Då säger Sara: det låter f*n som EMD. Men det kan det ju inte vara.

Gissa vilka som sjunger ledmotivet? Jo EMD =)

Årets första sammanfattning

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Smakade på Vätternkräftor^^

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Hade inget löfte. Mitt sista nyårslöfte gav jag nyår 2000 och det verkställde jag. // Det löftet var att jag skulle skilja mig. 1/1 2001 blev det bestämt.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nej

4. Årets dödsfall:
Min tro på Kärleken.

5. Vilka länder besökte du?
Norge och Danmark.

6. Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011?
Lycklig kärlek som håller.

7. Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas?
…  svarta lördagen 30 oktober…

8. Vad var din största framgång 2010?
Att jag vågade be om hjälp när det var kris kanske?

9. Största misstaget?
Att jag trodde på H när han bedyrade sin kärlek och när han sa att han ville bli gammal med mig och att han ville att jag skulle flytta in hos honom…

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nej, frisk som en nötkärna, förutom kärlekssorgen.

11. Bästa köpet?
Bredbandet =)

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Boende

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Kärlek

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010?
One , Fuck You, Waka waka, love the way you lie, skaka rumpa…

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Först gladare, sen mer ledsen än någonsin…

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Det vete sjutton…

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Gråtit.

18. Hur tillbringade du julen?
Med mina barn <3

19. Blev du kär i år?
Ja…

20. Hur många one night stands?
Inga

21. Favoritprogram på TV?
Sporten kanske?

22. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Nej

23. Bästa boken du läste i år?
Jag älskar dig inte av Christina Stielli. En bok som berör mer än man vill.

24. Största musikaliska upptäckten?
Mina godingars förkärlek till allsång, trots att somliga inte kan sjunga =)

25. Något du önskade dig och fick?
Ja, men det gick ju som det gick…

26. Något du önskade dig men inte fick?
Kärlek som består…

27. Årets bästa film?
An education

28. Vad gjorde du på din födelsedag 2010?
Vilade ut efter efter en underbar födelsedagsfest kvällen före…

29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
JA

30. Vad fick dig att må bra?
Samvaro med underbara människor.
Kärleken…

31. Vilken kändis var du mest sugen på?
RW, alltid RW

32. Vem saknade du?
Kärleken

33. De bästa nya människorna du träffade?
H och  Tofflan

34. Årets största:
Kärleken. Både den himlastormande förälskelsen och den djupa kraschlandningen.

35. Årets resa:
Den smärtsamma inre resan.

36. Årets snabbmat:
Sallad

37.Årets kärleksförklaring:
Till H, som fick mig att flyga högt av kärlek.

38.Årets fundering:
Är jag för mycket känslomänniska?

39. Årets jobb:
Teknikfröken.

40. Årets sommarparadis:
Ellös

41. Årets sport:
Allt på svt play =) Men mest skidor och friidrott.

42. Årets ajfan:
Krossat hjärta. Smärtsamt. Inget jag önskar någon annan att genomlida.

Efit onsdag 22 december 2010

Dan före dan före dopparedan. Min första lovdag.


6-tiden
Kroppen fattar inte att jag är ledig, så naturligtvis vaknar jag tidigt. Har sovit knappt 4 timmar. Jag har en fruktansvärd huvudvärk och mår illa.


7-tiden
Jag kan inte somna om, så det är lika bra att sätta på kaffe.


8-tiden
Man kan  ligga i sängen och surfa. Jag är ju ledig.


9-tiden
En dusch ska kanske få mig att piggna till. Huvudvärken blir bara värre.


10-tiden
Jag vill aldrig ta tabletter, men nu blir det 2 alvedon för att jaga bort huvudvärken. Ska lägga mig under en filt en stund, så blir jag kanske piggare. Det här var ju en kul dag…


11-tiden
Somnade visst. Tur att sonen kom in och väckte mig =)


12-tiden
Det fanns 1 gran kvar till försäljning. Jag slog till. Den såg helt ok ute i snön. Men den är lite skev =)  Får se om den går att räta till när den har tinat upp. Tur att den bara kostade 99 kr!


13-tiden
Tvätten hänger på tork och nu är det dags att mangla lite juldukar.


14-tiden
Pratar med mor och far.


15-tiden
Dramaten är fullproppad med julmat. Åh så skönt att slippa bära tunga matkassar. Jag skiter i att ungarna tycker att den är ful som stryk.


16-tiden
Hipp hurra! Jag vann disklotteriet idag. Igen. Konstigt att sonen aldrig vinner?


17-tiden
Tvätten är klar och dags att laga lite middag. Köttfärslimpa fylld med oliver, lök och fetaost och ugnsbakad rotfrukter tänkte jag. I kylskåpet finns två olivburkar. Oj så många oliver det fanns!  Så är det att ha söner…


18-tiden
I väntan på maten agerar jag lite dammsugartant.


19-tiden
Middagen är avklarad och jag har drabbats av plöstligt trötthetssyndrom. Ligger i sängen och chattar med dottern, som sitter på bussen från Karlstad(det verkar som swebus klarar trafiken bättre än sj) och längtar hem till mamma. Hoppas jag orkar hålla mig vaken.


20-tiden
Nu är min finaste tomte på plats. Den gjorde Sara när hon gick på dagis och jag vårdar den ömt.  Snart kommer prinsessan hem till mamma <3 Bussen från Karlstad är dock över en timme försenad, men bättre att komma fram för sent och oskadd.


21-tiden
Nu har prinsessan äntligen kommit! Först lite mat och sen fram med laptopen. Hon är ju barn till mig =)


22-tiden
Får jag stolt presentera årets gran!
Skev, platt och sned. Men den är vår^^ och det luktar gran hemma. Nu känns det som jul.

Fler bilder följer under dagen. Kom gärna tillbaka.

Vill du glädja mig så skriv en kommentar. Idag behöver jag de extra mycket.

Att glädja sina medmänniskor

På vägen hem möts jag av idel leenden. Någon gör tummen upp och andra lyser upp när de ser mig.

Jag ler tillbaka och tänker att oj vad de var gott humör.

Går till Hemköp och handlar.

Likadant där. Folk ler mot mig och jag ler tillbaka.

I kön vänder sig en dam om mot mig och utbrister: Åh så söt du är!

Då kommer jag på det!

Jag har min tomteluva på mig.

Min godingar  har påbjudit tomteluva på under sista veckan. Och eftersom jag är en i gänget (stolt fröken) bär jag också tomteluva på jobbet.

Tänk vad en liten tomteluva kan göra för mänskligheten.

Ensam?

När jag kommer hem sitter välkomskommittén och väntar i hallen.

När jag går till badrummet ska Ville alltid göra mig sällskap. Sitter jag på toa ska han bli kliad på ryggen och när jag duschar sitter han på badkarskanten och spanar.

Sally ligger i min säng på natten och Ville lägger sig gärna över tangentbordet när jag sitter vid skrivbordet.

Mina katter gör att jag inte känner mig ensam.

Jag har dagligen kontakt med familj och vänner. Vad vore livet utan Internet?

Det jag saknar är samtal och umgänge öga mot öga i vardagen, eftersom familj och vänner inte bor här.  Men det är ändå överkomligt för det mesta.Jag får en del umgänge genom jobbet.

Jag har accepterat att H valt bort mig. Att han älskar någon annan mer. Sina känslor kan man inte styra.

Men däremot har jag inte accepterat sättet han dumpade mig på. Jag tycker fortfarande att det var fegt och ryggradslöst av en vuxen man. Det är min åsikt och den står jag för. Hur många 40-åringar gör slut i telefon och raderar en människa totalt ur sitt liv bara så där? Fullständigt suddar bort en människa som om hon aldrig existerat.

Men det är väl meningen att jag ska lära mig något av det också.

Kanske att jag inte ska vara så tillitsfull och tro på himlastormande kärlek? Jag kanske är för mycket känslomänniska?

Det var för bra för att vara sant. En helt makalös kärlekshistoria. Ofattbar.

Nåväl, om H får smaka på sin egen medicin så kanske han förstår vad han utsatte mig för.

”On the first page of our story, the future seems so bright.
And this thing turned out so evil, I don’t know why I’m still surprised.
Even angels have their wicked schemes and you take death to new extremes.
But you’ll always be my hero, even though you lost your mind.

Just gonna stand there and watch me burn,
But that’s alright because I like the way it hurts.
Just gonna stand there and hear me cry,
But that’s alright because I love the way you lie, I love the way you lie.

I love the way you lie.”

Lösenordsskyddad: Spiken i kistan

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Category: F.u.c.k  Tags: , , , , , , , , , , ,  Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Serviceminded

”Just nu är det flera som ringer till oss, men vi svarar så fort vi kan”

Jag behöver hjälp med en sak i min bostad. Ringer efter vaktmästaren kvartersvärden via växel som man sk agöra. Självklart svarar det inte. Jag ringer flera gånger, men får varje gång lyssna på mobilsvar. Noterar numret och ringer direkt till kvartersvärden, som surt svarar: hur har du fått detta numret? Jag har rast nu, du får ringa till service, så får de fixa det!
Jag ringer service och hamnar i telefonkö. 20 minuter får jag vänta innan jag får tala med en trevlig kvinna som snabbt fixar kontakt med en serviceperson som kan fixa det jag behöver hjälp med.

Så ska jag åka till jobbet. När jag kliver på bussen  upptäcker jag att plånboken är kvar hemma! Men jag får åka med ändå. Chauffören känner igen mig och säger att kommer det en kontrollant säger han att han vet att jag har månadskort.

Man ska bemöta människor med vänlighet när man har ett serviceyrke!

Man kommer mycket längre med ett leende.

Min sura vaktmästare har hamnat ännu längre ner på skalan. Han har aldrig bemött mig på ett trevligt sätt. Det är så illa att jag väntar tills jag kan ringa jouren efter 17.00 för att slippa be honom om hjälp.

Om man ogillar sina kunder undrar jag varför man har ett sånt jobb?

Kropp

Tofflan undrade hur det står till med kroppen?

Jo tack , den hänger med.

Åderbråck, tjockrumpa, kroppsdelar som gett upp kampen mot tyngdlagen. Men den bär mig. Huserar min själ och fungerar bra.

Jag är ytterst sällan sjuk och mår ganska bra.  Ledsen och sorgsen av krossat hjärta, men det går åt rätt håll. Jag ska gå hel ur det här. Starkare än någonsin.

Fast jag har ett bekymmer. Torr hud.

Så nu sitter jag här fet och blank, insmord i fet kräm från Apoteket. Och självklart de obligatoriska papiljotterna =)

På tal om Apoteket. Varje gång jag går förbi ett Apotek tänker jag på Kloppan. Så jag tänker på henne varje dag =)

Offentlig vs. privat

Hur offentlig är jag som privatperson?

Hur privat kan jag vara i det publika rummet?

Var går gränsen mellan  privat-jaget och jobb-jaget?

Vi lever genom sociala medier i allt större omfattning. Gränsen mellan privat och offentlig suddas ut. När de  sociala medierna knyts samman (som twitter, facebook, bloggar) och finns i vårt vardagsrum är det ibland svårt att se gränserna. När jag kopplar blogg och twitter till facebook, så ökar antalet besökare betydligt. Men samtidigt ökar exponeringen, på både gott och ont kanske?

Vi har olika gränser.

Facebook och twitter är fantastiska redskap, både pedagogiska och sociala. Det har många kommuner insett och sprider numera samhällsinformation via FB.

Jag är en öppen person, men mån om att de i min närhet som inte vill vara synliga, ej exponeras.

Jag säger vad jag tycker, men är ändå försiktig.

Min blogg är min privatpersons forum, men frågan är om jag bara kan vara privatperson? Bär jag med mig min yrkesroll på fritiden? Är jag min yrkesroll även som privatperson?  Vad kan min arbetsgivare kräva av mig privat?

För att inte såra någon eller väcka någons anstöt, kan jag så klart skriva helt anonymt.  Men samtidigt så leder anonymiteten till en förlorad kontakt med vänner och andra som jag möter.
Min blogg är min kontaktyta med släkt och vänner. Genom nätet har jag fått fantastiska vänner som jag aldrig hade träffat annars. Genom min  blogg har mina ord fått andra att reagera och engagera sig i mig och det jag uttrycker. Jag blir bekräftad, en av människans största drifter.

Jag har aldrig velat såra någon eller hänga ut någon. Har jag gjort det ber jag om ursäkt.

Jag  inser att jag måste tänka mig för vad jag skriver, ännu mer än jag gör idag.  Andra kan tolka mina ord helt annorlunda än syftet med dem.

Hur förhåller vi oss till det ”nya” offentliga rummet?

Vinter

Det var lite glest i bänkarna idag. Skolskjutsarna var inställda.

Men skolan var öppen!

Och vi som pendlar från Vänersborg till Mellerud tog oss fram! Bussarna gick som vanligt, trots att Dalboslätten är fullproppad av snö.

Jag har haft det så mysigt med mina killar. Vi har fikat, chillat och lyssnat på musik. När Eken inte var där, så blev det hederlig rock i s f hard style. Tack och lov!

Men vi har jobbat också. Jag har betat av en lista med att -göra-saker som jag fått av chefen, uppdaterat hemsidan och klurat på i vilken årskurs de olika kurserna ska ligga fr o m nästa läsår. Jag har t o m spanat på skolverkets sida för att få inspiration till utbudet av kurser för individuellt val.

Eleverna har, förhoppningsvis, jobbat med normalisering och tcp/ip. Jag vet att eftermiddagens elever jobbade flitigt med photoshop och html =)

Nu har jag ingen snö som hänger över mitt fönster längre.  Hyresvärden har varit på taket och skottat!

Det är kallt och ska bli kallare, men jag gillar det här klart bättre än det pissregn som brukar prägla november.

Årets värsta månad är snart slut och det känns lite lättare.  I både själ och hjärta.

Och jag är väldigt nöjd med att bo på tredje våningen. Det är inte så mycket att skotta om man säger så =)