Vad är meningen?
Trivsam eftermiddag på jobbet. Så klart. Vi har fantastiska elever. Familjär stämning och härliga kollegor. Ja, jag trivs på jobbet om du inte fattat det!
En toppenkväll i goda vänners lag med skratt, trams, bowling och mat. Tack Lärarförbundet!
Så får jag frågan hur det är med kärleken av en vän jag inte sett på länge. Om jag fortfarande är lika lycklig?
Då ramlar jag ner i gropen av sorg och saknad och all glädje är som bortblåst.
Faan. Jävla skit-G! Varför skulle du dyka upp i mitt liv och få mig att älska dig om du ändå bara skulle försvinna?
Och jag undrar om det verkligen är värt att våga bli förälskad och älska någon?
För sorgen och smärtan när det går åt helvete är så mycket större än glädjen när man är förälskad. Någon sa till mig att jag inte ska bli så häftigt förälskad, utan vara mer sansad. Hur gör man då? Lagom förälskad finns det?
När jag är ensam tjatas det på mig att skaffa mig en karl, som om de går att köpa på ICA. När jag blir dumpad får jag frågan vad är det för karlar jag träffar? Och jag börjar ställa mig den frågan också? Kanske bättre att leva i celibat och slippa bli sårad resten av livet? För jag är ledsen och sårad. Det gör ont att få sitt hjärta krossat.
Jag är så trött på alla dessa jävla lärdomar i livet!
fanfanfan
lärdomar…
*suck*
det enda man behöver lära sig är väl hur man förlorar.
glädje och sorg, himlastormande förälskelse – går väl inte att styra…
inna – vad du är jävligt bra på är att gaska upp dig!
då är du proffs för en stund och kan njuta yrkesliv, intelligens och umgänge ute i livet.
på så sätt har du en förmåga som är en ynnest.
du är på topp, bestämmer att livet är bra och fyller på positiv kraft.
sen må du rasa, svikta, ramla omkull or whatever.
du var på topp den dagen, den stunden, de timmarna.
och jag lovar.
att gaska upp sig lite då och då är som salva för själen.
lindrar på vägen mot läkedom.
älskar dig <3
Tack för dina ord. De gav mig precis det perspektiv jag behövde nu! Var så ledsen igår, men idag är det bättre.
Livet går vidare. Två steg fram och ett tillbaka. Men det går framåt!
<3
Det är i långa loppet känna för mycket än för lite .Fråga en gammal tant somvarit för sval i sina relationer .
Kram raring
Tack för din omsorg fina Tatiana. Den värmer.
Jag vet ju inte hur man är när man är lagom. Det är ”all in”.
Och jag vet nog innerst inne att det är bästa att känna för mycket än för lite. Det är väl när det gör som mest ont som man ifrågasätter. Fast jag VET att det blir bättre, så tappar jag tron ibland.
Kram