Ibland blir det annorlunda
I fikarummet pratades det om utställningarna jag skulle se. Frida Kahlo och Jan Lööf
Filmen jag drömde om. Men jag har ju läst boken i alla fall.
Jag blir lite avundsjuk på de som fått se. Jag som sett fram emot så.
Jag skulle få se med Kärleken.
Visst är det en världslig sak.
Jag kan åka till Göteborg själv och gå på konstutställning på egen hand. Men det är inte samma sak.
Filmen kan jag se senare på annat sätt. Men det är inte samma sak.
Sug. Ja egentligen tänker jag fula ord. Mina elever har sagt att jag ska svära på riktigt och inte säga sug och sug långsamt.
Men som sagt en världslig sak.
Jag har annat i livet som inte alla har.
Ett jobb jag älskar.
Barn.
De finaste elever som finns.
Tak över huvudet.
Mat varje dag.
En frisk kropp.
Livserfarenhet.
Musikalitet.
Intelligens.
Snällhet.
Humor.
Ironi.
Men jag saknar lite. Jag har nog typ växtvärk…
Man får absolut svära. Långa haranger . Du har all rätt att vara ledsen och sårad.
Kram
Hej Inna jag känner så mycket för dig precis som det är tycker så himla synd om dig men tror att du klarar detta med glans. Kärleken kanske inte var en att satsa på som på det viset han bara gör slut fy fy
Kramar
Ibland kostar det att ge sig hän. Tyvärr finns inte mer att göra än att älta och älta för att komma över. Sopa under mattan är livsfarligt. Skriv så mycket du behöver. Finns här