13 jun 2012 @ 23:35 by
inna Trött som ett snöre hela dagen.
Först trodde jag att det berodde på att jag sovit dåligt de senaste nätterna (mycket att bearbeta) men insåg på em att det var en helt annan orsak.
Någon smart typ hade stängt av ventilationen och luften var helt ohållbar. Tacka sjutton att det inte hjälpte med kaffe!
Fullt ös på jobbet hela dagen.
Mycket att tänka över, planera och klura på. Däremellan har jag tuffat på med mina självstudier. De första 4 testen är avklarade. Inte så svårt, utan det handlar om att ta sig tid att genomföra.
Efter jobbet var det så kalas hos Helena. Avtackning och avsked. God mat och trevlig samvaro. Sommar och solsken på landet. Känslosamt och alldeles underbart.
Fy farao vad jag har gråtit.
Jag har haft underbara kollegor och (fortfarande) vänner i 9 år och är man en känslomänniska som jag känns det att ta avsked. Samtidigt är jag tacksam att jag är den känslomänniska jag är. Har nära till både skratt och tårar. Vågar känna.
Jag gjorde rätt som tog på vattenfast mascara i morse.
<3
Nytt roligt jobb: inga problem
Avsked från eleverna: inga problem, det sker ju varje år.
Men att skiljas från kollegor och vänner!
Inte så konstigt att jag sovit dåligt de senaste nätterna…
Ibland kan jag tycka att det är jobbigt att vara känslomänniska.
Men hellre det är känslokall och beräknande.
Och den största komplimangen fick jag idag när jag jämförde mig med en person och fick till svar: haha ni är inte alls lika! Du har alldeles för stort hjärta för det…
Nu ska en trött och glad fröken sova för att bli en pigg och alert team leader i morgon 🙂
Tusen tack för blommor, presenter, fina ord, kramar och kärlek!
<<<<<<<3
Senaste kommentar