Så är det

Bit ihop och lev.

Det är det enda jag kan göra just nu.

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.
One Response
  1. Jerry skriver:

    Tyvärr så finns det ju inga genvägar. Allt måste ut. Att gömma smärta och sorger är jag kung på, men jag vet.. genvägar blir bara senvägar.

    Älta, prata och var ledsen.

    När jag saknade redskap att komma vidare så sprang jag i skogen och skrek. Det var otroligt befriande och det var det enda jag hade kvar tillslut. Ilskan som bara måste ut på något vis.

    Kram och jag hoppas att din lördag ändå blir uthärdlig bland vänner.

Leave a Reply

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>