Inna helt enkelt

Ge mig ljus!

Jag gillar inte november.

Man måste inte gilla november.

Vill man gilla november, så gör det inget, men jag gillar INTE november.

Vad är det för mysigt med att det är mörkt när man går hemifrån och mörkt när man åker från jobbet?

Det regnar på tvären, blåser orkan och är bara pissväder!!!

Jag gillar inte november. Punkt.

Idag fick vi lite dock sol. Jag tog chansen och gick ut mitt på dagen för att inhämta lite d-vitamin. Vallmo och blåklint blommar fortfarande. De har inte fattat att sommaren är slut. Jag gillar såna rebeller.

Jag stortrivs med livet på landet. Här finns ett lugn och en harmoni jag saknat. Och jag måste säga att det finns en viss charm i att möta en nunna på gatan när jag cyklar in till Konsum. Det är då det märks att jag bor i Vadstena 🙂

Nu har jag klarat av 4 dagar som gräsänka. 10 kvar. Det går bra. Jobbar hela dagarna så jag hinner inte sakna Kärleken så mycket. Men jag längtar efter honom. Mycket. Det är dock lättare att gå och längta efter honom i ett rött hus på landet där vi, numera, bor tillsammans, än ensam i en lägenhet långt borta.

Kärleken vill inte figurera i min blogg, så därför ser ni aldrig några bilder på honom. När kärleken, dottern och jag pratade häromdagen sa kärleken att han inte läst min blogg sedan i somras och jag sa att jag bloggar allt mer sällan. Jag har inte samma behöv längre.

Då säger dottern: det är för att du skaffat dig ett liv mamma!

Det ligger mycket i dotterns kommentar. Jag har inte samma behov av att bli sedd och bekräftad, för jag blir det irl. Jag har fortfarande många tankar och åsikter, men efter att ha varit granskad och övervakad känner jag mig begränsad. Även om jag inte längre har en arbetsgivare med ovanligt stort kontrollbehov är jag försiktig med vad jag skriver om.

Dock

Jag tycker fortfarande inte om Björklunds skolpolitik.
Jag har fortfarande inte förstått storheten med Lundell.
Jag tycker fortfarande att orange är en ful färg som ger mig rysningar.
Jag tycker fortfarande att Sverige är ett ett land som kan och ska ta emot flyktingar. Sen tycker jag att asylprocessen är åt helvete, men det är två skilda saker.
Jag tycker fortfarande att det är viktigt att värna yttrandefrihet, även om det innebär att de vars åsikter jag inte gillar har all rätt att uttrycka sina åsikter. Skulle vi förbjuda vissa åsikter tillämpar vi censur och demokratin naggas i kanten. Vi måste våga bemöta rasister och andra extremister med dialog, kunskap och samtal istället.

Nu ska jag bejaka lantisen i mig och äta kålpudding till middag och sen ska jag se på Bonde söker fru. Ja, jag har blivit helt omvänd 🙂

Men i morgon åker jag till storstan och jobbar 🙂