Tag-Archive for » positivt tänkande «

Lonley but not alone

Ensam hemma.

Finaste dottern har åkt hem till Karlstad.

Kärleken och bonussonen har åkt till Teneriffa.

Jag är kvar hemma i ett rött hus på landet i novemberrusket.

Men jag sörjer inte, för jag ska jobba. Jobba som gymnasielärare. Det är ett privilegium att få jobba med härliga ungdomar. Jag avstår gärna från solsemester för att få jobba. Och jag har haft en helt underbar sommarsemester i år.

Jag förstod inte hur mycket jag saknade elever förrän jag började jobba som lärare igen. Visst, jag trivdes med jobbet som chef, det är både utmanande och stimulerande, men elever är elever ^^

Nu är jag gräsänka i 2 veckor.

Dagarna kommer att vara fyllda med jobb,  konferens och hotellvistelse och härlig fortbildning. Jag är  såå nöjd att jag fått möjligheten att arbeta i en sån kreativ miljö. På Real har man just det arbetssätt som jag gillar. I arbetslag. Ämnesöverskridande. I projekt. Traditionellt och nytt om vartannat. Efter behov. Man arbetar seriöst och med tydliga mål. För att inte tala om tydliga kvalitetskrav och uppföljning. Det gör att man står på tå och anstränger sig att göra sitt bästa.

Jag har förstått att jag har bott tillräckligt länge i Östergötland dessutom. Jag skrattar inte längre åt ”töntig” dialekt, utan funderar på från vilken del av landskapet just den dialekten kommer.

Men visst känns det konstigt att vara ensam hemma. Att sova ensam. Vara ensam.

Fast som Kärleken säger: det är bättre att vara ensam hemma i ett rött hus på landet där jag bor och åka till jobbet i Linköping än att vara ensam och arbetslös i en lägenhet i Vänersborg.

Det gäller att se det positiva i tillvaron.

Nu kan jag sova med öppet fönster, äta framför datorn och städa hur mycket jag vill och det är ingen som stökar till 🙂

En pissdag

Förkyld
Ont i lederna
Huvudvärk
Oro
Känsla av otillräcklighet
Ledsen
Regnväder

Men så tänker jag så här:
Jag har inte haft en riktigt dålig dag på länge, så det var kanske dags nu. För utan dåliga dagar blir inte de bra dagarna riktigt bra.

Det kommer att ordna sig på jobbfronten, men det är jobbigt att leva i ovisshet.

Det naggar i kanten att bli bortvald. Att vara slutkandidat och komma tvåa flera gånger. Det finns de som säger att jag ska vara tacksam att jag blivit kallad till flera intervjuer och funnits med ända fram till slutet. Men det suger ändå att vara tvåa. Då kommer den dåliga förloraren i mig fram och jag hoppas man får ångra sina val.

Det är tufft när människor inte mår bra och man inte kan göra något. Oavsett om det är fysiskt eller psykiskt. Man kan bara stötta och finnas till hands.

Jag har min stöttepelare.
Som får mig att skratta åt eländet. Som får mig att torka tårarna. Som får mig att inse mitt värde. Som älskar mig som jag är. Som gör mig till en bättre människa.
Herregud vad jag älskar dig H!

Dagens inbokade möte med rådgivare plockade upp självkänslan från golvet och jag är fylld av nya idéer och ska gå en intressant kurs i höst.

Pissdagen är inte så illa trots allt. Det gäller att se ljuset i tunneln.

Avundsjuk

Sneglar  på alla inlägg och statusuppdateringar som handlar om pw och löpturer. Och jag blir så avis. Ja, till och med att man har varit ute på en supertidig morgonpromenad med hunden blir jag  a v u n d s j u k på.

pw

Jag vill också kunna gå fort och långt. Jag vill kunna springa.

Men så har jag en fot som inte är bra. En fot som bara kan bli bra av  v i l a.

Hälsporre suger purjolök om du frågar mig.

fot

Men så tänker jag  skärp dig Inna. Sluta med ditt gnäll!
För jag är frisk för övrigt och har inget funktionshinder, är glad och positiv och tycker att livet är härligt. Man kommer ingen vart med att gnälla och titta surt på vad andra gör.

Jag insåg att det tar tid  bli bra i foten när jag tog några små danssteg på konserten med West of Eden i fredags. För fy farao vad ont jag fick. Halta Lotta är bara förnamnet. Men på lördagen var jag jätteduktig och avstod från att dansa, även om det ryckte i dansfoten när det var så mycket bra musik.

Det gäller att fokusera på det positiva. Det gäller allt i livet. Man kommer ingen vart med gnäll.

Ibland undrar jag var jag har fått min positiva livssyn ifrån. Men jag är tacksam att jag har den. Det är en styrka och jag är hellre glad och blåögd än skeptisk och negativ. Livet blir så mycket lättare.
Jag tar sällan ut glädjen i förskott, men däremot tror jag att det alltid blir bra. På ett eller annat sätt. Inte alltid som man tänkt sig, men det blir bra.

Varje dag tackar jag för livet och gör mitt bästa för att leva. Livet är gott.

Men hälsporre suger purjolök ändå. Tur att jag kan cykla.

Positivt tänkande

För ett år sedan bestämde jag mig.

Nu får det vara slut med ältande, tycka synd om och gnäll. Jag ska låta mitt liv präglas av positiva tankar.
Det var ett medvetet val och jag märkte snabbt stor skillnad.

Jag vågar ta itu med svåra saker. Jag har inte ont i magen av oro och jag mår mycket bättre när jag hängt av mig offerkoftan.

Positiva tankar ger positiv energi. Det är faktiskt sant och man mår bättre.

För tankar påverkar och styr känslor.

Det betyder inte att jag går omkring och är glad jämt. Men jag kan hantera motgångar och ser möjligheterna i s f hindren.

Livet är en berg och dalbana. Både läskigt, jobbigt och lite farligt. Men oj så svindlande härligt och fyllt av upplevelser!

Jag uppskattar de små sakerna i tillvaron och är tacksam över de stora. Jag vet också att man får ingenting gratis. För att använda en sliten kliché; som man sår får man skörda.

Optimist har jag varit i hela mitt liv, men det är det positiva tänkandet som förändrade livskvaliteten.

No more offerkofta.

Livet

Där vi är i livet beror på val vi gjort.

Medvetna, omedvetna, praktiska, tankemässiga, kanske till och med tvångsmässiga.

Mycket handlar om mitt förhållningssätt till min situation.

Har jag en kronisk sjukdom menar jag inte att jag valt den, men jag väljer hur jag förhåller mig till den.

Är jag utan arbete kan jag tycka att samhället ska ge mig ett jobb. Eller jag kan utbilda mig, flytta eller söka i en annan bransch.

Förhållningssätt.

Man kan välja offerrollen.

Eller så kan man välja att ta kontroll över sitt liv och sina val.

Och jag märker en påtaglig skillnad sedan jag bestämde mig för att sluta bära offerkofta och ha en positiv attityd. En märkbar skillnad. Att välja bort energitjuvar ur sitt liv lättar bördan oerhört.

Man kommer längre med positivt tänkande. Och det betyder inte att jag ska vara en sprudlande gladskit hela tiden, utan det handlar om mitt förhållningssätt. Med ett positivt förhållningssätt fastnar jag inte i negativa tankespiraler, utan får energi att hantera livets händelser.

Så här tänker jag och det är rätt för mig. Det behöver inte betyda att det är rätt för dig. Men jag blev förvånad hur mycket som förändrades till det bättre i mitt liv när jag ändrade förhållningssätt.

Jag väljer att vara positiv. Det ger mig styrka att hantera motgångar och acceptera nederlag jag inte kan styra undan.

Over and out <3

Harmoni

En stillsam söndag i hemmets vrå närmar sig sitt slut.

Kontemplation och eftertanke har fyllt min dag.

Det är viktigt med tid för reflektion.

Jag har även levt upp till mitt rykte som husmor i detta hem och har gjort ett härligt och välbehövligt röj i köket. Skurat och rensat kylskåp, diskat, skurat och gjort fint. Slängt skräp och sopor. Gjort matsedel för veckan och handlat mat.

Idag har jag lagat middag. Sen blir det sonens uppdrag under veckan.

Vad vi åt? Stekt sandskädda och potatismos med rårivna morötter. Sån mat jag är uppväxt på. Gott. Fisken har pappa dragit upp ur havet.

Två naglar har gått av idag. Den ena så långt in att det gör rejält ont. Jag är förvånad att mina långa naglar har hållit så länge. De brukar spricka och gå av.

Ikväll har jag skypat med bästisen. Så härligt att prata med varandra. När man bor en bit ifrån varandra är skype perfekt. Jag är lyckligt lottad som har goda vänner både nära och långt borta <3

Kläder för morgondagen är framplockade och matlådan färdig. Nu har jag förvandlats till papiljottant och ska avsluta den här söndagen med lite musik och en bok.

Det är en gåva att se de ljusa stunderna i livet.

Positivism

Jag har fått ett antal kommentarer  om min ”positivism”

Jag är en obotlig optimist och tror gott om alla.

Som barn fick jag smeknamnet Solsken just för att jag alltid var så glad och snäll.

Genom hela mitt liv har jag varit övertygad om att det ordnar sig.

Men jag har alltid fått ångest och hjärtklappning när obehagliga saker händer.  Oroligt för att inte räcka till och för att inte göra vad som förväntas av mig.

Jag är också en känslomänniska som blir djupt sårad när någon utnyttjat min tillit.

Hösten 2010 rasade mitt liv ihop och jag föll i ett svart hål av sorg och smärta. Mina barn var allvarligt oroade för mig. Mina närmaste vänner försökte få mig att inse att jag fastnat i en destruktiv tankespiral när jag var helt handlingsförlamad av sorg.

Med hjälp av terapi, vänner och skrivandet kom jag på fötter och hittade tillbaka till den positiva person jag är.

Olika saker har gjort att livet gått upp och ner och i mars i år bestämde jag mig.

Nu får det vara nog med gnäll och negativt ältande.

I fortsättningen ska jag ha en positiv livvssyn och se det positiva i allt som händer.

Det var en magisk vändpunkt.

Positiva saker har hänt.

Men det viktigaste är att jag hanterar motgångar på ett annat sätt. Det blir inte hjärtklappning och ångest utan, ja nu har detta hänt, hur ska jag hantera det på bästa sätt?

Tänk att det kan vara så enkelt att man bestämmer sig för att ha en positiv livssyn!

Strax efter jag bestämt mig för att ändra mitt tankesätt fick jag telefonsamtalet som ändrade  mitt liv:

Hej jag ringer från företaget xx. Jag undrar om du är redo för en förändring i ditt liv?

Jag vågade ta steget och jag sa ja.

Det är jag glad över att jag gjorde.

Även om jag hittat min inre styrka så vet jag att jag har saker att utveckla. Jag måste sluta vara alla till lags och vara rädd för att inte bli älskad om jag sätter gränser. Jag måste våga vara tydligare och peka med hela handen när det behövs. Stå på mig mig helt enkelt. Förlita mig mer på magkänslan. Den är min bästa kompass.

Men jag tänker fortsätta vara en obotlig optimist och tro gott om alla.

Däremot tänker jag inte ge de som utnyttjar min snällhet en andra, tredje, fjärde chans längre.

Som sagt, jag är godtrogen, men inte dum i huvudet.

Ute är det grått och regnet dekorerar Göteborg. Jag har fått morgonkaffe och känner mig tillfreds inombords.

Har sovit som ett oskyldigt barn ända till halv 9!

Var nog ganska trött. Nej, jag var supertrött. Jag menar hur många sitter och somnar på en rockkonsert 🙂

Amaranthe på Liseberg igår kväll var mycket bleka. Sen blev det fler band på Valand, men behållningen av det ena bandet var sångarens sixpack 🙂 Och sen somnade jag som sagt. Idag blir det också musik som är mer min. Folkrock och folkmusik. West of Eden samt Göteborgssymfonikerna med Sofia Karlsson.

Tankar på egen hand

Ensam hemma.

Smaka på orden. Ensam hemma.

Den som lever ihop med barn 24/7 eller har unga vuxna i sitt hem vet vad jag talar om. Att vara ensam hemma är såååå skönt emellanåt. Sonen har åkt till kusten och vi är lika nöjda både han och jag 🙂

På jobbet märks det att det är semestertider.

Jag har tid att läsa ikapp och försöka bli insatt i olika saker. Planera och fundera.

Jag har tid att följa med vad som händer i London samtidigt som jag läser, skriver och diskuterar.

Även om jag inte har fullständigt teknisk kompetens är det ändå jag som ska ta de formella besluten och då är det tryggt att ha goda rådgivare samt en livserfarenhet och intuition att förlita sig på.

Jag stortrivs på mitt jobb.

I skrivande stund är Kärleken på väg hem från sin resa. Strandsatt i Paris på en flygplats sedan i morse. Stackare, men han har semester så han kan sova ut ordentligt i morgon i alla fall.

Trots att vi har haft kontakt varje dag han har varit i USA så saknar jag och det är inte samma sak att messa och prata korta stunder när man är van vid långa samtal varje dag. Så jag hoppas att det snabbt blir fredag. Ibland suger det med distansförhållande och andra dagar är det perfekt 😉

 

Silver till Sara och Vega idag! Grattis!

 

Annat som jag har funderat på är:

Om man är en helt vanlig svennebanan och inte har råd att får maten hemlevererad, tvätten tvättad och hemmet städat för ett antal pickadoller varje vecka får man sköta det själv. Oavsett om man lever i ensamhet eller tvåsamhet är det ingen annan som  städar, tvättar, handlar eller lagar mat. Det är oftast lättare att leva i tvåsamhet, men är ingen garanti. Jag vet av egen erfarenhet. Som gift fick jag cykla med tunga matkassar på styret, för min man sa att jag fick skylla mig själv att jag inte hade körkort och han tänkte minsann inte slösa bensin på att köra mig till affären. Men maten åt han gärna. Och handla vägrade han göra.  Nu har jag svårt att förstå att jag accepterade det, men då var det helt normalt i min kuvade värld.

Som ensamförälder har jag burit hem många tunga matkassar med trötta armar och numera har jag en dramaten ( Roland heter han) att stoppa varorna i. Eller så ber man sin vuxne son hjälpa till att bära.  Jag har funderat på att testa Linas matkasse, men man behöver ju ändå handla hem väsentligheter som toapapper, kattsand, mjölk, bröd och kaffe. Linas matkasse känns som lyx, men ändå en lyx jag har råd att unna mig nu. Någon som har testat?

Vardagen kan vara förödande tråkig och det är många gånger man önskat att man kunde rymma från allt ansvar. Framför allt när man har ensamt ansvar för barn och tonåringar 24/7. Men man klarar av det och står ut och man älskar sina ungar överallt annat för kärleken till sina barn är det starkaste som finns och vardagen är livet. Man kan inte välja bort vardagen. Barnen blir vuxna och flyttar hemifrån och en dag är man helt ensam.

Det liv jag har är det jag har. Jag kan inte välja bort det, utan jag får göra det bäst av det jag har.

Livet består av val. Medvetna och omedvetna val.

Livet består av konsekvenserna av våra val.

Vi kan inte göra saker ogjorda, men vi kan dra lärdom av dem och  förhoppningsvis inte upprepa samma misstag.

Utan fel lär vi oss inget. Men ibland är lärdomen smärtsam.

Med positivt tänkande blir livet lättare att hantera. Det har jag också lärt mig. En positiv tankespiral är bättre än en negativ!

Det värsta som jag kan tänka mig är att bli bitter och gnällig. En otrevlig energitjuv som dränerar andra på energi.

Nej fy farao för bitterhet.

Sen vet jag att jag är lyckligt lottad som har ett stimulerande och roligt arbete och en frisk och stark kropp. Men utan utbildning, framåtanda och erfarenhet hade jag aldrig fått mina jobb.  Jag har varit beredd att ta vilket jobb som helst och jag har flyttat för att få jobb. För att inte tala om perioden när jag jobbade 160% och pluggade 50%. Då fanns det ingen fritid om man säger så. Det kommer jag aldrig att göra om. Men det gav mig kunskap, erfarenhet och jobb.

Nu ska jag ta av bh:n och lägga fötterna på bordet. Fötterna på bordet är ett tabu för mig. Men nu är jag ensam hemma 🙂

Tisdag = allsång på Skansen och ingen som klagar över att jag sjunger 🙂

Harmoni

Det krävs inte så mycket för att man ska må bra egentligen.

Att höra samman.

Vara älskad.

Känna livsglädje.

Gårdagens påsklunch med massor av goda mat, familj och vänner var en sån där ljusglimt i livet som man sparar i sitt hjärta och som ger livsenergi.

Herregud vad vi åt! Ägg, sill, lax, köttbullar (mina hemlagade så klart) och annat smarrigt. Paltkoma uppstod.

Skrattade så jag fick ont i magen.

Glada människor som pratade i munnen på varandra.

Förtroenden och allvar.

Harmoni.

När kvällen kom var jag trött som ett snöre.

Det har hänt något med mig. Min dygnsrytm har blivit förskjuten: jag vaknar tidigt och är trött före 23. Nattugglan har flyttat ut.

Vet inte om det är bra eller dåligt?

Börjar jag bli gammal vuxen?

 

Imorgon har jag min sista lovdag.

Om en månad börjar jag mitt nya jobb. Ett jobb som jag inte vet så mycket om än. Annat än att det känns spännande och roligt samt att jag ska genomgå chefutbildning och att jag är utvald. Det stärker självkänslan.

Det blir en ny fas i livet.

Utveckling.

När jag bestämde mig att det fick vara slut med negativa tankespiraler och slutade älta negativa tankar så hände något. Positiva saker började hända.

Att tillämpa affirmationer och positivt tänkande är bra.

Jag mår bättre och sprider positiv energi till andra.

Livet börjar falla på plats.

Solen skiner och himlen är klarblå.

Datorn i knät och kaffet i muggen. Utvilad. Den här dagen har börjat på bästa vis.

God morgon mina gullvippor <3

Laddat batterierna

En stillsam söndag i mysdress.

Tvättade lite. Sonen bar upp den torra tvätten utan knorr. Han har nog lyssnat på sin mamma, för han hade även vikt ihop kläderna.

Läste lite. Filosoferade lite. Lyssnade på sport.

Chattade med dottern. Läste bloggar.

Wordfeudade.

Funderade på vad vi ska göra i morgon. Svarade på jobbmejl.

Vattnade blommor. Bytte sängkläder. Åt mat. Bröt av min längsta nagel.

Såg på film. Mediterade. Lyssnade på musik.

Fick besök av yngste sonen som förgyllde kvällen <3
Vi moffade nybakta scones och kollade på ”tjenare mannen”


Utsikt från min balkong kl.17.15

Det har varit en alldeles utmärkt söndag i lugn och ro. Man måste inte alltid göra så mycket. Skönt med  kontemplation. Imorgon är det fullt ös igen. Tänker avsluta med Så ska det låta i sängen. Tack och lov för webbtv.

En ny oskriven vecka framför mig. Nya möjligheter. Nya möten. Nya positiva tankar.

Det ska bli en bra vecka har jag bestämt.

Over and out <3