Olika arbetssätt

Min devis är frihet under ansvar.

Mitt rättesnöre är att vara den lärare jag själv saknade när jag gick på gymnasiet.

Det är viktigt att tränas inför livet efter skolan. Att kunna jobba i projektform, hålla deadlines och kunna planera sina uppgifter.

På universitet eller i yrkeslivet finns det ingen lärare som talar om vad man ska göra, ser till att man sköter sig och passar tider.

För mig är det viktigt att man kan ta eget ansvar. Det innebär att mina elever har ganska stor frihet. De har sina uppgifter, men jag tjatar eller skäller inte om de gör annat på lektionerna. De måste själva ta ansvar. Vi kan inte curla ungdomarna genom livet.

För mig är det självklart att en ung människa som är 17-18-19 kan och ska ta eget ansvar. Jag ska finnas till hands som mentor. Men också ha genomgångar, föreläsningar, labbar, studiebesök och annat som också hör till undervisningen. Men det är inte traditionell katederundervisning med en lärare som mässar och en klass som lyssnar och antecknar. Hade jag varit lärare i språk eller fysik hade jag kanske jobbat så, men nu har jag entreprenörskap och dataämnen på mitt schema. Utan det är mycket självständigt arbete, projektarbeten, handledning och praktiska labbar. Allt eftersom ungdomarna växer och utvecklas växer det egna ansvaret.

För en utomstående kan detta arbetssätt verka slappt.

”De lär sig inget. Det är ingen ordning. De hänger bara på nätet på lektionerna. De spelar bara. Hur kan du tillåta att de är på facebook på lektionerna?”

De har tydliga uppgifter. Jag finns till hands. Vi har en ständig dialog.

Jag ser vinsterna med att ta eget ansvar.

Ett lysande exempel är helgens lan. Som faktiskt var ett prov för mina elever. De fick praktiskt tillämpa sina kunskaper, ta ansvar, planera och genomföra och jag kan som lärare tydligt se vilka kursmål de uppnått och uppvisat.

Jag säger inte att mitt sätt att arbeta är det rätta. Men jag tror på det. Det finns många andra som tror på det. Och jag tror att det är bra att eleverna möter olika arbetssätt i skolan.

Vi utbildar människor för framtiden. Därför kan man inte likna dagens skola med gårdagens. Samhället ser inte likadant ut.

För mig är elevernas sociala utveckling lika viktig som den kunskapsmässiga.

Att fungera i grupp, ta initiativ, ta ansvar, våga tala inför andra, planera och växa som människa är minst lika viktigt som att kunna böja verb, räkna ekvationer, skriva uppsats eller göra kemiska experiment.

Har man funderingar eller är kritisk är man välkommen att framföra det till mig personligen.

Eller kom och hälsa på under en lektion!