26 jun 2013 @ 6:48 by
inna Jag härmar Mona och gör ett utfyllnadsinlägg. Orkar inte skriva något fyndigt eller smart. Eller om vad som händer i verkligheten.
Favoritmat: Grönsaker. Kött. Fisk. Potatis. Men mest älskar jag nog ost.
Sucker for: drama! Jag älskar serier som Greys anatomy, the good wifte, scandal och Heart of Dixie. One Tree hill, ER, The west wing. Ja, ni märker. Fast jag älskar engelska deckare också. Morse, Lewis, Rebus, Alan Banks, Scott & Bailey, Anna Travis. Jag går också igång på musik och dansfilmer. Pitch perfect, Rock of ages, Street dance. Ja ni fattar.
Jag önskar: att den som är sjuk blir frisk.
Jag vill: bo på landet när jag blir stor.
Bästa drömresan: Svalbard. Vill se isbjörnar.
Om jag fick välja: skulle det vara förbjudet att gå upp före 7 på morgonen.
Om jag kunde: skulle jag dansa flamenco.
Min hemligaste dröm: att driva ett hälsocenter tillsammans med min bästa vän.
Min stora livsångest: att jag förstörde livet för mina barn när jag valde att skilja mig från deras pappa.
Jag hatar: Fiskbullar, lutfisk och lamm. Att äta alltså. Lamm är gulliga att klappa.
Jag älskar: Mina barn. H. Av hela mitt hjärta och alltid.
Jag blir ledsen: när människor är elaka.
Mitt naiva och omöjliga mål: skriva en bok som säljer stort.
Ibland ångrar jag: inte saker jag gjort, utan sånt jag inte vågade göra.
Jag är dålig på: Lägga mig i tid på kvällen.
Min värsta beslut: Skilsmässan. Nödvändig för att överleva som individ, men jag plågas fortfarande av dåligt samvete för att jag slog sönder en familj.
Jag behöver träna på: säga vad jag tycker utan att vara rädd för hur det tas emot.
Jag tycker om att: sova, älska, bada, dansa, sjunga, läsa.
Sånt jag måste fixa, nu: städa. Städa. Städa.
Det jag är absolut stoltast över: Mina barn. Alltid. Oavsett. ATT JAG LYCKATS RESA MIG OCH HITTA MIN INRE STYRKA.
Om jag slapp: Lätt. Jag vill slippa november. Då vill jag bo i solen.
Mitt mindre trevliga jag: när någon retat upp mig blir jag heligt förbannad och förvandlat till en jävla bitch. Speciellt om någon behandlas orättvist. Då tar det hus i helsike. På morgonen ska man inte prata med mig. Då möter man häxan surtant.
Det visste ni inte: jag har sjungit i kyrkokör och var nära att bli medlem i syndikalisterna i min ungdom.
Jag är glad över: när människor gör saker för andra utan baktanke och egen vinning. Bara är snälla för att de kan. När mina gamla elever hör av sig och genuint visar intresse för mig.
Det trodde jag aldrig: Att jag skulle bli headhuntad och bli erbjuden ett chefsjobb. Jag, som inte har någon riktigt examen, utan bara massa blandade utbildningar och massor av erfarenhet. Jag fick chansen att jobba som chef. Ett jobb som utvecklat mig oerhört.
Senaste kommentar