Archive for the Category »tankar «

Fullproppad fredag

Fredag. Helst hade jag velat sitta framför tv:n och kolla på bröllop.
En sån romantiker är jag.

Men fröken ska jobba.

Möte. Pressträff. Möte. Planering. Rapporter att läsa. Hemtenta att lämna in.

Sen har jag lovat sönerna grillning. Kött i marinad. Tabouleh. Tzaziki. Strongbow. Här snackar vi cross over =)

Det går väl att se bröllopet på nätet efteråt.

Nu är det dags att åka norrut till världens bästa jobb!

Mellerud here I come!

Lösenordsskyddad: Problemet löst

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Category: tankar  Tags:  Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

dag 20 – en låt du lyssnar på när du är arg

Category: tankar  Leave a Comment

Tisdagens jobb snart avklarat

Det var lite segt att gå upp vid 6 i morse om man säger så.

Men jag klarade vuxentestet och gick upp och kom iväg till jobbet.

Härligt att träffa mina goa elever. Så klart!

Fullt upp på jobbet fram till 16.

Somnade som en stock på bussen hem.

Nu väntar jag på middagen. Hungrig som en varg. Filar på en hemtenta under tiden.

Vad tar jag med mig från dagen på jobbet då?

+ löneförhöjningen
+ arbetsuppgifterna
+ samtal med min kollega och rumskompis
+ eleverna. Alltid eleverna
+ lunchlådan

-att någon alltid knycker mina whiteboardpennor i klassrummet.
– att någon tagit sista kaffet på morgonen UTAN att sätta på nytt.
-oklara besked i en fråga. Hur svårt kan det vara?

Det är en himla tur att det är fler plus än minus =)

 

dag 19 – en låt från din favoritplatta

Rattle and hum 1988. U2 så klart =)

Category: tankar  Leave a Comment

dag 18 – en låt som du önskar att du fick höra på radio

Hon spelas alldeles för sällan på radion tycker jag.

Category: tankar  Leave a Comment

dag 17 – en låt som du ofta hör på radio

Category: tankar  Leave a Comment

dag 16 – en låt som du brukade älska men nu hatar

Jag har tänkt och tänkt, men kan inte komma på en sån låt. Däremot finns det många låtar som jag lyssnat jättemycket på, men som nu sällan blir spelade.

Den här t ex:

Category: tankar  Leave a Comment

Äpplen och päron

Av någon anledning jämförs vi alltid med bussförare.

Ingen vill åka buss med en chaufför utan bussförarkort.

Men stackars alla elever som utsätts för obehöriga lärare. Det är som att  åka buss med någon utan körkort.

Är det så enkel?

Jag är formellt obehörig som gymnasielärare. Varje dag får jag skrivet på näsan att jag är värdelös, eftersom jag är obehörig. Men har 110 högskolepoäng i mitt ämne, samt över 20 års erfarenhet som pedagog. Jag påstår inte att jag är bäst, men tror att jag är ganska okej som pedagog. Jag förmedlar kunskap, väcker (förhoppningsvis) lusten att lära mer och ger ungdomarna redskap att möta livet efter studenten. Jag brinner för mitt jobb och tycker att det är fantastiskt roligt att arbeta som lärare.

Jag fostrar goda samhällsmedborgare som det står i läroplanen.

Jag pluggar på fritiden för att få examen, så jag kan få den nu antagna legitimationen, som ger mig rätt att sätta betyg (detta livsnödvändiga sorteringsredskap) 4 år har jag till mitt förfogande. För jag vill fortsätta att arbeta som lärare. Kravet på legitimation innebär att jag måste läsa in ett ämne till+ pedagogik (den jag har sen tidigare duger inte) men än finns inga tydliga riktlinjer om vad som gäller. Men jag pluggar på fritiden.

Jag har möjlighet att plugga på fritiden numera. Mina barn är vuxna. Sedan 1989 har min huvuduppgift varit att uppfostra barn. Mina egna. När barnen var små var jobbet mest en försörjning än en passion som det är nu. Allt har sin tid.

Jag blev anställd för min kompetens. För det jag kan och förmedlar. Inte det jag inte kan.

I hela vårt land finns det duktiga människor som blev anställda just för sin kompetens.

Det är lätt att tro att obehörig betyder outbildad.

Många föräldrar läser artiklar, debattinlägg och åsikter och tror att deras barn far illa för att de har en obehörig lärare.

Jag tror inte att arbetsgivare föredrar obehöriga lärare. Man vill ha den som är mest kompetent.  Finns det ingen behörig sökande väljer de den mest kompetente av de som ej är behöriga.

Men jag föredrar en obehörig & kompetent lärare än en behörig och inkompetent lärare för mina barn.

Självklart menar jag att lärare ska var utbildade och ha behörighet, men hur ska arbetsgivaren agera när ingen formellt behörig  söker tjänster på skolorna?

Lärarhögskolorna tappar sökande. Söktalen rasar stort. Debatten i olika medier påverkar så klart.

Vem vill bli lärare?

Jag tycker att det är som att jämföra äpplen och päron när man jämför lärare med bussförare. Det är att göra det enkelt för sig. Världen är inte så svart-vit.

Jag vill inte läsa varje dag att jag är värdelös.

Kommunikation

Sonen är sällskapssjuk och hänger mig i hasorna.

Så vi sitter tillsammans på balkongen i solen och pratar.

Jag går på toaletten och han står utanför och pratar. Jag låter nog lite irriterad för han undrar varför jag är en sån surtant.

-Jag sitter på toa. Jag vill s***a i fred!

Han förstår budskapet och går därifrån. Han hörde på mitt tonfall vad jag menade.

När man kommunicerar via det skrivna ordet: mail, brev, sms, bloggar och chatt är det ibland lätt att missförstå varandra. Minspel och tonfall saknas ju för att understryka vad man menar. Även om man anstränger sig för att vara tydlig m h a emotioner och smilies kan man ändå helt tala förbi varandra. Ibland har man helt olika förväntningar, kulturella olikheter eller helt olika tolkningar. Utan att höra tonfall eller se mimik kan man missförstå.

Som i debatten här och där. Det är skillnad på kompetens och behörighet. De hör ihop, men  är inte synonyma begrepp, vilket en del tycks tro. För att inte tala om hur en del hånfullt nedvärderar en del yrken, som om vissa utbildningar är mer fina än andra. Men vad vet jag. Jag är ju inte adjunkt.

Jag strävar efter att vara en god människa och bry mig om mina medmänniskor. Jag tror att jag är bra på att lyssna och trösta. Jag pratar och skriver mycket. Men även om jag ibland är kaxig och argumenterar så är jag känslig.

Jag är naiv och tanklös, men jag är inte elak.

Ibland är det svårt att veta vad som förväntas.

Sårar jag någon är det inte min mening.

 

Jag har en god kommunikation med mina barn. Det bestämde jag när jag blev förälder; att vi ska kunna prata om allt. De ska känna sig trygga och våga anförtro sig. Vi pratar med varandra varje dag, även om 2 av dem inte bor hemma längre och det är inte kommunikation av plikt, utan för att det känns naturligt.

Jag har ibland svårt att fatta att alla mina barn är myndiga. För hur gick det till?

Det var igår ”Ungen” var min bebis och idag är han vuxen och kör omkring i sin bil.

Hur fort gick det då?