Blog Archives

Sol och samtal

Gick ut i det fina vädret. Kollade bakluckeloppis. Inget att ha som jag behövde. Man ska inte köpa saker bara för att det är billigt.
Strosade i affärer. Köpte trosor och strumpor. Samt en mössa. För att jag behövde. Fixade present till en vän. Köpte middag. När jag stod i fiskaffären insåg jag hur lyckligt lottad jag är när jag får kräftor av pappa. Herregud kräftor är ju dyrare än oxfilé! Vi får äta med andakt.

Helt plötsligt drabbades jag av ett häftigt blodtrycksfall. Jag trodde jag skulle tuppa av. Har inte haft ett sånt sen jag var gravid sist. Det är 20 år sedan. Ibland är det jobbigt att ha lågt blodtryck.

Lyckades ta mig till fiket och drack kaffe och försökte prata med grabbarna. Med betoning på försökte. Som vanligt var det något band som spelade på scenen mitt i gågatan och volymen var hög. Det hade varit lättare att sitta och messa till varandra.

Hem och vila. Fast jag ska inte klaga. Lågt blodtryck är väl bättre än högt förmodar jag.

Städa sig lite. Åh vad jag tycker det är tråkigt att städa. Men måste ju. Ingen annan gör det. Blommorna i köket blev nog glada för lite omsorg. Golvet uppskattar att bli rent. För att inte tala om vad fötterna gillar att gå på rena golv!

Idag blev det helt klart. Jag har fått en plats!

Det ska bli sååå kul! Precis vad jag behöver. Och så underbart att ha råd att unna sig såna här roliga saker. Dessutom kommer jag att utvidga mitt nätverk.
Nätverk is da shit!

Middag. Vi åt med andakt. Typ 20 kr/kräfta. Det var gott.

Sen satt vi och pratade, lyssnade på musik och pratade, pratade, pratade i flera timmar.

Jag är lyckligt lottade som har så fina barn. Vuxna barn.

Kärleken till mina barn är den starkaste kraft jag vet.

Jag är lyckligt lottad som har barn.

<3

Jag saknar min vän som var min jämlike och mitt intellektuella motstånd, men ibland blir inte livet som man tänkt sig.

Bryt ihop och gå vidare. Eller nåt. Det som inte dödar det härdar säger man. Fanfanfan säger jag.

Snapshots

Helgen har handlat om musik. Kulturkalaset bjöd en hel del upplevelser. För att inte tala om det härliga, varma, nästa tropiska vädret.

Amaranthe är inget bra live-band kan man konstatera. eller som G formulerade sig: Ungefär som att se färg torka. Dassigt ljud och ingen puls alls. E-typekopior med lite mer dist.

De spelar ju  snäll-metal. Passar mig bra. Ibland. Men inte live. Tyvärr.


På Valand spelade sen flera andra band. G fotade.

Vet om det var för att jag var så fruktansvärt trött eller dålig musik. Men jag somnade när Last Kingdom spelade. Det är en bedrift att somna under metal-konsert tycker jag 🙂

Efter god natts sömn blir det lördag. Vi strosar på stan och shoppar lite. Jag köpte kryddor, kaffe och en regnjacka. Om någon är intresserad menar jag 🙂


Träffar en kompis till G. Fikar oss lite.


G och T diskuterar datalagring, filöverföring och foto högt och livligt. Vet inte om det var deras samtal som fick Ulla Skoog (som satt bredvid mig) att byta bord 🙂

Sen var det mina musikval som gällde.


West of eden är superbra live. Bra överhuvud taget. En av musikerna är ju dalslänning 🙂
Sonen, G och jag diggade. Underbart.  Folkmusik ger så mycket glädje och väcker längtan och minnen. Det är min musik.

Lite mat och dryck på Konserthusets uteservering i väntan på konserten med Göteborgssymfonikerna och Sofia Karlsson satt som en smäck. Skönt med sittplats. Götaplatsen var full av folk.


Konserten var underbar. Sofia Karlsson sjunger som en ängel och musiken berör på djupet. Sången griper tag om hjärtat.

Långt samtal på en uteservering i sommarnatten. Nödvändigt och renande. För min del åtminstone.
A clean break.

Söndagslunch med min fina son.

Jag är så stolt över mina barn. Tre fantastiska människor med hjärta, empapti och intelligens.

<3

Today

Har idag utfört arbetsuppgifter jag aldrig gjort tidigare och det gick bra. När jag litar på magkänslan blir det bra.

Har haft ett bra samtal med en person som jag litar på och som kom med kloka råd. Tack för din omsorg. Den ger mig insikt om mig själv.

Som vanligt har arbetsdagen susat iväg fortare än en grisblink. Massor att göra och sen är vi till och med så oförskämda att vi har roligt på jobbet 🙂

Solsken. Idag har jag dessutom fått en komplimang av chefen som noterat att jag klippt mig. Inte illa av en karl 😉

Somnade på bussen hem. Trött kan man väl säga. Ibland är det en fördel att åka buss. Då kan man sova.

Har packat weekendväskan.

I helgen har jag dejt med en barndomsvän. Det ska bli sååå kul att träffas.

Dessutom blir det folkmusikfestival.

Folkmusiken som är mina rötter. Min tonårsmusik.

Folkmusiken väcker alltid en längtan i själen.

När jag funderar på vad som händer i livet är jag tillfreds med den person jag är. Det är fascinerande hur långt den inre resan kommit.

Dagens ord: intuition

Min stora kärlek stavas Johan, Sara, Christian <3


Halsband tillverkat av Ida Hjortsberg www.zweets.se Foto: Robin Söderblom

Beslut

Problemlösning och nöjda kunder är hela tiden i fokus under min vardag.

En av min vanligaste uppgifter är att ta beslut. Stora som små. Jag börjar vänja mig vid att man vänder sig till mig för att få svar.

Vem som ska göra vad?
Ska vi anlita en konsult?
Inköp?
Ledighet?
Utbildning?
Lösning a eller b?
Hur ska vi prioritera?
Hur ska vi felsöka?

Visst har jag tagit beslut varje dag i mitt tidigare arbete, men nu har jag befogenhet att ta reella beslut om verksamheten. Arbetet blir så mycket lättare och effektivare när man har mandat att ta beslut och se till att de verkställs.

Jag gillar mitt jobb och lär mig nya saker varje dag. Framför allt så utvecklas jag som människa av att vara team leader. Det är viktigt att vårda sin personal. Ge människor utmaningar och ställ krav, men lita på dem och ge dem utrymme att ta ansvar.
Herregud det är ju som att vara lärare 🙂 Fast jag saknar konstigt nog inte jobbet som lärare.

Oavsett är det viktigt att ge och ta. Precis som i alla relationer.

Den viktigaste relationen är den med mig själv. Jag måste vårda mig och vara vän med mig själv.  Att vara trygg i mig själv och kunna leva med mig själv.  (stå ut med upprepningen av ord) Det är förödande när man bygger sin trygghet på samvaro med en annan människa. Människor sviker och försvinner av olika anledningar. Likadant är det med arbete. Jag älskar mitt jobb och det som arbetet ger, men jag kan inte bygga mitt människovärde på jobbet.

Idag gjorde jag något dumt. Orkade inte göra någon lunchlåda i går kväll, så jag köpte en fryst pastarätt från Gruzzolo på jobbet. Har inte käkat pasta på flera veckor (försöker låta bli gluten även om det är svårt att avstå helt) En stund efter jag käkat blev jag alldeles kallsvettig, yr och fick fruktansvärda magplågor. Fick rusa in på toa och satt där och våndades som en riktig Mona. Pasta var ingen bra idé alls.

För övrigt har dagen präglats av en envis hosta som vägrar att försvinna. Jag avskyr verkligen att hosta. Jag låter som en gammal rökare 🙁

Honungsvatten kanske?

Sonen har kommit hem från sin semester vid havet. I bagaget hade han med krabba och fisk till sin gamla mamma. Mums.

Det var riktigt trevligt att se honom, men lika fort som han kom hem lika fort försvann han i väg med kompisar för att se på fotboll. Om man inte kan sitta på Ullevi kan man se på tv 🙂

Nu tar jag beslutet att sänka ner min lekamen i ett kar. Närmare bestämt badkaret.

Ha en fin kväll mina gullvippor <3

Tankar på egen hand

Ensam hemma.

Smaka på orden. Ensam hemma.

Den som lever ihop med barn 24/7 eller har unga vuxna i sitt hem vet vad jag talar om. Att vara ensam hemma är såååå skönt emellanåt. Sonen har åkt till kusten och vi är lika nöjda både han och jag 🙂

På jobbet märks det att det är semestertider.

Jag har tid att läsa ikapp och försöka bli insatt i olika saker. Planera och fundera.

Jag har tid att följa med vad som händer i London samtidigt som jag läser, skriver och diskuterar.

Även om jag inte har fullständigt teknisk kompetens är det ändå jag som ska ta de formella besluten och då är det tryggt att ha goda rådgivare samt en livserfarenhet och intuition att förlita sig på.

Jag stortrivs på mitt jobb.

I skrivande stund är Kärleken på väg hem från sin resa. Strandsatt i Paris på en flygplats sedan i morse. Stackare, men han har semester så han kan sova ut ordentligt i morgon i alla fall.

Trots att vi har haft kontakt varje dag han har varit i USA så saknar jag och det är inte samma sak att messa och prata korta stunder när man är van vid långa samtal varje dag. Så jag hoppas att det snabbt blir fredag. Ibland suger det med distansförhållande och andra dagar är det perfekt 😉

 

Silver till Sara och Vega idag! Grattis!

 

Annat som jag har funderat på är:

Om man är en helt vanlig svennebanan och inte har råd att får maten hemlevererad, tvätten tvättad och hemmet städat för ett antal pickadoller varje vecka får man sköta det själv. Oavsett om man lever i ensamhet eller tvåsamhet är det ingen annan som  städar, tvättar, handlar eller lagar mat. Det är oftast lättare att leva i tvåsamhet, men är ingen garanti. Jag vet av egen erfarenhet. Som gift fick jag cykla med tunga matkassar på styret, för min man sa att jag fick skylla mig själv att jag inte hade körkort och han tänkte minsann inte slösa bensin på att köra mig till affären. Men maten åt han gärna. Och handla vägrade han göra.  Nu har jag svårt att förstå att jag accepterade det, men då var det helt normalt i min kuvade värld.

Som ensamförälder har jag burit hem många tunga matkassar med trötta armar och numera har jag en dramaten ( Roland heter han) att stoppa varorna i. Eller så ber man sin vuxne son hjälpa till att bära.  Jag har funderat på att testa Linas matkasse, men man behöver ju ändå handla hem väsentligheter som toapapper, kattsand, mjölk, bröd och kaffe. Linas matkasse känns som lyx, men ändå en lyx jag har råd att unna mig nu. Någon som har testat?

Vardagen kan vara förödande tråkig och det är många gånger man önskat att man kunde rymma från allt ansvar. Framför allt när man har ensamt ansvar för barn och tonåringar 24/7. Men man klarar av det och står ut och man älskar sina ungar överallt annat för kärleken till sina barn är det starkaste som finns och vardagen är livet. Man kan inte välja bort vardagen. Barnen blir vuxna och flyttar hemifrån och en dag är man helt ensam.

Det liv jag har är det jag har. Jag kan inte välja bort det, utan jag får göra det bäst av det jag har.

Livet består av val. Medvetna och omedvetna val.

Livet består av konsekvenserna av våra val.

Vi kan inte göra saker ogjorda, men vi kan dra lärdom av dem och  förhoppningsvis inte upprepa samma misstag.

Utan fel lär vi oss inget. Men ibland är lärdomen smärtsam.

Med positivt tänkande blir livet lättare att hantera. Det har jag också lärt mig. En positiv tankespiral är bättre än en negativ!

Det värsta som jag kan tänka mig är att bli bitter och gnällig. En otrevlig energitjuv som dränerar andra på energi.

Nej fy farao för bitterhet.

Sen vet jag att jag är lyckligt lottad som har ett stimulerande och roligt arbete och en frisk och stark kropp. Men utan utbildning, framåtanda och erfarenhet hade jag aldrig fått mina jobb.  Jag har varit beredd att ta vilket jobb som helst och jag har flyttat för att få jobb. För att inte tala om perioden när jag jobbade 160% och pluggade 50%. Då fanns det ingen fritid om man säger så. Det kommer jag aldrig att göra om. Men det gav mig kunskap, erfarenhet och jobb.

Nu ska jag ta av bh:n och lägga fötterna på bordet. Fötterna på bordet är ett tabu för mig. Men nu är jag ensam hemma 🙂

Tisdag = allsång på Skansen och ingen som klagar över att jag sjunger 🙂

Biovett

Sonen och jag har just sett Dark knight rises.

Vilken film!

Jag är helt tagen. Brukar inte gilla den typen av film, men den här var bra!

Det var nära en perfekt filmupplevelse om det inte hade varit för två fjortisar som satt bakom oss och störde.

De sparkade på stolsryggen, prasslade med godispåsar och pratade, pratade, pratade hela filmen. Naturligtvis var de små blonda bimbos på max 15 år. Ja, nu vädrar jag mina fördomar.

Ja men vad faan. Småflickor som inte kan hålla käften ska hålla sig ifrån en biosalong. De kan se på nerladdad hyrd film hemma. Där kan de babbla hur mycket de vill.

Jag önskar att jag hade gjort en Mona och sagt ifrån, men bet mig snällt i tungan och stod ut. Tack och lov överröstade filmen dem ganska ofta.

Det är midnatt och vi har tropisk värme. Det är en underbar kväll och jag sitter  i mörkret med Mac i knät och njuter av sommar.

Före bion gick sonen och jag till Koppargrillen och åt middag. God mat, trevligt sällskap och svenska sommar. Perfekt.

Nu har jag tre semesterdagar kvar.

Imorgon ska jag klippa mig. Sen får vi se vad dagen har att erbjuda. På kvällen blir det tv. OS-invigning. Ja, jag är en sån där sportnörd.

Hoppas ni har det bra mina gullvippor <3

Harrytur

Näst sista dagen i Sponvika har präglats av sol och värme.

Samt shopping.

Först en tur till Halden, där jag blev ägare till en jättesnygg Cream-kofta.

Hem till Vika för att sola och bada. Åh vad jag älskar att sola och bada!

Sen blev det Harrytur på oss. Något av det mest norska som finns 😛

 

Harrytur eller harryhandel, er en nedsettende betegnelse på det å reise til et naboland, navnlig fra Norge til Sverige, for å kjøpe matvarer, alkohol og tobakk til lavest mulig priser.

Begrepet fikk ekstra oppmerksomhet da den daværende landbruksministeren Lars Sponheim i 2002 uttalte at det var «harry» å dra på handletur til Svinesund. Fornavnet Harry kan i norsk slang benyttes som adjektiv eller substantiv for å karakterisere en person eller handling som «vulgær», «smakløs» eller «udannet».

Det var lagom med folk på Nordby och jag hittade en snygg jacka ”business woman” en klänning och underkläder.

Till middag (idag åt vi enligt kontinental tid) åt vi kycklingtacos.

Det har varit en bra dag.

Livet är gott <3

 

Kärlek

Jag är lyckligt lottad som har Henriette i mitt liv.

Alla borde ha en 8-åring i sitt liv.

Det är så givande att samtala om livet med en 8-åring.

Det ger hopp och tro.

Kärlek <3

Jag lyssnade på dagens sommarpratare: Eskil Pedersen, och blev så djupt berörd. Tårarna rann och jag var tacksam att jag satt i min ensamhet för känslostormen var överväldigande. Det var svårt att vara glad och alert när Kärleken hörde av sig från ”over there” , men jag tror jag lyckades. Jag är glad att han har det bra, nu när han är långt borta och vi kan inte prata så mycket som vi brukar *saknar*

Tvära kast minst sagt.

Minnesmarkeringen idag har väckt många känslor. Det är svårt att inte påverkas, men jag har släppt fram alla känslor och låtit tårarna falla. Även om det ibland är jobbigt att vara känslomänniska, så vill jag aldrig blir  känslokall.

Det varit mulet större delen av dagen, men har ändå  varit varmt och skönt. Och det är härligt att kunna bada i en uppvärmd pool. Badar man med en 8-åring får man även leka. Jag har varit både gammal  trött sköldpadda, pigg makrill och haj 🙂 Tur att jag är barnslig så det räcker och blir över.

En sån här dag är det gott att vara med människor jag älskar och som betyder mycket för mig.

Så  bakade vi rå konfektkaker ur boken  frie kaker av Anne Spurkland.

Botten
130 g dadlar
30 g kokosflingor
2 tsk kakao
1 tsk vaniljsocker
20 g kokosfett

Chokladmousse
100 g (1 hel ca) mogen avocado
2 tsk kakao
1 tsk vaniljsocker
20 kokosfett
1 msk honung

Gör så här: kärna ur dadlarna och hacka dem. Finmal  kokosen och blanda dadlar och kokos i en skål tillsammans med övriga ingredienser. Om fettet är hårt bör det smältas. Forma små bollar av degen och lägg i små pappersformar.
Mosa avocadon helt slät i en skål, blanda i övriga ingredienser och rör i hop till en slät smet (använd stavmixer) Spritsa eller klicka på avocadokrämen  i varje form och dekorera med färgad kokos, en hel pekannöt eller hackade pistagenötter.

Ställ kallt innan servering. Ät och njut.

 

Det är gott att vara bland människor man älskar.

Ta vara på varandra.

<3

22 juli

Det är stor skillnad på att vakna av sig själv och bli väckt av bristande hänsyn. Så jag som brukar gå upp ganska tidigt stannade  på mitt rum, av hänsyn till andra, och sökte efter det goda humöret i mig. Lät andra slippa Häxan surtant 😉

Kaffe och gofrukost (grekisk yoghurt, hallon, banan, linfrö, havregryn, pumpafrö) har definitivt jagat bort Häxan surtant 🙂

 

Att befinna sig i Norge 22 juli gör att det inte går att undvika vad som hände förra sommaren.

Att det är årsdagen gör att jag reflekterar lite mer.

Perspektiv.

Känner tacksamhet över kärlek, familj, vänner och jobbet.

 

För ett år sedan befann jag mig hemma i Vänersborg.

Det var sommar och semester precis som nu.

Jag fick min iphone den 22 juli och var lycklig över den.

Alla mina barn kom hem på besök.

Så hände det ofattbara.

Det var svårt att förstå.

Det är fortfarande svårt att förstå.

Idag sänder jag min omtanke till de som drabbades och känner tacksamhet över de som jag har att älska.