Archive for the Category »tankar «

En listjävel igen

Jag kan: peka med hela handen när det behövs.
Jag vill: se isbjörnar på Svalbard.
Jag borde: träna mer.
Jag skulle: vilja slippa höstmörker och pissregn.
Jag gillar:  sommar, sol och värme.
Jag älskar: mina barn. Över allt annat. Alltid. <3
Jag måste: gå upp kl. 6.00 fastän någon hällt en sandlåda i mina ögon.
Jag behöver:  kärlek och bekräftelse.
Jag får: kärlek och bekräftelse.
Jag kan inte: dansa tango.
Jag vill inte: äta svamp, lutfisk eller lamm.
Jag borde inte: vara så Internetberoende.
Jag skulle inte: avslöja en hemlighet någon anförtrott mig.
Jag gillar inte: översittare.
Jag älskar inte: Jan Björklund.
Jag måste inte: hatar måsten.
Jag behöver inte: uppfostra barn.
Jag får inte: undervisa elever längre.

Hederligt knyckt hittad på Internääät

Observera. Tidsinställt inlägg. Inget bloggade på arbetstid. Om någon undrar menar jag 😉

Kompetens

Jag måste nog förtydliga mig lite.

Jag menar inte att man ska ignorera utbildning. Herregud, jag är ju besatt av kunskap och utbildning! Däremot tror jag att man kan få kompetens genom att lära och får erfarenhet på andra sätt än traditionell utbildning.

Bara för att man är utbildad är man inte automatiskt kompetent. Utbildning är oftast en kvalitetssäkring, men ingen garanti. Jag talar utifrån min yrkeserfarenhet som pedagog. (har jobbat i pedagogbranschen i över 20 år) Det gäller garanterat andra branscher också. Personlig lämplighet är en väl så viktigt faktor.

Mycket kompetens får man genom erfarenhet. Både yrkeserfarenhet och livserfarenhet. Och med rätt inställning och vilja att lära det man inte kan och att göra sitt bästa kan vara nog så gott, om inte bättre ibland, än ett cv med betyg och akademiska meriter. Det beror på vilket arbete.

Vilja att utvecklas och passion är två egenskaper jag vill ha hos en anställd. Hur man har fått sin kunskap och kompetens är av underordnad art. I min bransch. Oavsett vilken bransch så tycker jag att en arbetsgivare kan begära personal som är lojal och som tror på företagets affärsidé och följer arbetsgivarens riktning. Vill man inte följa det ska man kanske hitta en annan arbetsgivare. Eller bli sin egen. Då kan man bestämma själv…

Mitt nuvarande arbete har jag inte fått för alla betyg jag har i bagaget. Jag har fått det för det jag har åstadkommit, den kompetens jag har visat och för att någon tror på min förmåga och potential. Jag gör mitt bästa för att förvalta det förtroendet.

Jag brinner för entreprenörskap och ta-sig-för-skap. Människor som tar initiativ och har en passion för det de sysslar med får guldstjärna av mig.

Hjärtat måste vara med i det man gör. Oavsett vad man har för sysselsättning. Och jag tycker fortfarande att lönen  inte är en närvaropremie. Det är god arbetsmoral, vilja att utvecklas och yrkesskicklighet som ska motivera löneförhöjning. Inte antalet betyg i ditt cv.   Betygen ger oftast jobbet. Prestationen ger lönen. Tycker jag att det ska vara.

Status

Regn hela dagen.

Ont i foten.

Sonen har krockat. Han mår bra. Bilen är lite krasslig.

Hostig.

Men annars är det bra. Jag trivs så otroligt bra på jobbet och dagarna bara rusar förbi. När jag går ut genom porten på jobbet för att ta bussen söderut är arbetsdagen för den skull inte slut. Mail och telefonsamtal avlöser varandra. Käckt när man står i en affär och bara måste svara på ett samtal. Då får man smyga in i ett hörn och tänka sig för hur man formulerar sig i offentlig miljö. Men jag klagar absolut inte. Det hör till jobbet och jag gillar verkligen mitt jobb. Med kontoret i mobilen kan jobba även i affären och på bussen 🙂

 

Sen undrar jag vad det är för rim och reson i att betala över 100 000 kr/kilo för lite hummer? Bara för att det är årets första! I och för sig gör ju folk vad de vill för sina pengar, men jag hade aldrig betalat tusentals kronor för hummer. Jag får väl erkänna att jag har aldrig betalat för hummer. Får av pappa. Tänk när jag  växte upp på kusten hade jag skolkompisar som åt kokt hummer med potatis och vit sås till middag när vi andra åt falukorv, kålpudding och köttfärssås. Fiskarbarn 🙂

Mantra

”Quod te non occidit, te fortiorem faciet”

Det är kolsvart ute.

Det regnar.

Men jag är snygg i håret (i typ en kvart till, sen påbörjas förvandlingen från dam till rufsig troll)

Jag har ätit äggost med hallon till frukost. Mums!

Snart ska jag åka till världens bästa jobb!

God morgon mina gullvippor <3

Solskensmåndag

Idag har det varit solsken!

Tänk vad lite sol gör för att höja humöret. Sen är jag på gott humör ändå. Det är ju måndag!

I morse bad jag min förre chef att de ska uppdatera hemsidan och ta bort alla kontaktuppgifter till mig. Det är ju ändå 4 månader sedan jag slutade. Jag får fortfarande samtal och jag är  lite trött på att förklara att jag inte arbetar där längre. När vi möttes på hemväggen säger han skämtsamt att it-teamet beslutat att jag ska fortsätta vara ansvarig för hemsidan, varvid jag replikerar med att då får de stå ut med krav på återkoppling, statusrapport, dokumentation och skarpa deadlines. Då skiter vi i det sa förre chefen 🙂

Har röjt på kaoset som stavas skrivbord:  Varför är det mycket lättare att hålla ordning på skrivbordet på jobbet än hemma? Hittade lite anteckningar från ett skoledarseminarium om framtidskompetenser jag var på i våras.

Det som fastnade då och som fortfarande sitter kvar är:

Den kompetens som näringslivet anser vara viktigast är normbrytare!

Normbrytare med moralisk kompass. Man ska våga tänka nytt, annorlunda och inte göra som man alltid har gjort. Man ska våga säga emot och hitta nya lösningar. Helt enkelt lateralt tänkande. Eller som min chef sammanfattar det: KIS keep it simple.

Med kompetens menas förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter.

Man brukar tala om fyra kompetensområden:

Grundkompetenser: läsa, skriva, räkna.
Medmänskliga: moralisk, kommunikation, globalt medvetande.
Digital: att kunna värdegranska info, lära, vara nätsmart.
Innovativ: kreativitet, ledarskap, nyfikenhet, vara normbrytande.

Oavsett vilken verksamhet man jobbar i ska man veta vad man säljer, alltså känna till sin produkt.  Som anställd ska man känna till affärsidé och affärsplan. En affärsplan är ett levande dokument som ständigt utvecklas.

Koncernen jag arbetar inom är över 200 år. Affärsidén lyder: Vi skapar, väljer, förädlar och förpackar kunskap och berättelser. Genom åren har man utvecklats från en liten bokhandel   till dagens internationella mediekoncern. Man vågar tänka nytt, vara banbrytande och utvecklas.

En av de saker jag gillar bäst är detta tänket: Vi tror på individens förmåga att påverka och förändra. Vi formar vår organisation kring människor, istället för att placera in människor i ett organisationsschema.

Sonen har tvättat och lagat middag. Jag har det bra.

Nu ska jag ägna mig åt fiktionens förtrollade värld: Downton Abbey. Om två veckor har jag tänkt att gå till Hallwylska museet och se på kläder från Downton Abbey. Hellre museum än krogrunda. Jag har alltid älskat museum.

Ja, jag är en nörd. En stolt kunskaps- och historienörd.

Lösenordsskyddad: En saga

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Category: tankar  Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Min dag

Jag har varit duktig och vilat foten.

Sonen fick inspektera igen och inget glas sitter kvar i foten. Det är bara ett djupt sår som gör ont när jag trampar ner. Så jag haltar omkring. För självklart var jag tvungen att gå ut på stan en stund. Det gör man på lördagar. Blev sur för att frisören inte har öppet på lördagar. När ska man kunna klippa sig om man kommer från jobbet 18.15 på vardagarna och det är stängt på lördag? Sugmörtsson säger jag bara!

Tog ett fotbad och såg på Nya landgång. I såna lägen är paddan dvs grodprinsen utmärkt. Fötterna blev mjuka och lena och jag satt med prinsen i knät under tiden.

Jag har läst jobbmail och funderat.

Haft goda samtal med sonen. Den hemmaboende. Han kocken.

Pratat med mamma. Pappa var ute och förberedde  måndagens begivenheter. Ni vet första måndagen efter 20 september. Alla riktiga bohusläningar vet vad jag talar om…

Lagat middag. Idag har vi ätit stekt makrill. Som pappa fiskat. Gott. Mat för gudar skulle jag vilja säga. Ibland behöver det inte var så komplicerat. Stekt makrill. Kokt potatis. Smör. Dill. Mer behövs inte.

Sen har jag varit en god mor och lagat äggost. Vill du veta hur man gör kollar du här. Den snygga plåtformen har jag gjort. Alldeles själv. Sonen konstaterar vid en inspektion att han är mycket bättre än mig på att löda. Åh så konstigt. Sonen har gått på el-programmet och mitt enda minne av att jag fått löda är något pyssel med farfar när jag var typ 10. Jag följde nästan receptet. La till några ägg, tog bort lite mjölk, la till lite grädde. Det blev 2 äggostar. Båda formarna fulla. Så imorgon ska vi njuta av äggost. Med björnbärssylt.

I morgon är det efit.

Då kan du följa min dag. Ett Foto I Timmen. Jag har efitat  sedan 2004. Imorgon är det efit nr 146. Wow!

Nu ska jag hitta en bekväm position i min soffa och slå på tv:n.

Pluras kök. Me like.

Morgonfilosferande

Vaknar medan det fortfarande är mörkt.

Inser att det är lördag och att jag kan somna om. En skön känsla.

Vandrar ut och in i drömlandet, ser att det ljusnar ute. Till slut känns det som att jag måste gå upp. Klockan är väl rena förmiddagen!

Sträcker ut handen och hittar till slut iphonen. Klockan är 7.09.

Är det ett ålderstecken av man vaknar tidigare och tidigare?  Nej glöm frågan!

Sträcker på mig och bestämmer mig för att ligga kvar. Bara för att man är vaken så måste man inte gå upp. Ligger och filosoferar i lugn och ro. T o m katten, som vanligtvis är morgonpigg, ligger och sover.

Tassar upp och njuter av tystnaden i huset. Kokar kaffe. När jag står där med kaffet slår det mig att männen i mitt liv har en gemensam sak. De har alla påverkat mitt kaffedrickande. Såna trivialiteter tänker jag på.

När kaffet (kardemummakaffe f ö) är klart tassar jag tillbaka till sängen, bullar upp med kuddar och sätter mig med kaffet och en tidning,

Jag prenumererar på en enda tidning. Entreprenör. Har gjort i flera år. Jag gillar den.

Ord som fastnade idag:

Lönen är inte en närvaropremie.

En grym inställning och rätt attityd väger tyngre än kompetens. Kompetens får man under resans gång.

Det senare sagt av  Zlatan Bajric, en ung entreprenör, som började som UF-företagare.

Ja, jag tjatar om UF, men UF ger så många möjligheter och det ger erfarenheter och kunskaper som gör dig till en bättre anställd också. Alla ska eller måste inte bli företagare. Man kan vara entreprenör på många olika sätt. Det handlar om det entreprenöriellt förhållningssättet. Att våga, vara nyfiken, inte ge upp. Att identifiera möjligheter. Att kunna omvandla en idé till praktik.

För mig är entreprenörskap ta-sig-för-skap.

Nej, nu är det dags för kopp nummer två och kanske lite musik. Fortfarande i sängen. Så klart. Både katt och son snarkar. Jag gillar lördag morgon.

God morgon mina gullvippor <3

Fredag igen

Igår kväll gjorde jag något mycket dumt.

Jag trampade på en glasbit när jag tassade omkring barfota. I mitt sovrum. Får klaga på den som städar hemma hos mig, som låter små glasbitar kasta sig under fötterna på mig. Vilken slarvig brud.

Nåväl, jag lyckades skära upp ett rejält sår och nu kan jag inte trampa ner hälen utan att det gör skitont. Så jag linkar omkring som en skadad hund.

Tur att jag jobbar på kontor och inte på dagis.  Det gäller att se positivt på tillvaron!

 

Det känns att det varit en intensiv arbetsvecka. När man slappnar av på fredag kommer mattheten fortare än en grisblink. Nu ska jag dö på soffan, under en filt med katten i knät och låta mig roas av gladskiten Kronér och sen av den charmige norrmannen och hans gäster. Mer än så behövs inte för en lyckad fredagkväll för mig. Visst kan jag sakna någon ibland, men jag trivs bra i mitt eget sällskap. Och jag är väldigt trevligt sällskap ska du veta.

Ord

Man kan skriva och så kan man skriva.

Leo förför och förtrollar med sina ord.

Jag faller som en fura varje gång.

Jag älskar människor som behärska vårt fantastiska språk. Vi andra som kämpar med subjekt och predikat faller platt till jorden. Kan man lugnt säga. Jag skyller på min svensklärare: rektorns fru som vägrade oss elever att tala dialekt på gymnasiet. Vi skulle höja vår språkliga nivå. Stackars de som kom från Bullarn eller Smögen kan jag säga.

Min dialekt? Västsvensk med rötter i Uddevalla. Om någon vill veta 🙂

Som 17-åring föll jag för Robert Broberg. Som 47-åring diggar jag Leo.

En annan som skriver så jag blir helt matt är Täppas.

Sen en underbar pragmatisk kvinna av den mest perfekta årgång av alla: Mona. Jordnära och lyxig i en underbar symbios.

Vilken brud!

Löv jo all <3

ps. en favvolåt på morgonkvisten

20120923-112024.jpg

20120923-112037.jpg

20120923-112100.jpg

20120923-112119.jpg