Archive for » november, 2010 «

Val

17 Nov 2010 @ 7:42 by

Idag har mina elever temadag.

Temat är val.

Livsval.

Hela tillvaron är fylld av val. Stora. Små. Rätt. Fel. Svåra. Lätta. Medvetna. Omedvetna.

Val

Du valde mig. Jag valde dig. Vi valde varandra.

Du valde bort mig.

Valde att krossa mitt hjärta.

Jag väljer att överleva. Trots sorg och smärta.

Men hur ska jag våga tro på kärleken? Känna tillit?

Terapeuten sa att jag är stark som orkar jobba.

Terapeuten sa att sorg tar sin tid. Jag måste igenom den innan jag kan börja läka.

Terapeuten sa att det är okej att älta och gråta.

Terapeuten valde att ge mig redskap att våga leva.

Idag väljer jag att gå upp, klä på mig, äta frukost och åka till jobbet. Fast jag helst vill dra täcket över huvudet och sova tills smärtan är borta.

Jag väljer att överleva. På något sätt.

Category: sorg  Tags: , , , , , , , , , ,  3 Comments

Världens bästa jobb

16 Nov 2010 @ 23:44 by

Trots min personliga kris så är jag lyckligt lottad.

Jag har världens bästa jobb!

Och vinsten är eleverna!

Jag blir alldeles varm när jag gång på gång får kärlek och omsorg, peptalk och vänliga ord från nuvarande och tidigare elever.

Jag har sagt det förut och och jag säger det igen.

Jag har världens bästa jobb.

Det är ett privilegium att få jobba som gymnasielärare och få vara en del av er utveckling den tid ni  ni går på gymnasiet.

Ni berikar mitt liv.

Många av er har en speciell plats i mitt hjärta.

Inte bara mina lata, tramsiga, pratiga, kaxiga, barnsliga, charmiga, tjatiga och helt underbara teknikare. Det är något speciellt med tekniker =)

Jag har verkligen världens bästa jobb!

Category: jobb  Tags: , , , , , , , , , ,  Leave a Comment

Broken glass

16 Nov 2010 @ 21:12 by 
"You were the sweetest thing that I ever knew
But I don't care for sugar honey if I can't have you.
Since you've abandoned me
My whole life has crashed
Won't you pick the pieces up
'Cause it feels just like I'm walking on broken glass..."

Category: sorg  Tags: , , , , , , , , , , , ,  Leave a Comment

Samtalsterapi

16 Nov 2010 @ 18:13 by

Kemin stämde.

Jag har pratat och gråtit.

Skrattat och lyssnat.

Ältat och öst ur mig.

Tack chefen som lyssnade på mitt rop på hjälp. Det är en trygghet att ha en terapeut som kan hjälpa mig att komma vidare.

Men fortfarande har jag obesvarade frågor. Det går inte att komma ifrån.

Att Du inte älskar mig tillräckligt får jag acceptera.  Det gör fruktansvärt ont att du inte älskar mig som jag älskar dig. Men man kan inte styra en människas känslor.

Däremot kan jag inte acceptera sättet du dumpade mig på.  Du gjorde mot mig, precis som du bad att jag aldrig skulle göra mot dig. Även om du säger dig vara så ärlig, känns det fegt och elakt.

Ena dagen planerade vi att bli gamla tillsammans och nästa avpolletterar du mig som en gammal leksak man tröttnat på. Du vill inte ha mig i ditt liv överhuvud taget. Det gör ont ska du veta.

Jag befann mig på högsta berget, hög av kärlek, och du sparkade mig rätt ut för stupet.

Nu befinner jag mig en djup grop av sorg och ångest.

Tid och terapi ska göra att gropen blir grundare och att jag inte faller i den så ofta.

Men jag gråter. Sörjer. Längtar.

Category: sorg  Tags: , , , , , , , , , , ,  4 Comments

En stilla undran

16 Nov 2010 @ 14:24 by

Ska jag bli orolig om rikspolisstyrelsen läser min blogg?

Category: Uncategorized  Tags:  5 Comments

Morgon

16 Nov 2010 @ 6:45 by

Sover en tung drömlös sömn varje natt nu.

Vaknar i gryningen och det känns bra.

Så går det en stund och så bränner det till i magen av smärta.

Fan!

Jag vill inte må så här!

Skit-H som har gjort mig så här illa!

Just nu har jag svårt att önska dig ett lyckligt liv.

Hoppas att du mår dåligt!

Category: sorg  Tags: , , , , , , , , ,  One Comment

Besök

15 Nov 2010 @ 17:51 by

Jag är nyfiken till min karaktär, så därför kollar jag naturligtvis in vilka mina besökare är.

Tänk vad bra plug-in det finns för att kolla ip =)

Det absurda är att när mitt liv rasade samman och den här bloggen förvandlades från en glad kärlekssång till en svart deppig kärlekssorg ökade antalet besökare med flera hundra om dagen. Helt sjukt!

Många av er känner jag.

Tofflan, Kloppan, Micke, Miriam, Fru Hatt, Sara, Trond, Hellman, Jerry,  Ingela, Alice, Monica m fl.

Men jag undrar vilka ni andra är?

Ni som finns i:

Canada? Som läser varje dag

USA?

Mellerud? Kollegor och elever förmodar jag =)

Vänersborg? Håkan vet jag.

Kiruna?

Göteborg?  Sari vet jag. Och Svea =)

Stockholm?

Linköping?

För att inte tala om ställen i Östergötland jag aldrig hört talas om, England och Berlin.

Eller Bilddagboken, Aftonbladet och Surikat (förmodligen  Carina)

VILKA ÄR NI?

Vågar ni ge er tillkänna?

Stilla min nyfikenhet.

SNÄLLA.

Category: nyfiken  Tags: , , , , , , , , , , , , ,  11 Comments

Vemod

15 Nov 2010 @ 11:10 by

Ute är det grått och trist. Man kan bli deprimerad för mindre.

I mitt sinne är det svart och ont.

Jag försöker verkligen tänka framåt, men det gör så ont.

Ont att vara ratad, bortkastad, förbrukad.

Min kärlek duger inte. Jag duger inte.

Jag vill inte vara så ledsen.

Jag vill ha tillbaka mitt vanliga glada jag.

Den jag var före H.

Då var jag nöjd med mitt liv som singel.
Visserligen längtade jag efter någon. Men jag var nöjd.

Jag hade inte ont av sorg.

Jag gick inte sönder inuti.

Jag längtade inte efter någon som inte vill ha mig.

Jag var glad och såg positivt på livet.

Nu vill jag bara gömma mig och inte komma tillbaka förrän det är bra igen.

Jag försöker fortfarande förstå. Men får inse att människor är olika. De 2 separationer jag har gått igenom tidgare i mitt liv har varit ett uppbrott från något som inte fungerat och har känts som en lättnad. Inte lätta beslut, men av nödvändighet för att överleva.

Är det meningen att jag ska uppleva hur det är att bli dumpad för att inse hur jag har sårat andra när jag gått?

Eller var jag förblindad av kärlek och insåg inte att H var mer förälskad i kärleken än i mig?

Jag vill bara må bättre.

Hur slutar jag längta efter någon som inte vill ha mig.  Som har brutit all kontakt och sopat bort mig ur sitt liv.

Hur?

Category: känslor  Tags: , , , , , , ,  2 Comments

ny vecka, nya tag

15 Nov 2010 @ 6:00 by

De bra stunderna kommer allt oftare.

Allt fler stunder när allt känns bra och jag inte tänker på H alls.

Sen blir jag plötsligt påmind och sorgen griper tag i mig.

Det bränner i magen och jag vill bara dra täcket över huvudet och vakna när allt är bra igen.

Mina känslor för H är lika starka.

Men jag inser också att jag är värd något bättre.

Värd att bli behandlad bättre.

Det jag hoppas är att H verkligen har valt rätt och att han är lycklig.

Det ligger en vecka med mycket på jobbfronten framför mig. Jag hoppas kunna koncentrera mig bättre än förra veckan. På tisdag ska jag träffa terapeuten. Ett trevligt studiebesök, utvecklingssamtal  och skolverkskonferens i Göteborg ska jag också hinna med och på fredag blir det personalfest. Chefen lyckades fixa en biljett till mig ändå. Jag hade tackat nej , eftersom jag skulle åka till H…

Så nu kör vi!

Category: känslor  Tags: , , , , , , , , , ,  4 Comments

Kvällens mantra

14 Nov 2010 @ 22:14 by

Ord från en elev som inte ens är ”min” elev

”Till sist så vill jag bara tala om att lärare som du, som inte håller sig inom ramarna, utan tar ut svängarna och bryter alla fördomar om trista, stränga och ohumoristiska lärare, är otroligt uppskattade av eleverna!”

Jag duger!

Jag är bra!

Det är du som är loosern!

Fuck You!

Category: känslor  Tags: , , , , , , , , ,  Leave a Comment
« Previous Entries
Next Entries »