Så är det
Bit ihop och lev.
Det är det enda jag kan göra just nu.
Category: F.u.c.k
One Comment
Blog Archives
Terapi eller nåt
You were the sweetest thing that I ever knew
But I don’t care for sugar honey if I can’t have you.
Since you’ve abandoned me
My whole life has crashed
Won’t you pick the pieces up
’Cause it feels just like I’m walking on broken glass…
Category: känslor
Leave a Comment
Dagens plus
Att få glädja världens bästa 6-åring genom att baka bullar tillsammans. Kardemummabullar
<3
Category: känslor
Leave a Comment
Hudlös
Jag får höra att jag är en sån stark människa.
Var är den styrkan nu?
Kärleken har gjort mig hudlös ock skör.
Styrkan försvann och kvar finns en ömtålig spillra.
Jag gav mig hän och vågade.
Så blev jag slagen i bitar. Fullständigt krossad.
Jag vill inte svälja smärtan och le. Som man kanske borde. Jag skriker ut min sorg, även om jag är jobbig och obekväm. Men att skriva här lättar på trycket.
För det känns som att jag drunknar i smärtan.
Samtidigt får jag dåligt samvete för att jag håller på att gå under av kärlekssorg.
Det finns de som kämpar varje dag med en kronisk sjukdom, utan att gnälla.
Det finns de som har cancer och gör allt för att överleva.
Och jag går under av kärlekssorg.
Men smärtan är så stark.
Den äter upp mig.
Jag kvider inombords och vill svepas in i ett skyddande hölje som tar bort denna hudlöshet.
Det är svårt att hitta det positiva i livet. De goda minnena som kan ge styrka att kämpa vidare.
Jag är så hudlös.
Hur många tårar kan man gråta innan de tar slut?
Att duscha, klär på mig, sminka mig och umgås med människor som älskar mig hjälper. Men jag faller igenom. Tårarna rinner och sorgen gräver i mitt inre. Detta är helvetet på jorden.
Category: sorg
Leave a Comment
Svart natt: nattsvart
Sorgen bränner i kroppen och själen våndas.
Det är mitt i natten. Svart och mörkt.
Jag kan inte sova och en del av mig hoppas att du ligger vaken och våndas också.
Det var meningen att du skulle ligga här bredvid mig i denna mörka natt.
Och nu undrar jag vad som är meningen med allt?
Varför du utsätter mig för all sorg och smärta?
Tänk om jag kunde få svar på mina frågor.
Jag vill inte ha det så här.
Du fick mitt hjärta.
Nu är det krossat.
Category: sorg
2 Comments
Jaha
Idag har jag ätit för att jag var hungrig. Inte för att någon tvingat mig.
Tack för att du lagar god mat Ketil^^
Category: känslor
Leave a Comment
Lösenordsskyddad: Tankar i mörker
Category: sorg
Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.
Ord
Några timmar i sällskap av två fantastiska kvinnor har gjort gott.
Skratt och gråt och förtroenden.
Att dela livets vedermödor.
Få tröst och hopp.
Det behövs när livet pendlar mellan hopp och förtvivlan.
Category: känslor
Leave a Comment
Tankar i gryningen
Jag ligger i min säng i Sponvika. Har sovit hela natten. Det värker i halsen av återhållna känslor. Jag ligger ensam här, när vi skulle varit två.
Det jag kan göra är att skriva av mig. Dagboken har alltid hjälpt mig. Då får jag lättat på trycket och dämpat ångesten. För jag har verklig ångest.
Alice säger att jag har fått en chock.
Att jag lever i chocktillstånd just nu. Hon har aldrig sett mig så här. Och hon har ändå funnits vid de två separationer jag haft i mitt liv.
Att jag måste ta en dag i sänder. Att fokusera på att ta små, små steg.
Tack och lov att bästisen är terapeut och är rak på sak.
Det känns skönt att vara hos människor som omsveper mig med kärlek och omsorg. Att ha sällskap, men också möjlighet att dra mig undan och vara ensam i min sorg.
Men även om man säger till mig att släppa taget och gå vidare, så hoppas jag ändå. Man säger till mig att han är självisk som visat sitt rätta jag och att hans agerande gjort så stor skada som inte är värt att reparera. Ändå hoppas jag.
Hoppet är min livlina just nu.
Ett steg i sänder.
Category: sorg
5 Comments
Den finaste tröst
Många gånger känner jag mig ensam och värdelös.
Gör mitt bästa för att vara en vän och visar min omsorg om andra. Men det känns ändå ensamt ibland.
Nu får jag tillbaka allt jag givit.
Jag har fått fantastisk tröst och omsorg från familj och vänner, kollegor, ytliga bekanta och webbisar.
Kommentarer i bloggen, på facebook, mail, mess, telefonsamtal, kramar och samtal. Utan dessa hade jag gått under helt.
Nu sitter jag och gråter.
Vilka fina människor det finns. Jag är helt överväldigad.
Och kan inte låta bli att publicera ord från en elev som inte är ”min” elev.
Tack! Din ord värmer och hjälper och det är bra tårar jag fäller^^
Nu vill jag försöka mig på att pigga upp tidernas bästa elevråds ”rådgivare”:
Jag har läst din blogg lite och har förstått att allt inte står riktigt rätt till.Tyvärr är också jag en sådan där vanlig människa utan några speciella superkrafter…det närmaste jag kan komma en superkraft är väl att jag är kristen. Mer kan man nog inte göra.Men jag vill bara berätta för dig att du är nog den mest speciella läraren jag har stött på.Aldrig har jag träffat på en sådan glad och pigg, men framförallt fnittrig lärare. Har ju aldrig haft dig på en ”riktigt lektion”…men de där skratten som hörs ända upp till Sp-avdelningen måste komma ifrån dig. När man hör dem där så vill man bara själv skratta med…vad kallar man det…JUSTE!: Smittande skratt!Och tänk nu på när vi alla ungar kmr tbk efter lovet, att du faktiskt har det mest orginella skrattet i hela byggnaden. Bara tanken på det måste ju kännas väldigt roligt! 😉Till sist så vill jag bara tala om att lärare som du, som inte håller sig inom ramarna, utan tar ut svängarna och bryter alla fördomar om trista, stränga och ohumoristiska lärare, är otroligt uppskattade av eleverna!Önskar dig lycka till med livet, så syns vi nog på elevrådet igen =)
Kramar Victoria, Sp2.
Category: tröst
3 Comments
Senaste kommentar