Archive for » augusti, 2014 «

För evigt 21, aldrig 22

Just nu, 30 augusti 2014 klockan 20.30, är det exakt 22 år sedan Christian föddes. Men han blir aldrig 22. Christian dog när han var 21 år.
Det är fortfarande så svårt att inse. Att han är död. Att han aldrig mer kommer tillbaka till oss. Att vi aldrig mer kommer att höra hans röst.
30 augusti 1992 var det en solig varm dag med hög och klar luft. På kvällen föddes en vacker gosse. Envis, stark och självständig. Mitt yngsta barn. Vi har kämpat med och mot varandra hela livet. Nu kämpar jag med saknaden.

De första månaderna efter hans död var jag så fullständigt fokuserad på allt praktiskt att det fanns inte en tanke på att bryta ihop. Jag förstod inte vad andra menade. Men efter 4 månader kom det. Jag är ständigt ledsen, mitt i all livsglädje. Jag kan börja gråta mitt i skrattet. Kroppen är fylld av sorg och jag gör mitt bästa för att släppa ut den. Man kan inte skynda sorg. Men det är jobbigt att vara så ledsen hela tiden.

Min tröst är att Christian har det bra nu. Han slipper plågas mer. Det är jag tacksam över. Men.
Du fattas mig.

Arbetsbefriad eller nåt

Fri att arbeta
Arbetslös
Arbetssökande
Mellan två jobb
Tillgänglig för nya uppdrag
Till arbetsmarknadens förfogande

Formuleringarna kan variera. Jag har jobbat sedan 1988. Totalt har jag hittills varit arbetslös i 5 månader. Så i drygt 25 år har jag varit yrkesverksam.

Anställningsformerna har varit olika: timanställning, visstid, projekt, vikariat, tillsvidare. Två gånger har jag haft ”fast jobb”  Det första sa jag upp mig ifrån när livet var kaos och det andra blev jag uppsagd ifrån p g a arbetsbrist. Den arbetsplats där jag arbetat längst hade jag visstidsanställning i totalt 9 år!

För ett år sedan var jag en av slutkandidaterna till en rektorstjänst, men snubblade på målsnöret då man valde den som var tf. rektor. Det var surt, men jag insåg snabbt att det var inte meningen. Hade jag fått det jobbet så hade jag inte flyttat ihop med H. Sen fick jag ett vikariat i Linköping och har jobbat som gymnasielärare fram till semestern.

Vad som händer i höst är lite höljt i dunkel. Har ett kanske och väntar på några svar. Var slutkandidat till en rektorstjänst, men man valde att annonsera ut igen, då man inte hittade någon som hade 100% av alla kvalifikationer man önskade. Att bli grillad på anställningsintervjuer är lite som ett läxförhör. Men det är bara att tuta och köra och svara på frågor efter bästa förmåga och visa sig från sin bästa sida. Jag är glad för varje intervju jag blir kallad till.

Har insett att jag behövt tid att hantera sorg och saknad. Släppa ut allt det ledsna och låta sorgen ha sin gång. Man kan inte kapsla in sorg. Vissa dagar orkar  jag inte något. Är bara ledsen och orkeslös. Andra dagar sprudlande glad. Lugnet på landet är oerhört välgörande. Och jag mår bättre nu. Är redo för vardag och hårt jobb.

Men det ordnar sig alltid. Jag oroar mig inte. Det här årets händelser har fått mig att bry mig om det som är viktigt. Och en arbetslöshet är det ingen ide att lägga energi på i förväg.

Jag lägger min energi på människor. De är det viktiga i tillvaron.

solros

Ledsen

Det har gått 5 månader och jag är så ledsen.

Ledsen hela tiden och jag vet inte vad jag ska göra med alla dessa tårar som bara vill ut.

Jag saknar dig så det gör ont. Jag vill vara arg på dig och skälla på dig. Tala om för dig hur ont det gör. Höra din röst. Argumentera.

Men det kan jag inte. För du är död.

Det är så jävla orättvist.

Category: tankar  Tags: , , ,  6 Comments

Utflyktsdag

I morse styrde vi bilen söderut för utflykt till Gränna och Visingsö. Regn och solsken. Museum och trädgårdar. Glass och vilda björnbär längs ett staket.

20140816-205318-75198392.jpg

Färja tvärs över vår sjö, sen örtagård och loppis. Ekskog och charmiga hus. Museum och 150 år gamla mullbärsträd. Borgruin och fika vid öns södra udde. Riddare och slottsruin. Dagen avrundades med rökt sik i sommarstugan. En toppendag med familjen <3

20140816-205627-75387516.jpg

Ett livstecken

Ja, men hej bloggen hur mår du?

Jag mår både och. Livet är en emotionell berg och dalbana. Verkligheten har kommit ikapp och jag är ledsen hela tiden. Sorgen är ständigt närvarande. På samma gång är jag glad och lycklig. Helt absurt.

Kroppen har sagt ifrån. Smärtor i kroppen. Efter krav och tjat från familjen gick jag till doktorn. Andra gången på 15 år. Min filosofi har varit  att bita ihop och köra på liksom. Doktor Elin undersökte, klämde och lyssnade  och gav   besked att jag har muskelfästeinflammation i både höft och axel. Tacka tusan att jag har ont.
Så fick jag en kortisonspruta, som inte alls gjorde så ont som jag föreställt mig, men tur att jag inte såg nålen förrän efteråt. Sen recept på medicin och remiss till sjukgymnast. Hoppas att det hjälper. Jag vill vara rask och kry. Vilken tur att jag har en familj som är mån om mitt välbefinnande, när jag själv bara biter ihop.

Det har varit en fantastisk sommar. Vädret har varit makalöst fint. Jag har verkligen kunnat sola och bada. Njuta av ljuvliga sommarkvällar och se magiska solnedgångar.
bild(268)

Dagarna har varit fyllda av samvaro med de närmaste och umgänge med släkt och vänner. Det har blivit bad i både Vättern och havet. Kalas och fikastunder. Sovmorgon och nattsudd.
bild(269)
Vi har ätit kräftor och grillat, mumsat i oss hallon och jordgubbar, druckit vin och haft kalas.

bild(266)

Jag är tacksam över det goda i livet och kan inte ha det bättre. Livet på landet är balsam för själen och hjälper till att läka. Det är viktigt att leva i nuet och ta vara på det goda i vardagen.  Att kunna uppskatta det lilla och vardagliga.

bild(265)

Efit idag, men…

Vi har varit fullt upptagna med att flytta prinsessans prylar från Karlstad till Göteborg.

Igår kväll gick flyttlasset från Karlstad söderut. Vi mellanlandade på Orust (då nyckeln till nya lyan ej var tillgånglig förrän idag) och vi fick en underbar kväll vid havet. Prinsessan lärde sin bonusbror att fiska krabbor och vi badade i havet.

solnedgangellos

I morse hoppade jag i havet före klockan 7 och det var helt underbart, frukost på bryggan och sen bad på Bengans strand innan vi styrde kosan mot Göteborg.

Sen har det gått i ett. Packa in och upp. Skruva, spika och plocka in. hänga tavlor och montera möbler. Morbror, moster och kusiner dök upp med fika och hjälp att skruva ihop bord och komma med goda råd och glatt humör.

flytt

Vi skippade uteserveringen på kajskjul 8 och köpte thaimat på Hisingens bästa take away. Efter maten var orken sen slut.

Prinsessan har fått en jättefin lägenhet och trevlig hyresvård och bor i ett lugnt och bra område. Svårt att tro att hon faktiskt bor i en storstad.

Over and out