Dagen närmar sig sitt slut och jag..

har huvudet fullt av tankar.

Huvudet fullt av tankar hade jag i natt.

Jobbet pockade på och tog plats.  Jag funderade och formulerade.  Planerade och tänkte.  Snurrade runt i sängen och hade svårt att sova.

Vaknade med en knepig känsla.

Kollade klockan.  07.07!  Bussen går 07.18.

Det var bara att konstatera att jag hade försovit mig och skulle missa morgonkonferensen som jag planerat mitt i natten.  Ringde chefen och sa som det var,  och sen satte jag på datorn och surfade runt.

Jag menar,  sonen hade blockerat badrummet och nästa buss går 08.28,  så vad skulle jag göra?

Där har vi skillnad mellan storstad och landsort/byhåla.  Bussen går inte så ofta, så det är ingen idé att stressa.

Jag menar, i Stockholm går bussen var 10:e minut och folk springer som skållade råttor  för att hinna med!

Här går den en gång/timme och det är bra!

På tisdagar har vi klassråd/mentorstid första timmen och min klass fick klara sig själv.

När jag träffade mina ungdomar frågade jag hur de klarat sig och om någon talat om att jag försovit mig.  Ingen hade sagt var jag var, men de hade klarat sig själva för de hade  ändå koll på att jag var sen tack vare facebook! Tur att jag är en fbnörd 😉

Sen hade vi en säljare för Fronter som talade väl för sin sak och som bekräftade allt jag läst mig till. Imorgon ska en säljare från ist göra så gott han kan.
Och jag känner att jag har tunnelseende.  För jag är där ungdomarna är.  Jag betraktar alla sociala medier, chatt, mail och Internet som självklart.  Distansstudier i olika former är min vardag.  Men alla som jobbar i skolan är inte där. De ser en lärplattform som något nytt och farligt.  Något som förstör och som skadar. De ser inte möjligheterna och att samhället och lärandet har utvecklats.  En lärplattform kompletterar och utvecklar den traditionella undervisningen. Men ersätter inte, utan kompletterar och utvecklar.

Se möjligheterna, inte hindren!

Jag ser fram emot nästa helg.

Då ska jag på 6-årskalas hos världen bästa 6-åring.

Jag älskar Henriette av hela mitt hjärta och hon är mitt fjärde barn <3

Så ja, Alice, jag kommer till er =)

Räkna med att Ketil och jag sitter och kollar på sport hela helgen, för OS (eller OL som det heter på norsk) börjar på fredagen =)

Jag är lyckligt lottad som har vänner som betyder mycket för mig och som är min  familj.  Avstånd spelar ingen roll och kärleken är stor.

Nu ställer jag två väckarklockor så jag verkligen vaknar 06.00 imorgon  *skäms lite*

Och lyssnar på en av mina tonårsfavoriter på Spotify  en stund innan jag ska sova =)

pok