Änglavakt

Efter en intensiv arbetsdag sätter jag mig på bussen för att åka hem.

Hem till fyra härliga dagar t i l l s a m m a n s med alla tre ungarna.

Med en skön känsla i kroppen trycker jag mig i en banan för att jaga bort hungern.

Då ringer telefonen. Jag ser att det är yngste sonen. Men det är en okänd mansröst som talar.

-hej!

-det här är insatsledaren från en trafikolycka.

-vaaaaaaaa?

-det har skett en olycka och din son har bett mig ringa dig.

Jag blir helt paralyserad och förstår ingenting. Ber honom förklara sig och till slut förstår jag att sonen kört av vägen, voltat med bilen, som nu ligger upp och ner. Men sonen är vid medvetande.

Bussen håller inte tidtabellen och jag blir så jävla förbannad. Mer än vanligt. Tankarna mal. men så ringer jag pappa och talar om vad som hänt. För sonen var på väg från MaPa till mig och olyckan hade hänt inte långt från dem. Pappa är lugn och saklig som bara pappa kan vara och säger att han åker bort till olycksplatsen.

Det blir en omvälvande kväll. Men ungen har klarat sig. Bilen är skrot, men ungen har klarat sig.

Sonen har fått stanna på sjukhuset för observation. Men han har klarat sig.

Änglavakt.