Ord-Hitler

Ja, det är vad mina barn och elever kallar mig.

När någon säger han i stället för honom, skriver dom i stället för dem så rättar jag helt automatiskt, utan att tänka.

Det sitter i ryggmärgen.

Jag är humanist och språkälskare.

Som upptäckte teknik och entreprenörskap.

Men språkpedanten finns kvar.

I flera bloggar har jag sett ordet chey.

Först förstod jag inte vad som åsyftades. Sen insåg jag att det var tjej man menar.

Varje gång jag läser chey får jag rysningar och det gör ont i mig. Jag vill skrika att det är fel, fel, fel!

Jag kan utan problem skriva aj löv jo i stället för I love You. Inkonsekvent jag vet, men tror att det beror på att det är lättare att skriva svengelska.

Ett annat uttryck som jag avskyr är även fast. Det heter även om eller fastän.

Som ni förstår är SAOL min husgud.

Ord-Hitler var det.

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.
10 Responses
  1. Sara Mellberg skriver:

    Du vet att jag brås på dig och varit likadan, men tillslut så frågade jag mig själv vad jag tjänar på det. Människor man rättar blir bara sura och därför ger det mig ju inget, man vill ju inte bli tagen för en viktigpetter, så jag har slutat med det mesta =) Bättre att lägga energin på annat! 🙂

  2. Fröken Hulda skriver:

    Har aldrig sett chey förut. Nu har jag… men kommer aldrig att skriva det igen

    Kram Korrekturfreaket

    • inna skriver:

      Det är skillnad på utveckling och förfall. Tycker jag. Det tog lång tid innan jag klarade av att använda akronymer i sms. Och en mening ska självklart innehålla både subjekt och predikat 🙂
      Samt att man inleder en mening med VERSAL.

      Men jag har klarat av att hålla tal på leetspeek 🙂

  3. amen tjeeena!!!
    ha ha ha…. känner igen mig. men jag håller med din dotter där.
    ordet dom istf de/dem har astrid lindgren bestämt.
    så jag använder det ibland.
    värsta jag vet är när man skriver t ex. ja, dem var goda. om apelsiner.
    dem är ju för f*n i dativobjekt eller???
    språker rör på sig och ändras lite i taget.
    när jag var ung hette det stod.
    nu efter att ha rättat ex antal nationella prov i sv för nior vet jag att man godtar stog.
    svårt var det men jag var tvungen att lära om.
    kallas att utvecklas raring. *skojarlitenu*
    i vilket fall som oftast: du är bäst änd aj löv u <3

    • inna skriver:

      Jag är ju såpass konservativ att jag har SAOL som mitt rättesnöre 🙂

      Det finns svensklärare som inte kan skilja på de och dem faktiskt.

      Imorgon ska jag vakta Nationellt prov i Svenska B. Vem vet jag kanske livebloggar från Sparbankssalongen 🙂

      löv jo darling

  4. Märta skriver:

    Haha, hög igenkänning! Älskar ord och recyklar mer än gärna gamla ord som hamnat i skymundan. Tyvärr händer det ibland att människor tror att man vill verka förmer när man använder lite mer avancerade ord.. Sorgligt – det vore ju som att bara kunna spela tre ackord på gitarren. 🙂

  5. Tatiana skriver:

    Jag skriver talspråk på Stockholmska . Bara för att jag kan . Är det någon som stör sig på mina lååånga meningar sammansatt i ett långt stycke tex så kan den personen sluta läsa .

    Kram

  6. Micke skriver:

    Det är väl mest de/dem jag hakar upp mig på. Jag vet inte alls vad som styr hur man ska skriva men jag känner när det är rätt 🙂

    Chey var ett helt nytt ord för mig med.

Leave a Reply to jeanette sandelin Klicka här för att avbryta svar.

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>