Blog Archives

Sovmorgon

Vaknar tidigt ändå. Men skönt att kunna ligga kvar lite längre. Vet att sonen ska upp 7, så när jag passerar på väg till badrummet knackar jag på hans dörr.

-vad vill du?
-kolla så att du inte har försovit dig.
-jag sköter mig själv. Jag tar ansvar. Du behöver inte lägga dig i.

Men det är svårt att lära gamla hundar sitta. vanan att tjata och kolla sitter i. Även om han tar ansvar numera. Nu sitter han i skolan och skriver prov och jag har hunnit diska, bädda och plocka undan.

Frukost i lugn och ro har avnjutits.


Te och macka blir det oftast. Wasa sport med brännvinsost är gott. Och favoritteet med smak av kanel och kryddor. Jag är helt såld på kanelte! Med varje tepåse följer kloka ord.

Solen skiner över taken och snart ska fröken åka bussen till skolan.

Det har varit en bra start på den här torsdagen. En torsdag som dessutom är Irlands nationaldag, Peters födelsedag och Jörgens födelsedag. Grattis pojkar!

 

En ängel

I två dagar har jag svurit över Surftown.

Mina elever har klagat för att jag varit sur och tyken.

Droppen var ett mail från surftown, som inte alls förstår problemet med att en kommunal verksamhet inte kan slänga fram ett betalkort och betala online, utan vill få fakturan skickad till en fysisk adress och inte en e-postadress.

Då får jag hjälp av bästaste Birgitta, som sköter vår administration. Hon är en ängel som säger att det går att ordna. Jag fixar det!

Tack Birgitta!

Nu kan jag har käcka konferenser aka tråkiga möten resten av arbetsdagen!

Förtroendetid

Som lärare jobbar jag 45 timmar/vecka.

35 på arbetsplatsen (reglerad arbetstid som arbetsgivaren bestämmer över) och 10 på valfri plats, sk förtroendetid. De timmarna styr jag helt själv över. Ska jag arbeta mer än 35 timmar på arbetsplatsen ska det vara förhandlad eller vara beordrad övertid. Helt enligt avtal.

När chefen föreslår att jag ska lägga min förtroendetid på arbetsplatsen, för att kunna vara med på ett möte som ligger utanför mitt schema undrar jag om chefen har koll på vad man gör dessa 10 timmar /vecka.

Jag

planerar lektioner
rättar uppgifter
letar inspiration till uppgifter
handleder elever
läser och svarar på mail
ser på filmer som kan vara lämpliga i undervisningen, jag vill inte visa en film osedd.
diskuterar jobb med kollegor
pratar med föräldrar
konstruerar prov eller hemtentor
planerar studiebesök
beställer läromedel
testar idéer
uppdaterar skolans hemsida
skriver informationsblad
skriver rent minnesanteckningar från möten på skolan
skriver åtgärdsprogram
rättar prov

Bland annat.

I mitt jobb ingår faktiskt också att hänga med i vad som händer i världen för att kunna bemöta elevers frågor och reaktioner. Det krävs att jag är både allmänbildad och uppdaterad.

Eleverna pratar oväntat lite om Japan. Men det kan bero på att det känns så avlägset. I höstas var vi på studiebesök på Ringhals och där poängterade man just att säkerheten är så hög. Sen är väl sannolikheten oerhört liten att något liknande det som sker i Japan ska hända här. Men det är otäckt vad som händer i Japan.

I religionen jobbar vi med judendom och islam. Nästa vecka ska vi på studiebesök i en synagoga. Jag läser fakta och följer nyheterna. I Malmö blir judar trakasserade och utsatta för våld. I det demokratiska samhället Sverige!
Så jag läser och lär mig för att kunna diskutera och bemöta påståenden och frågor.

10 timmar blir lätt många fler under en vecka.

Nu gick luften ur

Fult ös hela dagen.

Lektioner, föreläsningar, möten, elevråd och småfixa både här och där.

Fortfarande har jag inte fått något svar av Surftown. Ni kan ju gissa vad jag tycker =(

Samtal, samtal, samtal. Prata, prata, prata. Skratta, skratta, skratta. Lyssna, lyssna, lyssna. Läsa, läsa, läsa. Skriva, skriva, skriva. Gå, gå, gå. Sitta, sitta, sitta.

Men nu har luften gått ur mig.

Jag är trött som ett snöre.

Trots att jag sovit 7 timmar i natt.

Är det vårluften som påverkar?

Eller är det bara massor att göra och kroppen som säger i från?

Ikväll tänker jag inte göra många knopp.

Fixa middag och rasta snabeldraken.

Sen blir det horisontalläge för fröken Inna.

Abstinens

På måndagar kommer den utflyttade sonen hem.

Äter middag , kollar posten och lägger beslag på min dator.

Men jag står ut, för det är så härligt att få rå om sin unge några timmar en måndag.

Fast för en Internetberoende blir det abstinens. Så nära, men ändå flera timmar utan nät ju =)

Nu har den unge mannen tagit tåget hem till Göteborg och mamman kan krama sin älskade dator.

Det har varit en bra dag på jobbet med goda samtal och härliga skratt. Och trevligt lunchumgänge med vännen Jeanette.

Men jag är trött som ett snöre. Vill gå och lägga mig, men måste vänta på att tvätten är klar. Får hålla ut en timme till. Lyssnar på sportradion så länge. Heja Färjestad.

Nya möjligheter

Nya dag, ny vecka, nya möjligheter.

Det är något speciellt med måndag morgon.

Man är trött.

Det är grågrågrå ute. Risk att jag går vilse i dimman i dag.

Men fåglarna sjunger och morgonrutinerna utförs autonomt.

Nu är skolfröken påklädd och pyntad. Frukosten ligger i magen och väskan packad.

Och jag ska få åka till världens bästa jobb.

Med världens bästa elever^^

God morgon godingar!

Dags att gå upp =)

Livet

Det är svårt att förstå vad som händer i Japan. Vi uppdateras hela tiden från alla möjliga radio- och tv-kanaler, tidningar och bloggar.

Bild från svt.se

Samtidigt pågår livet här hemma. Det stannar inte upp. Vi diskar, städar och lagar mat. Ser på skidåkning. Diskuterar Mello och bloggar. Debatterar och uttrycker åsikter.  Går promenad i grådassigt väder. Fikar. Och är tacksamma att vi inte drabbats att jordbävning.

Jag tänker inte be om ursäkt för att jag lever på mitt liv som vanligt.  Det hjälper inte de som drabbats. Jag känner sympati och omtanke. Och hoppas att Sverige som land kan hjälpa till på bästa sätt.

Livet pågår här och nu.

Det går inte att trycka på paus.

Lite pyssel en fredag

Man kan ju inte bara testa frisyrer, se på film och chilla. Även om jag är ledig.

Så städa sig lite, handla lite mat. Vattna blommor, gosa med kelsjuka katter. Lyssna på radio, diskutera vfu och handledare med finaste dottern.

En egenhet som jag har är att alltid räkna ihop (huvudräkning) vad varorna kostar och se hur nära kassaapparaten jag kommer. Idag fick jag summan till 270 kr. Den korrekta summan var 268. Ganska bra för någon som tycker att matte är skittråkigt!

Jag bakar bröd på Babs vis. Nej, inte barkbröd Trond utan ett fantastiskt bröd.

Till middag blir det hemlagad pizza. Mina variant av Napoletana. Dvs med tomat mozarella och salami.

Jag är redan hungrig, men har lovat sonen att vänta lite.

Sen blir det På spåret och Skavlan. Ja, jag är en vanemänniska.

Petter Northug är gäst hos Skavlan. Jag ska göra mitt bästa för att lyssna med öppet sinne.

Men Petter Northug är lika populär hos mig som Carola och Jan Björklund 😉

Fredagsfunderingar

Ledig dag.

På fredagar har jag bara administrativt arbete, så därför kan jag vara ledig, utan att undervisningen påverkas. Och dagens kompledighet är välbehövlig.

Skönt att vakna utan klockringning, utan när kroppen vill. Sov till halv nio.

Ingen huvudvärk idag.

Härligt att sitta i sängen och läsa nyheter och bloggar. Att i lugn och ro reflektera och fundera.

Skolan är min vardag. Ibland känns det som att hela världen handlar om skolan. Lärare tänker skola dygnet runt. Det finns ingen verksamhet som så många har åsikter om. Och det är lätt att tycka och vara kritisk när man är anonym på nätet.

Jag tycker att jag är bra på mitt jobb, men kan självklart bli bättre. Jag har en bra relation med mina elever och deras föräldrar och stortrivs med arbetet att förmedla kunskap och ge eleverna färdigheter och förhållningssätt att hantera livet och vidare studier.

Om några månader är det dags för studenten igen. En dag fylld av glädje och lite vemod. Det är ett privilegium att följa ungdomarnas utveckling under de tre år de går på gymnasiet. Och eftersom det är små klasser får vi ofta en nära familjär stämning.  Flera gånger har jag fått åka med min klass på deras studentflak och det har varit en ära att de gillar mig så mycket att jag fått följa med. Ett fint avsked.  När vi var på Karlstad universitet i onsdag träffade jag en av mina gamla elever, som tog studenten 2006. Jag fick en kram och en pratstund och det var så roligt att träffas. Så är det för många av oss lärare. Våra elever bibehåller kontakten med sina gamla gymnasielärare och många återvänder till skolan för en fika och en pratstund.

Jag har ingen formell gymnasielärarexamen, men jag har behörighet i mitt ämne (datavetenskap) som det faktiskt inte finns någon formell  lärarutbildning i. Enda chansen är att bli lärare i 2 andra ämnen först och sen kan datavetenskapen bli det t r e d j e ämnet. Jag har sökt mitt jobb varje år och jag har fått jobbet, dels p g a av att ingen med formell behörighet har sökt, men främst för den kompetens och erfarenhet jag har.

I lokalpressen haglar det artiklar om skolan och i kommentarerna till dessa framförs många åsikter. Och jag undrar varför man inte kanaliserar denna  energi till att engagera sig politiskt,  i föräldraråd eller föräldraföreningar.

För oj vilken energi det finns. Och så många åsikter och klagomål på politiker, tjänstemän och personal i skolan.

Det höjs röster om att man ska lägga ner gymnasiet i den lilla kommun jag arbetar i. De har alltid funnits, för gymnasiet är ju så dyrt. Det man kanske inte inser är att det bli dyrare att skicka alla ungdomar till andra kommuner för att gå på gymnasiet (som man gjorde före 2000) Kommunen betalar Inter kommunal Ersättning IKE till mottagande kommun. Denna IKE var en av orsakerna till att man tog ett beslut att bygga en egen gymnasieskola.

Skola är liten och har i år få sökande. Till de studieförberedande programmen. Men yrkesprogrammen och Individuella programmen, dit de som inte är behöriga att söka nationella program går, har många sökanden. Så vi får nog lika många som slutar i juni och börjar i augusti. Men annorlunda fördelat.

Är min katt normal?????????

På skrivbordet ligger en banan. Nu har hon hoppat upp och sitter och s l i c k a r på bananen!

Kanske dags att ge katterna frukost?

Tack och lov…

…är den här arbetsdagen över!

Inte p g a eleverna. De är världens bästa, även om de ska pilla mig i håret och kramas. För att inte tala om intrång på datorn. Sa jag att jag jobbar på gymnasiet. De är myndiga dessa pilleduttarna.

Ju längre arbetsdagen gick desto värre blev huvudvärken. Vid halv fyra fick jag en Ibumetin av Barbro och tack snälla rara du, för den hjälpte. Arbetslagskonferensen blev faktiskt givande och chefen satt med en stund.

Chefen svarade ja på mitt sms. Så imorgon är jag kompledig. Det är välbehövligt, så trött och sliten som jag varit hela veckan. Eleverna har hållit mig uppe, som alltid. De är riktiga solstrålar.

Jag får ju inte glömma att säga grattis Andreas till körkortet. Nu har TE2 en chaufför =)