Tag-Archive for » ledsen «

Ledsen

Det har gått 5 månader och jag är så ledsen.

Ledsen hela tiden och jag vet inte vad jag ska göra med alla dessa tårar som bara vill ut.

Jag saknar dig så det gör ont. Jag vill vara arg på dig och skälla på dig. Tala om för dig hur ont det gör. Höra din röst. Argumentera.

Men det kan jag inte. För du är död.

Det är så jävla orättvist.

Category: tankar  Tags: , , ,  6 Comments

Ditt & datt

Sitter och dricker kaffe efter lunchen. En kollega säger att h*n hört att det är slut. Ja svarar jag. Fick en käck avslutning på jullovet *ironi*
Skönt att se att du ändå håller ihop säger en annan kollega. Ja sa jag. Även om det gör ont och är jobbigt vet jag att det blir bättre. Så lite har jag lärt mig av livet. Jag har också lärt mig att det är kanske smartast att undvika karlar födda i tvillingarnas tecken. De verkar inte veta vad de vill.
Då frustar det till tvärs över bordet. Kollega nr 3 är tvilling 🙂 Och vi faller ut i ett befriande skratt.
Det känns skönt att sitta och småprata och inse att jag kan hantera svårigheter bättre. Livet är jävligt ibland, men det bli bra. Det kan bara bli bättre.

På eftermiddagen infinner sig en förlamande trötthet. Lång arbetsdag. Mycket att göra. Kolsvart och pissregn när jag går från jobbet. Pluggar i hörlurarna med Dream theater  i spellistan och travar på. Minipw idag. Försöker låta bli att tänka. Sen buss som får stopp flera gånger, men vi kom fram till slut. Nu väntar jag på att linsgrytan ska bli klar för jag är vrålhungrig.

Det är knepigt med vänskap ibland.

-kom hem till mig en kväll!
– nu tar vi en tjejkväll bara du och jag.
– jag vill att vi träffas hemma hos mig, dricker lite vin och pratar.

Flera vänner hör av sig och är så peppande och goa.

Så blir det bortglömt, uppskjutet och när jag frågar finns det inte tid längre. Vi får träffas en annan gång, längre fram.

Det sänker mer än att inte bli tillfrågad alls. Självkänslan rasar och jag känner mig värdelös. Även om jag vet att de inte dissar mig av elakhet, utan för att de har annat som de prioriterar i sina liv, så känns det.  Jag känner mig bara oönskad och i vägen.

Vi har alla behov av relationer vi känner oss trygga i och kan vila i. Där vi vet att vi duger oavsett. Där vi får plats.

En vän som tröstar när man är ledsen.

En vän som gläds åt min lycka.

En vän som peppar när man deppar.

En vän som stöttar när det är kämpigt.

En vän man kan vara sig själv med.

En vän som vågar vara ärlig och säger till  att nu får du skärpa dig!

Med Alice har jag en sån relation. Vi är bästa vänner, bor långt ifrån varandra, men har nära kontakt.

Imorgon åker jag till henne <3

Det ska bli underbart.

dag 22 – en låt du lyssnar på när du är ledsen

Tack för att du sjunger den här så fantastiskt Sara <3

pyspunka

eller likt en ballong som luften gått ur.

Jag hade såna ambitioner på väg hem från jobbet.

Glad och euforiskt planerade jag först att baka julkakor och sedan ta en kvällspromenad.

En promenad iklädd min nya reflexväst jag fått i julklapp av Lärarförbundet.
// väldigt smart julklapp om du frågar mig.

En promenad i mörkret med kameran i högsta hugg.

Men efter att ha handlat lite, ätit middag och duschat så gick luften ur mig.

Jag blev tröttare än tröttast.

Ledsna tankar snurrar runt i huvudet.

Jag gör mitt bästa för att jaga bort dem.

Nu är jag ledig i 16 dagar.

Imorgon ska ingen väckarklocka ringa.

För jag är tom.

Låg

Ikväll är jag lite låg.

Mest för att jag känner mig ensam.

Det hjälper inte att jag har haft en toppendag på jobbet.
Världens goaste elever och kollegor. Massor av skratt och gemenskap.

Det ekat tomt hemma.

Jag har ingen att höra ihop med längre.

Jag är bara ensam. Katterna kan inte riktigt kompensera den känslan.

Jag jobbar på att hitta tillbaka till den lyckliga människa jag var före H.

Ibland är det svårt att hitta rätta vägen.

Som ett korthus

Att inte sova på nätterna tar ut sin rätt till slut.

Jag har gjort mitt bästa för att vara på topp.

Fixar håret med papiljotter 😉

Smink och kläder jag känner mig snygg i.

Ett stort leende och glatt humör.

Pratar och är trevlig.

Glömmer svärtan långa stunder.

Kan t o m hålla i föreläsningar och genomgångar igen.

Men nu faller jag ihop som ett korthus.

Trött, tröttare, tröttast.

Ledsen som en hund.

Och så är det onsdag.

Konferensdag.

Chefen ska ha genomgång om budget och skolinspektionsrapport.

När jag bara vill åka hem och gömma mig under täcket.

Det blir det gamla vanliga.

Bit ihop.