Blog Archives

Vardag

Redan efter några få arbetsdagar är det vardag och rutiner igen.

Nu finns varken tid eller ork att blogga 24/7 för att inte tala om att hinna läsa och kommentera.

Men jag är lyckligt lottad som har ett jobb att gå till.

Världens roligaste jobb: hälften undervisning, hälften chefens hjälpreda utbildningssamordnare.

Igår lade jag mig redan 22.30.

Det straffades sig.

Vid 00.38 var jag klarvaken. Tittar ut genom fönstret och ser en jävla månen som lyser på mig! Men till slut somnade jag om.

Nu sitter jag på bussen och bloggar =)
Solen skiner och det ser ut att bli en fin dag.

20110816-072113.jpg

+1

Första studiedagen avklarad.

1 timme övertid.

Men även om jag är aptrött och det gått i ett hela dagen så känns det bra.

Vår skolchef ska ha en eloge för val av föreläsare och kommungemensam kompetensutveckling.

Hans Renman hade ett bra anslag och inspirerade.  Sen känner jag igen tänket , som UF-lärare har jag hört det många gånger. Det känns som vi ligger ett steg före med lateralt tänkande, kreativitet och entreprenörskap =)

Jag fick gott kaffe och bulle OCH överlevde bilden på Björklund =)

Arbetsgivaren slog på stort och bjöd alla på lunch. Jättegott!

Jag har även hunnit med att ha avslutning för sommarlovsentreprenörer, prata med pressen, fackligt möte och planering.

När jag till slut kunde sätta mig vid datorn, så lyckades jag med konsttrycket att trolla bort den fil jag precis redigerat och då insåg jag att det var dags att åka hem. Så chefen får vänta tills i morgon på den filen =)

Jag var en duktigt flicka och undvek att somna på bussen, även om det var frestande.

När jag röjt alla spår av ungdomar typ sängkläder, disk och sopor kunde jag äntligen äta lite mat.

Nu ska jag bara koppla av, om man bortser från att fundera på vad jag ska säga om entreprenörskap till kollegorna i morgon.

Tjolahopp vad jag ska ta av bh:n, ta ut linserna och slänga mig i soffan!

Om jag inte lämnar spår i era bloggar så är det för att jag är trött.

Kram <3

Räknade fel

Jag trodde jag  skulle ha två ungdomar som sover här i natt.

Fel.

Det blir fyra. Finns det hjärterum…

Man måste vara snäll mot de som har det svårt.

Jag förstår inte de föräldrar som stänger ute sina barn. Även om de är 18. Och strular.

Nu ska jag försöka sova.

God natt!

Tröst

Jag gjorde misstaget att läsa blogginlägg skrivna för ett år sedan.

Blev lite låg.

Tack och lov för världens bästa tröst.

Himmelblå peppar och tröstar.

För att inte tala om skratt och veckans behov av att höra norska.

 

Går tiden långsammare idag?

Segt som sirap.

Sovmorgon.

Kaffe& Blogg

Frukost, film och småprat.

Dammsuga, skura och vattna blommor.

Stryka skjorta till sonen.

Registrera mig som student på höstens första kurs.

Förbereda middag.

Planera kalas.

Ta fram kläder till i morgon.

Läsa mail.

Och ändå är klockan bara halv tre!

Den här dagen känns som en ena transportsträcka mot morgondagen.

Fler handikapp

Som om det inte räcker med att jag hör dåligt.

Jag är dessutom ett blindstyre.

Har haft glasögon sen jag var 10.

Spjärnar emot progressiva.  Såå gammal är jag ju inte!

Så jag har två par: ett par ”normala” och ett par ”nära”

Ibland uppstår problem. Som nu.

Har haft linser hela dagen. Tog ur dem nu.

Var är mina ”normala” glasögon???

Hittar bara ”nära”

Jag ser ju f*n inte texten på tv:n!

Annars får jag väl lyssna på grannen som övar cello sen ett par timmar tillbaka. Ganska mysigt. Och det låter inte lika högt som småbarnen på gården. Hur normalt är det att 3-4-åringar är ute och leker efter 21? Eller är jag bara konservativ?

 

Solskensdag

Solen skiner, himlen är blå och luften klar och syremättad.

Härligt!

Idag ska jag på kalas!

Inte vilket kalas som helst, utan 47-årskalas hos en solskensbrud <3 Grattis Jeanette!

Sovmorgon blev det ända till halv 10. Det var precis vad kroppen behövde. Lade mig 12, men telefonen ringde 4 gånger i natt. Med mellanrum, så man precis hade hunnit somna om.

Nu laddar jag med kaffe.

små tankar

För ett år sedan dök Hasse upp i min liv och jag föll pladask för honom och hans uppvaktning.

Jag har aldrig varit så förälskad och har aldrig känt mig så älskad.

Sen hände det som hände i novembermörkret.

Dumpad i telefon. Han hade kommit på att han fortfarande älskade sin fd. Han försvann för gott. Och är numera gift med henne.

Jag undrar fortfarande vad han hade i mitt liv att göra, men det kommer jag aldrig att få svar på.

Jag har gått vidare. Kärleken har bleknat och sorgen försvunnit.

Men ibland känner jag mig så lurad och utnyttjad och undrar när jag ska våga tro på kärleken igen. Men till skillnad från när Hasse började uppvakta mig så går jag inte och längtar efter någon att leva med varje dag. Jag är nöjd med mitt liv. Även om jag inte vill leva ensam resten av livet. Det har varit ett år som har varit fyllt av himlastormande lycka och djupaste sorg, men framförallt har jag mognat och växt som människa.

Kanske var det  meningen med Hasses besök i mitt liv?

Att jag skulle bli starkare.

Att jag har lärt mig att uppskatta familj och vänner ännu mer.

Att ta vara på de små sakerna i livet.

Leva i nuet.

Finaste prinsessan har varit hemma i 3 veckor.

Det är en fröjd. Vi har varit på semester tillsammans i Norge och vid havet.

Vi har skrotat tillsammans här hemma.

Vi har sovit i samma säng och suttit i var sitt rum hela kvällen.

Inte en enda gång har vi rykt ihop och bråkat.

Nu sitter hon i mitt rum med sin gitarr och sjunger som en ängel.

HARMONI

Om en stund kommer äldste sonen hem efter några dagar hos mormor & morfar vid havet.

Lite senare kommer yngste sonen hem över natten.

KÄRLEK

tgif eller vad man säger

Så är 2 arbetsdagar avklarad.

Tjuvstarten eller vad man ska kalla det.

Jag har ju en hpd-tjänst. Är lite allt möjligt. hpd = hopplockade delar

Somnade på bussen hem och det är nog det som är felet. För jag är helt borta när bussen stannar. OM jag låter bli att somna på hemvägen, så är jag kanske piggare?

Nåväl, skönt med lite mjukstart.

Och underbart att komma hem och middagen är klar. Det är bättre ordning på dottern är sonen som bor hemma. Tack gumman!

Imorgon blir det ingen väckarklocka. Men tid att passa!

För jag ska åka buss nästan till Norge. En viss tant påstår att hon fyller år. Undrar vem det kan vara 😉

Fick just ett grattis på namnsdagen. Nej,  jag heter inte Klara. Men i Norge har jag namnsdag =)

Morgonpigg?

Att gå upp klockan 6 är alldeles för överskattat.

Speciellt om man inte somnade förrän halv ett.

Hur farao ska jag lära mig att bli trött redan vid 22?

Dagens klokord:

20110812-064338.jpg

20110812-064645.jpg