Blog Archives

Bloggutmaning 2.0 dag 1 – ett annat ögonblick

Jag fortsätter bloggutmaningen med tema av FruHatt. Tack raring.

Att skriva är bra terapi. Ut med skiten bara!

Ett annat ögonblick ur mitt liv. Ni får ett inlägg från min dagbok som jag skrev för tre år sedan. När jag fyllde 42.

”Det blev en trevlig födelsedag. Även om jag inte trodde det på morgonen. 18-åringen var sur för att jag väckte honom och 15-åringen hade glömt vilken dag det var. Det var med gråten i halsen som jag sprang iväg till bussen.

Men det visade sig att 15-åringen lurat mig. När jag kom hem från jobbet väntade en överraskning. Den fantastiske gossen hade köpt presenter till sin mamma. Han tjänar ju egna pengar numera. Så det stod en vacker lilja till mig på bordet och ett stort paket med en dammsugare i! Vilken unge jag har! Han sjöng för mig och nu grät jag på riktigt 🙂
18-åringen är mer återhållsam med sin känslor, men jag fick allt höra att han gillar sin mamma 😉
Sen åt vi hallonpaj och jag kände mig så glad över mina killar. Dottern talade jag med senare på kvällen. Hon är så söt och fin. Och lycklig över att hon och pojkvännen äntligen fått en egen lägenhet. 1 november flyttar de in.

Sen låg det ett brev i posthögen. Som inte var en räkning. Eller reklam. Den söta fina Nina hade skickat grattiskort med skraplotter i. Och jag vann! 150 kronor! Jag grät en skvätt till.
Senare på kvällen ringde min bror från Saudi-Arabien. Och fler samtal, sms-hälsningar, msn- och irc-hälsningar ramlade in. Man skulle kunna tro att jag fyllde 50! Det var med en skön känsla inombords som jag kröp upp i soffhörnet för att kolla på tv. Jag är någon. Jag duger. Jag finns. För tvivlet gnager i mig emellanåt…”

Den enda uppvaktning på födelsedagen som jag fick av  särbon/fästmannen (numera Exet) var ett meddelande  på msn kl.05.40 där det stod gratulerer med dagen. Inget mer. Inte ett ord eller livstecken mer under dagen. Jag har fått hjärtligare gratulationer av elever som jag knappt känner. Kanske inte så konstigt att jag kände mig ensam och värdelös…

Dag 1 – Ett annat ögonblick

Dag 2 – Ett foto på en plats du varit på

Dag 3 – Det här får mig att må bättre

Dag 4 – Det här får mig att gråta

Dag 5 – En första

Dag 6 – Mina rädslor

Dag 7 – Min favoritplats

Dag 8 – Det här saknar jag

Dag 9 – Mina ambitioner

Dag 10 – Ett foto på dig och din familj

Dag 11 – Vem skulle du vilja byta liv med för en dag och varför?

Dag 12 – Planer/drömmar/mål du har

Dag 13 – Smeknamn du har och varför

Dag 14 – Det här upprör mig

Dag 15 – Vem vill du dela ditt liv med eller ser en framtid med?

Dag 16 – Ett foto på något som gör dig lycklig

Dag 17– Vad gör dig unik och annorlunda än alla andra?

Dag 18 – Vad har du sug efter?

Dag 19 – Ett b

Dag 20 – Din favorittid på året?

Dag 21 – Ditt favoritplagg?

Dag 22 – Ett foto på dig från förra året och ett från nu. Hur har du förändrats?

Dag 23 – Ett sista ögonblick

Söndag kväll

Slapparsöndag närmar sig sitt slut.

Eller slapp och slapp.

Jag har inte varit utomhus. Inte flängt runt och varit fysiskt aktiv, mer än nödvändigt. Ganska skönt att skrota runt i mysbyxor, tröja och yllestrumpor. Att slippa både bh och smink.  Jag har knappt kammat mig =)

Men jag har funderat, skrivit, samtalat, chattat, lyssnat på radio, läst, diskat, druckit kaffe, sett på sport, rättat hemtentor, planerat, suttit, tvättat håret, telefonerat, matat katter, bloggat och spelat spel. Jag har sluppit att laga middag, för vi åt rester från gårdagen, så arbetsinsatsen var att värma maten i micron =)

Så helt inaktiv har jag inte varit.

Men det ska bli skönt att få jobba i morgon. Om bussen går. Man vet aldrig med snöoväder.

Jag blir lite trött på hetsen mellan Norge och Sverige, så fort vi möts i någon idrott. Media trissar upp och många hakar på och det blir många gånger en hätskt stämning. Man bli lite mörkrädd av att läsa en del kommentarer. På facebook är de väl sansade, men att läsa på forum och tabloidernas hemsidor skrämmer mig. Och det är ingen skillnad mellan norrmän och svenskar. Där är man lika goda kålsupare.

Jag beundrar Marit Björgen, för hon är en fantastisk idrottare och en ödmjuk människa.

Jag säger grattis de de norska damlandslaget som vann em, men jag tycker att de svenska tjejerna gjorde en ännu större insats, som kämpade tappert mot jätten Goliat i finalen.

Nu funderar jag på om jag ska avsluta dagen med en film eller en bok?

Eller lite meditation?

Huvudet är fullt av tankar och det känns som att jag behöver rensa. Det hjälper inte alltid med att skriva av sig.

50

Det har gått 50 dagar sedan jag fick mitt hjärta krossat.

Att skriva i bloggen har hjälpt oerhört mycket, i början var bloggen helt enkelt min livlina,  som gjorde att jag inte gick under helt och hållet.

Jag kan inte nog uttrycka min tacksamhet över alla kommentarer,  snälla ord och hjälpande råd jag har fått av er. Det är en oerhörd tröst att så många, både kända och okända, visar sin empati och omsorg för mitt väl och ve.

Att bli dumpad  är väl  i sig ganska vanligt, men för mig var det oerhört chockartat. Det var så fullständigt oväntat. Hur man handskas med det och går vidare är olika för oss människor. Att skriva öppet och naket i bloggen har varit  mitt sätt att bearbeta. Alla måste få gå sin egen väg.  Det finns inga rätt eller fel. Och jag ångrar inte att jag varit så öppen  med min upplevelse. Det har hjälpt mig att komma vidare.

Än är jag inte i mål, men jag har kommit en bra bit på vägen.

Visst gör det ont som f*n ibland och jag längtar och sörjer.

Det viktiga är att jag inte känner så hela tiden längre, utan det går långa stunder utan en tanke på H över huvud taget.

Tiden läker sår. Jag tror på det nu.

Om jag bara kunde låta bli att pilla på sårskorpan emellanåt 😉

#prata om det

Prata om det

Jag har aldrig varit utsatt för sexuella övergrepp.

Däremot har jag haft sex mot min vilja.

För husfridens skull.

För att jag inte vågat säga nej.

När min partner helt plötsligt rest sig från soffan och sagt att nu går jag in i sovrummet. Och förväntar sig att jag ska följa efter. Och jag sitter där och brottas med min olust och rädsla för att såra.  Jag vågar inte säga att jag inte vill ha sex. Jag har ingen lust. Så går jag efter till slut. Partnern ligger naken i sängen och förväntar sig sex. Jag kopplar bort känslorna och klär av mig. Fast jag inte vill. Men ställer upp och känner att något dör inombords.

Det handlar om självkänsla. Respekt. Att känna sig trygg och våga säga vad man vill. När det är lustfyllt och sex för att båda vill.

Jag har upplevt ett sådant förhållande. Men så blev jag dumpad. Ödets ironi.

Prata om det

En goding sjunger duett

Han jag aldrig skulle säga nej till. Och hans vän.

Snöiga söndag

Det snöar ute.

Oj vilken nyhet.

Jag kastade ett öga ut genom fönstret, såg snön som yrde omkring,  och konstaterade belåtet att jag inte behöver gå ut idag. Det finns liksom ingen anledning.

Just nu är det söndag i sängen.

Kaffet är snart klart. Webradion låter och jag halvligger med laptopen i knät.

Livet är gott! Det gäller att ta vara på de bra stunderna. Den sköna känslan när de infinner sig.

Det är så många som avskyr vinter och som reser till sol och värme den här tiden på året. Jag hade hellre åkt bort när höstmörkret, regn och höstdeppighet dominerar. Men nu kan jag inte resa bort. Kan inte vara ledig när jag vill. Och jag accepterar det. Jag har två arbetsdagar kvar. Två dagar med lättsam verksamhet.  Sen har jag semester ända till 7 januari. Då vi ska in och jobba på en fredag. En klämdag. Men jag har 16 lediga dagar före det.  Som ska tillbringas med familj och vänner.

Även om jag gnäller över att jag är ensam, så är jag inte ensam de viktiga stunderna.

Jag är med familjen under julen och med bästa vännerna under nyår. Vänner som är goda och kloka.

En person som uttrycker sig mycket klokt är Majsan.

Varje morgon läser jag dagens tanke hos henne. Dessa tankar har hjälpt mig mycket under den värsta perioden. Kloka ord och sunda funderingar som har varit precis vad jag behöver för att bryta negativt tankemönster eller bara bli lite peppad.

Tack Majsan! Jag smygläser varje dag , och kommenterar sällan, men dina ord är betydelsefulla för mig.

Nu ska jag fylla min favoritmugg med het java. Dagens första är alltid bäst.

Dag 30 – One last moment

Ett sista ögonblick

Det sista ögonblicket med H var på stationen i Motala.

Vi kysstes och kelade  i väntan på mitt tåg.

Det var ett lyckligt ögonblick.

Aldrig hade jag kunnat ana vad som väntade runt hörnet.

Vuxenpoäng eller

bara ensam och försöker fylla tiden med meningsfullhet?

Lördag kväll.

Ensam. Igen.
Sonen kan inte förstå att jag känner mig ensam: du tjatar ju med folk på nätet hela tiden. Du träffar ju folk på jobbet.

Och ur det perspektivet har han rätt.

Jag känner mig ensam för att jag är bortvald. Ratad.

Så jag sitter och  tittar på Snillen spekulerar och ted.com

Jag använder  ted.com en del i min undervisning. Tack vare nätet har jag tillgång till föreläsningar, dokumentärer, labbar och instruktioner på ett helt makalöst sätt. De som tycker att Internet, datorer och social medier är ett otyg som borde förbjudas ser inte möjligheterna.

Häromdagen såg vi på en dokumentär om Bill Gates som bbc gjort i kursen Teknikutveckling och företagande. Efteråt kunde vi prata om datorhistoria, innovationer, entreprenörskap och företagande. Perfekt!

Och jag undrar vilket år Bill Gates får Nobels fredspris?

Dag 29 – Your aspirations

Min ambition: att bli en  bättre pedagog

Min strävan: att bli en bättre människa

Min längtan: efter Kärleken

Ensam hemma

Även om det känns lite tomt och vemodigt, så är det ändå okej att vara helt ensam på fredag kväll.

Sonen har gått ut och ska jag vara helt ärlig, så är han inte så mycket sällskap när han är hemma. Wow tar all hans uppmärksamhet om man säger så =)

Så jag längtar till torsdag. Då kommer de andra två hem. Lägenheten kommer att vara fylld av prat, skratt, bråk, kläder och prylar. Ingenstans att vara ifred. Men jag längtar ändå. Mina ungar är det finaste som finns. Åh vad vi ska tjata, bråka, skratta och hålla på. Spela spel, se på film och umgås.

Det suger att vara ensam.

Ikväll ska jag slå på stort. Jag ska sitta ligga i soffan och se på tv:n.

Tv:n har nog inte varit påslagen de senaste två veckorna. Varför det?  När man kan ligga i sängen och kolla på webbtv.

På spåret så klart.  Det ska nog jaga bort vemodigheten en stund.

Imorgon blir det lite bakning av julkakor. Och så julköttbullar. Barnen har beställt massor av julköttbullar.

Och är jag på rätt humör så kanske jag julpyntar lite. Tar fram tomtar. Inte en enda tomte är framplockad än. Jag har inte haft lust. Men ungarna kommer att locka fram lusten.

Varje gång någon frågat vad jag önskar mig i julklapp så har jag inte kunnat svara.

Julefrid vill jag ha.  Glädje med mina älskade ungar. Ro i själen.

När jag inte kan få det jag vill ha, så vill jag åtminstone få ro i själen.