Tag-Archive for » ensam «

Lonley but not alone

Ensam hemma.

Finaste dottern har åkt hem till Karlstad.

Kärleken och bonussonen har åkt till Teneriffa.

Jag är kvar hemma i ett rött hus på landet i novemberrusket.

Men jag sörjer inte, för jag ska jobba. Jobba som gymnasielärare. Det är ett privilegium att få jobba med härliga ungdomar. Jag avstår gärna från solsemester för att få jobba. Och jag har haft en helt underbar sommarsemester i år.

Jag förstod inte hur mycket jag saknade elever förrän jag började jobba som lärare igen. Visst, jag trivdes med jobbet som chef, det är både utmanande och stimulerande, men elever är elever ^^

Nu är jag gräsänka i 2 veckor.

Dagarna kommer att vara fyllda med jobb,  konferens och hotellvistelse och härlig fortbildning. Jag är  såå nöjd att jag fått möjligheten att arbeta i en sån kreativ miljö. På Real har man just det arbetssätt som jag gillar. I arbetslag. Ämnesöverskridande. I projekt. Traditionellt och nytt om vartannat. Efter behov. Man arbetar seriöst och med tydliga mål. För att inte tala om tydliga kvalitetskrav och uppföljning. Det gör att man står på tå och anstränger sig att göra sitt bästa.

Jag har förstått att jag har bott tillräckligt länge i Östergötland dessutom. Jag skrattar inte längre åt ”töntig” dialekt, utan funderar på från vilken del av landskapet just den dialekten kommer.

Men visst känns det konstigt att vara ensam hemma. Att sova ensam. Vara ensam.

Fast som Kärleken säger: det är bättre att vara ensam hemma i ett rött hus på landet där jag bor och åka till jobbet i Linköping än att vara ensam och arbetslös i en lägenhet i Vänersborg.

Det gäller att se det positiva i tillvaron.

Nu kan jag sova med öppet fönster, äta framför datorn och städa hur mycket jag vill och det är ingen som stökar till 🙂

Lördagslyx

Somnade på soffan mitt i Skavlan igår. Vaknade med ont i nacken och dregel på kinden. Mycket sexigt.

Lyckades ta mig i säng och sov som en klubbad oxe till 6. För kroppen fattar inte skillnad på fredag och lördag. Försökte somna om, men misslyckades fullständigt.

Så jag satsade på lördagslyx.

För det är lördagslyx att ligga i sängen med datorn på magen och kolla på veckans dos av tårar, dvs Greys anatomy. I knät ligger Sally och spinner. Det är mysigt att vara kattvakt.

Nu är det bara kaffe som saknas.

Komsi, komsi med kaffet. Jag föredrar latte.

Ständigt själv -Självständig

En härligt dynamisk dag.
Vad säger ni om en sån här start (wordfeudar alltid på morgonen)

Jag har hunnit med massor på jobbet idag. Så härligt att kunna diskutera, samarbeta och lösa problem. Och ta ansvar. Fröken självständig kan själv trivs att jobba i team och ingå i en helhet.

Jag har verkligen ett toppenjobb!

Solsken hela dan, men som kontorsråtta blir det ingen tid utomhus under dagen. Bara till och från bussen typ 🙂

Var kom den här sommarvärmen ifrån???

Då är det skönt att kunna sätta sig på balkongen nu på kvällen med middagen och njuta av en skön sommarkväll. Ett stilla sommarregn har precis upphört och det är lite svalare, men fortsatt en skön sommarkväll.

Det är bra att ha fått ordning på tankarna i skallen. Jag har nog bearbetat mer än jag tror.

Känner mig befriad.

Jag vet att jag kommer att få något bättre.

Jag förtjänar något bättre.

Det är en skön insikt.

Förutom toapapper, tomater och hallon har jag shoppat lite.
Vad sägs:


2 nya klänningar för 800 pix tillsammans. Snacka om fynd! Kaffe & Cream. Mina favoritmärken^^

För att jag kan och vill och är självständig.

 

Om att fylla år

Om  knappt en månad är det min födelsedag.

Jag är så barnslig att jag tycker om att fylla år.

Jag är så ego att jag vill bli ihågkommen, gratulerad och ompysslad. Det bottnar förmodligen i rädslan för att bli bortglömd och övergiven.

Det har funnits födelsedagar som inte varit så glada.

Ett år fick jag ingen present med motiveringen  ”jag lagade din cykel förra månaden och det var så dyrt att du får ingen present” Exmaken

Flera år fick jag varken födelsedagspresent eller julklapp med motiveringen ”jag kan inte ge dig det jag vill att du ska få, så därför får du inget” Eller ”jaha, fyllde du år igår, jag trodde det var en annan dag” Exfästmannen

Jag förväntar mig inte många eller dyra presenter. Jag önskar mig omtanke, omsorg och uppmärksamhet.  Jag blir överlycklig om jag får en enda liten blomma plockad i diket. När jag har varit luspank har jag använt all min fantasi för att kunna ge presenter. Nöden är uppfinningen moder som det heter.

Det är inte prylarna som är det viktiga, utan omtanken och uppmärksamheten. Att man känner sig betydelsefull*

En av mina bästa födelsedagar var för några år sedan när mina barn lurade mig och jag trodde att de hade glömt vilken dag det var och sen överraskade mig med blommor och presenter när jag kom hem från jobbet. Det var lycka.

Är det för mycket begärt att önska sig något till sin födelsedag?

Min önskelista

Kärlek
Uppmärksamhet
Middag på en mysig restaurang
Blender

Sen blir en flicka alltid glad över  blommor och choklad 🙂

*Det bästa sättet att sänka en människa är att ignorera henne.

Öde

Jag sitter på en Ö D E station och väntar på bussen till jobbet.

Dagens tema i Ulrikas bloggutmaning är öde.

Här kan du läsa mer om utmaningen och se fler deltagare.

Fredagsord

Jeanette sa att hon är avis på att jag kan sova så bra borta.

Och det är ju faktiskt något som jag är bra på. Sova borta. Har alltid gillat att resa bort och sova över. Jag är mer trygg och stabil än jag tror ibland. Tack för att du påminde mig Nettan <3

För självklart sov jag som en prinsessa i det lilla huset på landet.

Sovmorgon till 7. Lång frukost med goda samtal.

Jobbade mina tre timmar och sen reflektion över arbetsveckan medan jag åkte bussen hem över slätten.

Nu är det helg.

Skönt att vara ledig och slippa styras av klockan. Men ändå ensamt. Tack för det liksom.

Jag har blivit beskylld för att hänga för mycket på nätet, och visst är jag sjukt Internetberoende. Men umgänget på nätet är också ett substitut för vänner som inte finns irl. Jag är ensam och det är svårt att få nya vänner när man är vuxen. Åtminstone vänner i vardagen där man bor. Hur gör man har jag undrat många gånger? För när man flyttar eller separerar så försvinner vänner. Även om de säger att man ska behålla kontakten och fortsätta vara vänner, så försvinner de. Jag saknar någon att ta en fika med, gå långa promenader, sitta och prata vid köksbordet, gå på bio, läsa knasiga artiklar och skratta åt töntiga skämt. Det där härliga vardagliga, som är så självklart för många, men saknat av andra.

Just nu längtar jag sommar. Sol och hav. Böcker på bryggan. Ut med båten. Fiska. Njuta av naturen och bara vara ute i värmen. Ljus och värme lockar ut människor mer och man är mer villig att umgås.

Men det är bara att acceptera att det är normalt med snö och kyla i slutet av januari 🙂

Grannen övar skalor på tvärflöjt. Jag hoppas att jag slipper bongotrummor när jag ska meditera sen. Till middag blir det hemlagad pizza. En kompromiss. Jag ville ha grönsakssoppa och sonen tacos. Bra att man kan enas. Fast det blir grönsakssoppa imorgon 🙂

Lik mig?

Jag fick den i present av en gammal goding. Han tyckte att den påminde om mig . Tack Erik 🙂

Kort stubin? Temperamentsfull är ordet 🙂

Full i fan? Så klart!

Rund? Jepp!

Svart och rosa. Stämmer. Min basgarderob är svart och jag har många rosa accenter.

Jag ska kanske ha denna som min profilbild 🙂

Lonely heart

Ensam hemma.

Hur kan man känna sig nöjd och ensam på samma gång?

Jag trivs med mig själv, men jag saknar sällskap.

Vissa stunder suger det att bästa vännerna bor långt bort.

Jag erkänner, jag är avundsjuk på alla som har en kompis att umgås med i tid och otid.

En vän att träna med, fika, prata allvar, tramsa och se på film ihop med. Dela livets vedermödor, skratta och gråta tillsammans.

Jag har det. Ibland. Att bo 14 mil ifrån varandra förhindrar det spontana om man säger så.

Jag har många vänner. Men inte här i vardagen. I min närhet.

Och jag tror att jag saknar vänner i min närhet mer än jag saknar någon att älska.

Jag har alltid varit ensam.

Har aldrig hört till de populära. Lillgammal som barn. Töntig plugghäst i skolan. Hörde aldrig hemma någonstans.

Men duktig på att hålla masken och låtsas höra till.

Vill man få mig att känna mig liten  och värdelös så är effektivaste sättet att ignorera mig. Vända mig ryggen och visa att jag inte duger att umgås med. Det har jag fått min beskärda del av.

Att inte få vara med och leka är smärtsamt för barn,  men det gör lika ont när man är vuxen. Men jag är stark och jag ger inte upp även om det tar emot ibland. Och du som anonymt motarbetar mig kommer inte att lyckas. Fokusera på ditt eget liv i stället. Varför lägga din energi på mig liksom?

 

Att vara stark är inte
Att aldrig falla
Att alltid veta
Att alltid kunna

Att vara stark är inte
Att alltid orka skratta
Att hoppa högst
eller vilja mest

Att vara stark är inte
Att lyfta tyngst
Att komma längst
eller att alltid lyckas

Att vara stark är
Att leva livet som det är
Att acceptera dess kraft
och ta del av den
Att falla till botten
Slå sig hårt
Och alltid komma igen

Att vara stark är
Att våga hoppas
när ens tro är som svagast

Att vara stark är
Att se ljus i mörkret
Och alltid kämpa
för att nå dit

Söndag i sängen

Självklart vaknade jag supertidigt och idag gick det inte att somna om.

Låg och spelade bubble shooter =)

Först trodde jag att sonen eller grannen glömt att stänga av stereon, men det var åska.

Blixt och dunder så både katten jag blev rädda.

Då var det skönt att ligga i sängen och mysa under täcket.

Längre har jag inte kommit.

Sitter i sängen med webbtv. Självklart handlar det om 9/11.
Bör man blogga om det? Kanske senare.

Morgonkaffe och frukost är avklarat och jag funderar på hur länge jag kan sitta här.

Jag menar som vuxen förväntas man väl gå upp, klä på sig, bädda och göra vuxensaker.

Inte ligga i sängen och surfa och se på tv.

Eller?


Jag borde kanske kamma bort morgontrollet?

 

Ensam

Christina skriver så naket och ärligt om att vara ensam med ansvar. Jag vill bara sträcka ut min famn och hålla om. Erbjuda en axel när det är hopplöst och tröstlöst.

Precis som Christina har jag varit ensam med ansvar för familj och tre barn sedan ett antal år tillbaka. De senaste 6 åren har jag haft enskild vårdnad och varit ansvarig 24/7.

Jag har ändå haft axlar att luta mig mot och famnar att gråta ut i. Inte en person, utan flera, vid olika tillfällen och situationer. När det var som tuffast med strulande tonåringar, ångest och bup var det en befrielse att kunna vända mig till kollega J som lyssnade, tröstade och ärligt gav mig råd. Det har varit så många gånger jag fått stöd och styrka av vänner på jobbet. Det är en av de bästa sakerna med bra kollegor: att dela med och- motgång med varandra.

Bästaste vännen har funnits till hands i med- och motgång. Det geografiska avståndet har gjort att vi har fått kommunicera via det skrivna ordet.

Genom bloggen och hos vänner och kollegor har jag visat mig liten och svag. Gråtit och bett om tröst. Genom att utlämna mig har jag fått stöd och ork att kämpa vidare.

Jag tror att vi måste våga visa vår svaghet för att få styrka.

Många gånger känner jag mig fruktansvärt ensam och tycker att det suger att vara helt ensam med föräldraansvar.

Men genom att visa min svaghet har jag fått stöd och styrka hos andra.

Även om jag är ensam så är jag inte ensam.

 

Jag stannar hemma

Igår hade jag en tanke om att åka till Fallens Dagar i grannstan, men lusten vill inte infinna sig i kväll.

Visst lockar Veronica Maggio, men jag är inte sugen på att åka iväg ensam. Jag fikar inte sympati nu, men det finns ingen som frågat mig om jag vill hänga med och jag vet inte vem jag ska fråga. Mina kompisar som nästan alltid säger nej?

Jag har inga problem att gå på bio ensam, äta ute ensam eller fika för mig själv. Kan gå på konsert och teater helt solo utan problem. Men åka iväg  till festival med öltält, festande och trängsel är inte kul solokvist.

Så jag stannar hemma och det känns skönt.

Lite rosé, en bok eller en film, webbisar och soffhäng passar en flicka också.

Om en vecka åker jag till Norge, sen blir det festival här i Småstad och sen åker prinsessan och jag till havet. Efter det är det dags att jobba tror jag. Vet att jag har ett möte inbokat 11/8. Fast vad jag gör efter 14/8 står fortfarande skrivet i stjärnorna…

Fast i kväll gäller soffhäng. Jag är mer tant än fjortis för stunden =)