Vi firar med lite kalas och så
Ännu en härlig helg på landet har passerat.
I fredags var vi hos grannarna och uppvaktade dottern som tagit studenten. Underbart väder, jättegod smörgåstårta och trevligt sällskap samt en fin student som blev glad över presenten.
Nationaldagen. Den uppmärksammade vi genom att prata om hur tacksamma vi är över att leva i ett demokratiskt land i fred och frihet. Ett land som människor flyr till. Eftersom Sverige inte varit i krig på över 200 år , kan vi inte förstå eller föreställa oss hur det är att fly från krig och våld. För övrigt ägnade vi dagen åt måsten. Vi storhandlade på city gross, städade och klippte gräs och gjorde fint både ute och inne. Mulet och varmt. Men vinden. Den j- a vinden. Kan det inte sluta blåsa snart! Så vi grillade ute och åt inne.
På kvällen hamnade vi i tv-soffan, vilket är ovanligt i den här familjen. Nationaldagsfirande från Skansen. Jag lyssnade på musik och blev rörd. Sen skulle kungen hålla tal. Efter ett par minuter sa mannen att du får byta kanal. Det här är så taffligt att det inte går att lyssna på. Så jag bytte kanal, till Laleh och blev berörd och grät lite till. Jag gråter oerhört lätt när jag hör musik som berör.
Igår hade vi kalas för mannen som fyller år. Jag älskar att ha kalas. När huset fylls av familj och vänner. När vi bjuder på god mat och trivs tillsammans. När vi pratar och skrattar högt och diskuterar både livligt och ibland högljutt. När flera generationer träffas och mår bra tillsammans. Familjeliv när det är som bäst.
Mannen fick vad han önskade sig och lite därtill. Dessutom massa fina blommor som jag ska vårda ömt.
Idag är jag gräsänka. Mannen jobbar ute i landet, så det blir födelsedag på hotell. Lite konstigt, men samtidigt är jag tacksam att vi båda har jobb och kan försörja oss.
På onsdag är han hemma igen <3
I min familj går det inte att ha kalas längre – jag har gett upp. Folk kommer inte och/eller kan inte pga av att den och den kommer och då kan ju inte ”jag”. Har gett upp drömmen om storfamiljen.
Själv blev jag inte ens bjuden till barnbarnets storkalas pga folk som inte tål mig. Som sagt. Jag får ägna mig åt annat och mina flickor firar jag med pompa och ståt med oss tre endast. När A fyllde 14 kom INGEN.
Om fem år (senast) drar vi till Göteborg. Ny start och MYCKET större möjligheter för döttrarna att utvecklas än i ett bakåtsträvande Dalsland. KRAM på dig Inna från en mycket trött ENSAM och STARK kvinna som är klar med det mesta.
Vad tråkigt att människor agerar på det sättet. Jag var ingift i en familj som var på det sättet. Jag bjöd alltid alla. Sen var det upp till var och en att välja. Och man pratade alltid skit om den som inte var närvarande.
Jag är själv uppväxt i en liten familj, så det är underbart att ingå i en familj, där man bor nära och umgås. För mig är det viktigt att ta vara på den tiden som den äldsta generationen finns kvar. De har så mycket att förmedla.
He he he, är det på grund av jobbresan som du la ut H-bilderna? Roligt att se honom här, för en gångs skull.
Härlig helg verkar du ha haft och så fint att kunna fira både student och man! Kalas i flera dagar, liksom. 😛
Ha en fin arbetsvecka, du lyckliga!
Haha. Dottern tycker att han är barnslig som inte vill synas på bild. Det är ju fina bilder. Han jobbar i Norrtälje denna veckan.
Jag tackar varje dag för att jag har ett jobb att åka till. Även om jag är trött som ett snöre när klockan ringer. Tacksam.
Då skulle han ju nästan kunna svänga förbi Uppsala och ta en Toffelfika! 😛