Kunskap

Jag har kämpat med en kurs i företagsekonomi under höstterminen. Ja, jag vet inte vad som for  mig.

Först blev studierna lidande av euforisk kärlek.

Nu är det ytterst svårt att hitta motivation till att få ihop en hemtenta  p g a olycklig kärlek.

Jag måste säga att Kärleken hade jävligt dålig tajming när han kom och gick i mitt liv.

Eller så är det jag som suger på att ta mig samman. Krossat hjärta påverkar hjärnan tyvärr.

Det får bli som det blir. Som någon sa till mig i höstas när jag lycklig och euforisk hade dåligt samvete för att jag inte pluggade tillräckligt mycket: satsa på kärleken, plugga kan du alltid göra senare.

Jag vet i alla fall vad jag ska plugga till hösten och vad jag ska bli när jag blir stor. Det är kanske meningen att jag ska leva ensam.

För jag ska plugga.

Jag är nog besatt av kunskap och älskar att lära mig nya saker.

Det handlar inte om att ha en massa högskolepoäng i bagaget som en del skryter med, utan det handlar om kunnande, att förstå sammanhang och kunna ingå i en gemenskap av kunskap och förståelse.

Jag har enkel arbetarbakgrund, och har alltid blivit uppmuntrad till att söka kunskap och bilda mig.

Jag gillar ordet bildning bättre än utbildning.

Häromdagen satt jag med mina godingar och diskuterade.

De hade svårt att förstå vitsen med att läsa litteraturhistoria.

Och det är klart att ska man bli ingenjör känns inte antiken så upphetsande. Om man inte är historienörd som jag och tycker att allt sånt är skitkul. Jag var en tönt redan som barn. Hur många 10-åringar älskar att gå på museum liksom?

Men det handlar om allmänbildning, att förstå nutiden och för att ingå i en gemenskap.

Att förstå och har en gemensam kontext.

Att förstå vad andra talar om, kunna delta i samtal och förstå hur saker och ting hör ihop.

Hur och var man skaffar sig kunskap är inte det viktiga.

Autodidakt är nog så värdefullt.

Däremot tror jag på det livslånga lärandet.

Vi lever i ett samhälle där vårt kunnande ständigt behöver uppgraderas. Där vi byter yrkesbana om och om igen.

I skolan utbildar vi för framtida yrken som inte finns.

Vad behöver man för kunnande då?

Man måste vara flexibel, kunna ta ansvar, hantera kommunikationsteknik, språk, var innovativ, ta initativ, var problemlösare, kunna samarbeta mm.

Samhället har förändrats och är i ständig förändring.

Vi behöver alla dessa egenskaper och färdigheter samt traditionella kunskaper. Det ena behöver inte utesluta det andra. Men framför allt behöver vi utbilda självständiga, initiativtagande entreprenörer. Tycker jag.

Panta rei. Fattar du inte googla. Jag lärde mig i skolan. Kanske därför eleverna kallar mig  walking Wikipedia. Fatta hur mycket ”onödig” kunskap jag har. Är bra när man spelar TP.

Min senaste lärdom är att kärlek gör ont. Jävligt ont  när en människa jag älskar reducerar mig på olika sätt. Jag har också lärt mig hur man installerar fonter på en mac och hur man mediterar på bästa sätt för att kunna sova. Åtminstone några timmar.

Veckans bästa citat:

”Ett slut är en stor sorg som måste få härja innan livet går vidare”