Pyspunka eller nåt

Onsdagar är intensiva.

Fullt ösa med lektioner alla pass och sen konferens som grädde på moset.

Är borta från hemmet 11 timmar.

Idag är jag så tacksam att jag inte har skolbarn. Eller yngre barn för den delen.

Bara en självgående 21-årig och 2 sällskapssjuka katter.

Luften har gått ur mig.

Trött som ett snöre.

Pyspunka typ.

Men jag måste packa min väska för morgondagen.

Torsdagens sovmorgon kan jag glömma.

Och det gör jag så gärna. Jag ska till Norge på konferens med UF och UE.

De konferenserna brukar vara toppen!

Men just nu har luften gått ur mig och det känns skönt, för jag har haft en bra dag på jobbet.