Sovmorgon

Jag behövde nog sova ut.

17-åringens väckarklocka ringer 06.00 (jag lade mig efter 1)

Mamman ligger och väntar spänt på att 17-åringen ska gå upp.
Har jag inte vaknat 7, måste du väcka mig!

Fem i sju går jag upp och bankar på dörren. Sen följer en stund, där jag har ett getöga på klockan och lyssnar efter tecken på att han är vaken.  Ropar ibland. Kvart över sju går han äntligen upp. Och när han smäller igen dörren och springer till bussen slappnar jag av och somnar om.
Vaknar till då och då, men det ösregnar ute, så jag ligger kvar och vaknar halv elva!

Nu sitter jag nyduschad och fräsch som en nyponros och dricker dagens första kopp kaffe.

Regnet har upphört, men det är fortfarande mulet. Varmt som bare den. Men jag har korsdrag =)

Oj vad det blixtrade i går kväll!

Det var ett rejält åskväder. Och ganska skönt att stå på balkongen och se detta mäktiga skådespel på himlen. Ljuset blinkade till ett par gånger, men mer strömavbrott blev det inte. Sonen pratade i telefon och helt plötsligt försvann samtalet =)

För nu har vi äntligen fått tillbaka hemtelefonen. Inte hade vi telefon när jag kom hem igår! Så jag ringde till Telia (som inte står högt i kurs hos oss) och wow:
1. Jag kom fram direkt
2. Jag blev trevligt bemött
3. Felet blev åtgärdat direkt.
4. Jag fick pengar tillbaka för att vi  varit utan telefon.

Så nu är jag inte lika sur på Telia =)
En del av deras personal är faktiskt utbildade. Till skillnad från de puckon som vi talat med de senaste veckorna. Sonen, som är säljare, har varit rasande, efter samtal med Felia telia.