Archive for » maj, 2015 «

Ett foto i timmen torsdag 28 maj 2015

Torsdag i maj. Soligt, men småkallt kan man sammanfatta vädret. Arbetsdag.  Jobbar i skolan. Men har det ovanligt lugnt. För jag ska inte sätta betyg. Vilket är fantastiskt. Får förmedla kunskap och vägleda ungdomarna utan kursmål och betyg. Som att plocka russinen ur kakan.

bild1
05-tiden
Klockan har ringt (5.40) och rullgardinen åkt upp. Dags att vakna med andra ord. Jag är ovanligt pigg. Vaknade väl i rätt fas.

bild2
06-tiden
Pyntad och påklädd och redo för en ny härlig arbetsdag!

bild3
Bonusbild
Det är lätt att stå ut med motvind och kallt om händerna när man cyklar bland rapsfält och luften är full av lärkornas sång.

bild4
7-tiden
Snart kommer tåget som går till stan (Linköping)

bild5
8-tiden
Framme på jobbet och har kollat igenom morgonens mejl. Granskar texten till en artikel om tisdagens Kompetensbytardag, då jag följde en VD, för att knyta skola och näringsliv närmare varandra.

bild7
9-tiden
Dags för kontorsråttorna att fika. I personalrummet har kollega M dukat upp härliga fat och annat marockanskt hantverk som är till salu. Jag är väldigt sugen på det blåvita fatet.

bild6
10-tiden
Ut en sväng  för att uträtta ett ärende. Varje gång jag passerar gaveln på skolan tittar jag på Hjärtat (som skapats av ungdomar och en konstnär till minne av en ungdomsledare som tragiskt dog i en MC-olycka) och tänker på dess budskap.

bild8
11-tiden
Filar på en plan för studievägledning för elever i förberedelseklasserna. Ser kanske inte så kul ut, men jag gillar sånt här jobb! Fördelen med att ha eget kontor är att man kan lyssna på musik medan man skriver och funderar på innehåll.

bild9
12-tiden
Mitt i lunchen går brandlarmet och skolan utryms. Det är en anlagd brand och brandkåren kommer snabbt. Dessa j-a tonåringar som har huvudet under armen och inte inser vilka konsekvenser det kan få. Inget unikt för vår skola, utan tyvärr sker detta på många skolor runt om i landet. Till slut är brandkåren klara och vi kan gå in igen i skolan, där det luktar starkt av brandrök.

bild10
13-tiden
Lite försenat avslutas lunchen med en bit choklad och kaffe.

bild11
14-tiden
Elevens val om yrke och framtid med åk 8 och 9.

bild12
15-tiden
Arbetspasset av slutas med intressetest och personlighetstest, vars resultat diskuteras tillsammans. Ett givande pass.

bild13
16-tiden
Arbetsdagen avslutas med en stunds reflektion över mitt uppdrag.

bild14
17-tiden
Trött som ett snöre på tåget hem. Men jag vågar inte blunda. Vill inte hamna i Motala 🙂

bild15
18-tiden
Vi äter middag: varmrökt lax och färskpotatis. Samma som igår. Det räckte till lunchlåda också. Lyllos oss.

bild16
19-tiden
Jag lägger matvaror i frysen i uthuset och beundrar de fina aklejorna i rabatten på uthusets gavel.

bild17
20-tiden
Nyduschad parkerar jag både mig och dator i soffan för att se på engelsk deckare. En perfekt avslutning på denna dagen.

Tack för ditt besök OCH  snälla du  våga säg hej. Det gör inte ont att lämna en kommentar ;)

Annorlunda

Det har varit en annorlunda vecka.

lavendel

Att vara utan rinnande vatten är lite prövande när man inte är van. Hämta vatten i dunkar. Kissa ute. Värma vatten på spisen för att diska och tvätta sig. Åka in till svärmor i stan för att duscha.

Allt som kan krångla har krånglat när det gäller brunnen och vattenpumpen.

Men

Vi slapp spränga för att få loss pumpen som fastnat p g a ras.
Vi slapp borra ny brunn.

Efter 9 dagar har vi äntligen en fungerande brunn och rinnande vatten i huset från 1800-talet.

Det går t o m att spola på toaletten från 1980-talet:)

Helgen har ägnats åt trädgårdsarbete och annat som alltid finns att göra när man har hus.

Idag tog grannen och jag en cykeltur till Hagebyhöga kalkkärr, ett naturreservat som ligger ett par km bort, för att titta på rara växter och njuta av den vackra naturen. Än hade inte så många orkidéer kommit upp, så det blir ett besök framåt midsommar igen.

kalkkarr

Det finns mycket att uppleva och upptäcka i närmiljön. I sommar ska vi åka till Rökstenen och Alvastra klosterruin har jag bestämt. Så har jag leksaksmuseet inne i stan kvar.

Jag trivs i Östergötland.

Veckans djur:
Grävlingen i trädgården
Svalorna i luften nere vid ladugården. När de har kommit är det snart sommar.
Grodan i kärret
Hönorna och tuppen hos Lena och Tomas
Alva, världens bästa beagle <3
Humlor som surrar i träden

 

Ha en fin vecka mina gullvippor <3

ps. Jag ber hemskt mycket om ursäkt för att jag är så enormt dålig på att svara på kommentarer. Förlåt.

Med vänner utan vatten

Det korta versionen av den sköna långhelgen är helt enkelt MED vänner UTAN vatten.

paronblom

Så till den långa versionen.

Det började bra. Sovmorgon. Lugn och ro. Tid för kontemplation och småpysslade i hus, trädgård och verkstad. På fredagen kom våra vänner Annie och Peter på besök, helt enligt planen. Lika mysigt att träffas som alltid.
Strax före middagen insåg vi att vi har inget vatten. Pumpen hade lagt av för gott (den har krånglat lite det sista, men alltid gått att starta om) så nu hade vi inget vatten. Men maten var klar och det fanns tillräckligt med vatten i Tassimon för att fixa kaffe på maten. Måltidsdryck blev cola zero 🙂  På kvällen fick man tvätta sig och borsta tänder i vatten från vattendunken, som vi hämtat hos grannen. Lite campingkänsla.

Hela lördagen ägnades åt att byta vattenpump.  Men efter hårt arbete, mycket tålamod och lång tid funkade ändå inte nya pumpen. Ridå.

Lördag kväll var vi bortbjudna, så vattenpumpen lämnades åt sitt öde.

Makalöst trevligt som alltid med morbror Kalle som värd. God mat och härliga diskussioner.  Vilken underbar familj jag tillhör numera.

kalas

På söndag hade vi  besök av långväga gäster. Så himla mysigt. Jag lärde känna Tatiana genom min blogg och vi bor för långt ifrån varandra för att umgås i vardagen, men otroligt kul att träffas när vi kan. Vi har inte sett varandra sedan 2012, så det var ett kärt besök. Som bonus fick vi träffa varandras män också. Alltså, jag gillar folk som säger att de kommer förbi när de kan och som verkligen gör det. Tatiana och hennes man stannande till hos oss på vägen från Skåne hem till Stockholm.  Hos oss kan man alltid få en kopp kaffe och en pratstund. Det är så det ska vara.

Den där j-a vattenpumpen. Eftersom den inte funkade skulle den tas upp för att ses över och förmodligen kopplas om. Jag är inte så tekniskt insatt. Men pumpjäveln sitter fast i hålet. Går inte att dra upp eller ner.

brunn
Hela söndagen  kämpade mannen och grannen med eländet, men ingen åtgärd har löst problemet. Idag ska vi få hjälp av en firma. Håll tummarna att det löser sig utan att vi måste borra ny brunn. För det kostar pengar. Pengar man kan göra roligare saker för.

Det här är baksidan av att bo i eget hus på landet, utan kommunalt vatten. Men nu har vi bytt spis och diskmaskin i vår. Med vattenpumpen blir det tre saker. Det räcker tycker jag.

Några dygn utan vatten gör att man inser hur vi tar rinnande vatten för givet. Hur mycket vatten vi slösar utan  en tanke. Och visst funkar det att leva utan rinnade vatten, men det blir krångligare. Framför allt att inte kunna spola på toaletten. Kanske dags att göra i ordning utedasset som vi har 🙂

Snart 50

Om  4 månader fyller jag 50 år. Jag vet fortfarande inte hur det gått till. Jag är ju inte mer än 17. Knappt vuxen. Fast det är klart. Jag har  en son på 26, så jag är kanske liite äldre än 17 🙂

egobild

Balansen mellan kropp och själ haltar.

På insidan är jag ung och pigg, fylld av kunskap och erfarenhet. Vill så mycket. Göra, uppleva, lära.

Men utsidan förfaller. Ont i kroppen och krämpor här och där. Tänk att kunna vakna utan att ha ont någonstans.

För snart 3 år sedan bestämde jag mig för att göra något åt det kroppsliga förfallet. Började äta nyttigare och träna. Först på egen hand och sedan i grupp på jobbet. Lunchgympa. Yoga. Powerwalks. Gym. Det funkade bra ända tills för 2 år sedan.

Då fick jag hälsporre. Djävulens påfund. Tänk dig att v a r j e steg du tar gör ont.

Jag blev ordinerad vila. Fick övningar för fötterna samt specialinlägg till skorna. Har inte kunnat springa eller gå längre sträckor på 2 år. Nu när foten äntligen blivit okej var det dags för hälsporre i andra foten. Däremellan fick jag trochanterit i höger höft. Sjukgymnastik, piller och kortisonspruta. Och vila.  Så nu sitter jag här otränad och överviktig. De som ger rådet att bara ge mig ut och springa har inte haft hälsporre. För v a r j e steg gör svinont.

Men jag är nöjd med livet trots övervikt och smärtor. Att bli smal är inte mitt mål. Livet är så mycket mer. Det som drabbat vår familj med sjukdom och dödsfall har gjort att jag har en annan syn på livet. Vårdar mina relationer. Njuter av det vardagliga. Livet är ju mer vardag än fest, så det är viktigt att gilla vardag. Lever i nuet.  Även om jag har drömmar och planerar för framtiden, så skjuter jag inte upp massa saker till sen. För vi vet inte hur länge vi lever. Det enda vi vet säkert är att vi ska dö. Någon gång.

Däremot kan jag äta bättre och nyttigare. Ta bort socker och minska på kolhydraterna. Det ger resultat. Det handlar mest om att ta sig i kragen och vårda sin hälsa. Men det bästa är att jag lever tillsammans med min stora kärlek. I två år har vi varit sambo. Vi lever i synd. Båda har skilsmässa i bagaget och är helt nöjda med att vara sambo. För det är vi två. Resten av livet.

cm

 

50 låter inte så gammalt. Kanske för att jag inte känner mig så gammal. Jag tycker att jag duger. Trots ärr och skavanker på både kropp och själ har jag fortfarande lust på livet och hunger efter att lära mig mer och utvecklas.

Tankar, förebilder och ord

Arbetsveckan som gick var fylld av människor och ord. Lärande samtal, utbyte av erfarenheter, tröstande ord, gapskratt, stilla fniss, föreläsning, allvarsord, skrivna ord.

Seminarium, workshop, möten, lektion, medarbetarsamtal. Framtid. Nutid. Dåtid.

11245057_380907382095506_2100757321_n

Sommarfest med jobbet. Mycket trevligt, men när man bor på landet blir det inte att vara kvar till sist längre, utan jag åkte hem tidigare än Askungen. Dock mycket nöjd och glad efter några timmar fyllda av skratt, vin, sång, prat, lek och mycket god mat.

Men höjdpunkten på veckan var mötet med gamla vänner. Babs 70-årskalas var precis så härligt  som jag förväntat mig. Skratt, tal, kramar, gamla minnen och nya upplevelser.  Babs är min förebild och idol och om jag har hälften av hennes energi och engagemang när jag är 70 50 kan jag vara tacksam. Hon är en fantastisk människa.

Sova på hotell med min älskade. Supersmarrig hotellfrukost. Den enda smolken i glädjebägaren var att min älskade man hade migrän from hell och tillbringade hela kvällen i sängen på hotellet. Stackare.

1527488_1428509510788891_474699002_n

Nu är det söndag kväll och dags att förbereda sig för en ny arbetsvecka.  Kort arbetsvecka. Långledigt. Tid att pyssla hemma. Vänner som kommer på besök. Tänk om vi kunde få lite rejäl värme nu. Jag vill njuta av våren utomhus utan att frysa. Mina odlingar vill ha värme.

Men annars är livet rätt gott ändå. Jag är både underbar och älskad 😉

Efit söndag 3 maj 2015

En helt vanlig söndag i maj i ett rött hus på landet. Vi har besöka av Prinsessan (dottern) den här helgen.

bild1
00-tiden
Lördag har gått över i söndag och det är dags att sova. På den mörka himlen syns en magisk måne när jag drar ner rullgardinen.

bild2
07-tiden
När jag drar upp rullgardinen är det så här soligt och fint. Men kallt. Typ 5 grader.

bild3
08-tiden
Tvagad och påklädd är jag redo att anta den här dagens utmaningar.

bild4
09-tiden
Alla är vakna och har fått frukost.

bild5
10-tiden
Dags för söndagsutflykt.

bild6
11-tiden
Prinsessan ville åka till Dollarstore för att köpa ramar och som ni ser hittade H och jag också lite prylar.

bild7
11-tiden
Mat köpte vi också.

bild8
12-tiden
Efter ett kort stopp hemma för att stoppa in maten i kyl och frys åkte vi vidare till Ulfåsa möbler och kolla på inredning och möbler.

bild9
13-tiden
Hemma igen och som ni ser är arbetsuppgifterna fördelade: mannen klipper gräset och prinsessan solar, medan jag fixar lunchen.

bild10
14-tiden
Idag åt vi lunch ute. Korv och bröd smakade perfekt i det härliga vårvädret. Choritzo och någon slags wurst. Citygross egna färska korvar.

bild11
16-tiden
Som vanligt vill mannen inte vara med på bild 😉

bild12
17-tiden
Pratar med sonen via Skype eftersom han blivit rånad på sin telefon på väg hem från en konsert i Göteborg.

bild13
18-tiden
Stryka är det absolut tråkigaste jag vet, men ibland måste jag ju.

bild14
19-tiden
Snart ska vi äta kvällsmat.

bild15
20-tiden
Nu är jag mätt. Jättemätt.

bild16
21-tiden
Under hela måltiden kunde jag följa solnedgången genom fönstret och nu står himlen i brand.

bild17
22-tiden
Ta på er och kom ut ropar mannen. Så följer vi med ut till postlådorna och tittar på den magiska månen. Iphonekameran kan inte alls återge den vackra månen, men är ett sätt att bevara minnet och känslan när vi stod i mörkret och kände magin.

Tack för ditt besök OCH  snälla du  våga säg hej. Det gör inte ont att lämna en kommentar ;)