Tag-Archive for » kommunikation «

Efit onsdag 11 juni 2014

Ett Foto I Timmen en av de sista dagarna på terminen. Skolavslutning hägrar. Häng med på en dag i en skolfrökens liv!

bild1
05-tiden
Tjolahopp vad pigg jag. Inte är. Klockan ringer 05.40 och jag vill bara sova. Men det är bara att dra upp rullgardinen och sparka igång den här dagen!

bild2
06-tiden
Onsdagsfrukosten består av kvarg, jordgubbar och rostad kokos.

bild3
07-tiden
Dags att hoppa på tåget till Linköping.

bild4
08-tiden
Arbetsdagen inleds alltid med kaffe och morgonmöte.

bild5
09-tiden
Samling på Stångebro med alla blivande studenter för den årliga studentkampen.

bild5b
10-tiden
Några av medlemmarna i Björnligan.

bild6
11-tiden
Björnligan och Anton.local möts i en tuff fotbollsmatch.

bild7
12-tiden
Idag äter vi lunch ute.

bild8
13-tiden
Så får jag syn på ett ljus på himlen och undrar vad det är. Några sekunder senare ser jag vad det är.  Sen börjar det regna. När skattjakten börjar 🙂

bild10
14-tiden
Fröken sammanställer resultatet av tävlingar och skattjakt. Studenterna har kämpat tappert, men mest har vi haft roligt.

bild11
15-tiden
Dags att tillämpa lite myndighetsutövning. Nu är mina sista betyg satta.

bild9
16-tiden
Inser att vi har möte idag i alla fall. Jippi. Eller inte. Men skärper till mig och uppträder behärskad och civiliserat. Framför dock min åsikt om bristen av tydlighet och rak kommunikation. Hur informationsflödet ser ut i en organisation säger allt om hur väl fungerande den är.

bild12
17-tiden
Nu är jag nästan hemma och kan lägga den här arbetsdagen till handlingarna.

bild13
Bonusbild
Jag måste bara visa hur vackert det är hos oss på landet. På min högra sida när jag promenerar hem från bussen.

bild14
18-tiden
Dagens kvällsmat: hemlagad pytt m stekt ägg & rödbetor. Mums!

bild16
19-tiden
Beundrar mina nya fina träskor som Kärleken köpte till mig när han jobbade på Öland i början av veckan.

bild15
20-tiden
En trött skolfröken sitter i kvällssolen och skypar med bästisen i Norge.

bild17
21-tiden
Pratar fortfarande med bästisen i Norge, trots att Skype uppför sig som en trotsig treåring.

Det var allt för idag. När klockan har passerat 22 är en skolfröken trött och stupar i säng.

Och som vanligt blir jag glad för kommentarer. Så snälla lämna en kråka. Jag ser ju att du varit här 🙂

Lite tyckande och feber

Det är alltid intressant när ett inlägg skapar diskussion. Av någon anledning föredrar en del att diskutera på facebook och inte i bloggen. Men jag ser deras fotspår här. Varje dag. Jag gillar när det blir diskussion och att människor kan kommunicera med varandra. Så länge man har en hövlig ton och inte sysslar med påhopp. Fördelen med facebook är att ingen kan påstå saker anonymt. Det blir mycket mer levande och dynamiskt när man har olika åsikter och kan debattera på ett kreativt sätt.

Idag har jag gått på viljestyrka och Alvedon. Feber är inte ultimat, men jag har kämpat på.

Nu blir det sängen.

God natt mina gullvippor <3

Plus & minus

Det är verkligen ett stort plus att komma hem och sätta sig vid dukat bord och bli serverad middag varje dag! Jag har världens bästa son. Ja, jag är lyckligt lottad som är mamma till tre fantastiska människor.

Det suger att bussen är nästan en halvtimme försenad p g a vägarbete. Det suger ännu mer att det regnar.

Så dagens lärdom.

Visst är det härligt att få en utskällning. Eller inte. Men sånt hör till jobbet.  Först blev jag bara pissed off, men det är aldrig bra att bemöta i affekt. Och jag vet att det inte är en personlig utskällning, utan det gäller min arbetsroll.

I stället började jag utforska vad som hänt, varför, vem eller vilka som är ansvariga samt se över min egen roll. Vad hade jag kunnat göra bättre och hur ska jag hantera saker i fortsättningen? Det hjälper inte att bli illa berörd, förbannad eller ledsen. Jag tänker dock inte ta skit när det är obefogat.

Jag är nybörjare och har man inte någon manual eller tydliga instruktioner blir det fel. Är man dessutom överhopad med arbete och har för få som kan utföra det går ekvationen inte ihop. Vad ska man prioritera? Oavsett hur man prioriterar blir någon missnöjd.

Som vanligt är ledordet kommunikation.

Jag fascineras av hur olika människor kommunicerar och jag är tacksam för all jävla skit jag tagit mig igenom för jag har fått kunskap och erfarenhet som gör att jag vågar hantera svårigheter. Jag är inte lika ömhudad och mån om att bli omtyckt av alla längre. Jag vågar ta en diskussion. Men jag hoppas att jag är tillräckligt lyhörd och att man inser att jag försöker se till helheten och att det är allas bästa som är målet.

Tack och lov att jag jobbat i skolans värld så länge, så jag är van att trolla med knäna 🙂

Jobbat sig lite

En lång och lärorik arbetsdag är till ända. Men det känns inte som en lång dag även om jag inte var hemma förrän efter 20. Dagarna rusar verkligen förbi och det händer saker hela tiden. Tuffa arbetsuppgifter, men samtidigt stimulerande och intressanta. Jag har ett lugn i mig som jag inte haft tidigare. Jag vågar genomföra svåra samtal och ställa krav utan att vara rädd. Jag som tidigare varit så konflikträdd att jag hamnat i konflikt just därför. Tur att man utvecklas och lär av livet. Jag har  insett att jag har blivit smidigare, även om jag ändå lyckas reta upp folk med mina krav.

Jag känner verkligen att jag är på rätt plats.

Kommunikation är nyckeln till allt.

Mod är en annan viktig ingrediens.

Man måste våga utmana sina begränsningar. Man måste våga be om hjälp när man behöver det.

Jag tror att min vetgirighet och nyfikenhet är bra drivkrafter. När man inte kan tar man reda på hur det är. Våga ställa frågor tills man får svar.

På bussen hem har jag läst bloggar och försökt kommentera. Med betoning på försökt. Blogspot sparkar ut mig av någon anledning. Tycker inte blogspot om paddor? Sugmörtsson säger jag bara. Jag som försökte var lite effektiv.

Vid bussbytet i Mellerud var det en stund att vänta. Jag hade sällskap av tre ljuvliga flickor som var 10-12 år. Snälla, omtänksamma och alldeles underbart frimodiga och trevliga. Sånt får ett frökenhjärta att klappa lite extra.

Sonen har skött både tvätten och lagat middag. Tack! Idag hade han lagat köttgryta och kokat potatis. Det är ordning på den pojken ^^

Så nu kan jag  ägna mig åt en sällskapssjuk katt en stund 🙂

Affirmationer

Jag börjar stå upp för mig själv och tala för det jag vill ha

Det jag har att säga är värt att lyssnas på

Jag är glad över min förmåga att uttrycka mig själv och över all min kreativa verksamhet

Jag lyssnar på och erkänner de behov och önskemål andra människor har

Jag talar alltid direkt ur hjärtat

Mina tankar och ord är genomtänkta innan jag yttrar dem

Min röst blir starkare och mer övertygande

Relationer

Människan är en social varelse och alla har vi olika slags relationer.

En del varar hela livet och tål motgångar.

Andra är som en dagslända och tar slut när solen går ner.

En del är djupa, andra ytliga.

En del är komplicerade och andra funderar man inte över: de bara är.

Några varar en kortare period och andra blir man aldrig klok på.

Är det något livet har lärt mig är det att människor är olika och att vi måste kommunicera.

På nätet kommunicerar vi genom det skrivna ordet: genom bloggtexter, status på facebook, tweets, artiklar och kommentarer till blogginlägg och artiklar  mm. Genom dessa skapar vi nya relationer.

Ibland är det svårt att veta vad man ska ska skriva, men oftast hittar man en ton med den man kommunicerar med. Det svåra är när villkoren förändras och tonen blir dissonant. Antingen reder man ut eller så vänder någon dig ryggen och ignorerar. Människor är olika.  Ibland går man i taket av en del  kommentarer, men det är svårt att gå i polemik i det offentliga rummet om något som inte  ens är offentligt.
Oftast finns det inte ett rätt och ett fel utan det finns flera aspekter. Då är det bra med perspektivförskjutning, så att man inte målar in sig i ett hörn med tron att min uppfattning är den enda rätta. Det finns aldrig en enda sanning. Bättre att ödmjukt böja sitt huvud och be om ursäkt än att tjura och hävda att jag har rätt. Förlåt och gå vidare är bättre än att vara långsint och ruva på hämnd (tycker jag) Men vi människor är olika. Och det är mångfalden och olikheterna som berikar och ger dynamik.

Jag strävar verkligen att utvecklas som människa och lyckas ibland.

Kommunikation är ett av mina ledord.

Acceptera att alla inte älskar mig är också en bra insikt.

Egenskaper som jag upplever som positiva: viljan att dela med av kunskap, livglädje, skratt, känslor och spontanitet kan andra uppleva som besserwisser-attityd, tillgjort glad, slarvig och tramsig.

Jag är en människa som är både- och snarare än antingen eller:

Kaxig och ödmjuk

Slarvig och ordentlig

Modig och rädd

Glad och tårögd

Självutlämnande och hemlighetsfull

Bestämd och flexibel

Livet har givit mig några smällar och jag är lite kantstött, men det är väl också det som är charmen med oss människor. Att vi har en historia att berätta. Det svåra är när vi talar olika språk. Speciellt när man tills synes har samma kontext, men helt plötsligt saknar lexikon.

Just nu har mitt liv berikats den senaste timmen med Sommarpratarna på svt play.

Goda samtal berikar livet.

Om 5 dagar ska jag föra goda samtal med bästa vännen och världens bästa 7-åring.

Sån glädje berikar också livet.

ps. Ett stort grattis till Kirsti och Peter som gifte sig igår <3

Kommunikation

Sonen är sällskapssjuk och hänger mig i hasorna.

Så vi sitter tillsammans på balkongen i solen och pratar.

Jag går på toaletten och han står utanför och pratar. Jag låter nog lite irriterad för han undrar varför jag är en sån surtant.

-Jag sitter på toa. Jag vill s***a i fred!

Han förstår budskapet och går därifrån. Han hörde på mitt tonfall vad jag menade.

När man kommunicerar via det skrivna ordet: mail, brev, sms, bloggar och chatt är det ibland lätt att missförstå varandra. Minspel och tonfall saknas ju för att understryka vad man menar. Även om man anstränger sig för att vara tydlig m h a emotioner och smilies kan man ändå helt tala förbi varandra. Ibland har man helt olika förväntningar, kulturella olikheter eller helt olika tolkningar. Utan att höra tonfall eller se mimik kan man missförstå.

Som i debatten här och där. Det är skillnad på kompetens och behörighet. De hör ihop, men  är inte synonyma begrepp, vilket en del tycks tro. För att inte tala om hur en del hånfullt nedvärderar en del yrken, som om vissa utbildningar är mer fina än andra. Men vad vet jag. Jag är ju inte adjunkt.

Jag strävar efter att vara en god människa och bry mig om mina medmänniskor. Jag tror att jag är bra på att lyssna och trösta. Jag pratar och skriver mycket. Men även om jag ibland är kaxig och argumenterar så är jag känslig.

Jag är naiv och tanklös, men jag är inte elak.

Ibland är det svårt att veta vad som förväntas.

Sårar jag någon är det inte min mening.

 

Jag har en god kommunikation med mina barn. Det bestämde jag när jag blev förälder; att vi ska kunna prata om allt. De ska känna sig trygga och våga anförtro sig. Vi pratar med varandra varje dag, även om 2 av dem inte bor hemma längre och det är inte kommunikation av plikt, utan för att det känns naturligt.

Jag har ibland svårt att fatta att alla mina barn är myndiga. För hur gick det till?

Det var igår ”Ungen” var min bebis och idag är han vuxen och kör omkring i sin bil.

Hur fort gick det då?

Sociala medier

Jag sitter med mina elever och utvärderar lanet.

Samtliga är mycket nöjda med sin insats. Och det ska de vara.

De är också lite nervösa för eftermiddagens muntliga prov i svenska (nationellt prov)

Jag läser igenom texthäftet som har temat tecken och signaler.

En av texterna handlar om sociala medier, är en artikel från en stor tidning.

Ett företag framställs som ett föredöme för att man låter sina anställda twittra, facebooka och hänga på nätet på arbetstid. Man tillämpar frihet under ansvar. Precis som jag.

”Sociala medier är ett arbetsredskap”

Och visst är det så!

Jag använder facebook för att kommunicera med både elever, föräldrar och kollegor. Men det är inte självklart arbetsredskap  inom alla yrken.  Så klart att det inte är effektivt att personalen inom sjukvården hänger på facebook en halvtimme på morgonen i stället för att få rapport eller ta hand om vårdtagare.

Vill jag snabbt nå mina elever kan jag posta ett inlägg i våra slutna grupper på facebook. Det går snabbare än att ringa eller messa. Med kollegor för jag diskussioner och föräldrar bokar tid för utvecklingssamtal.

Som allt annat handlar det om att använda sunt förnuft.

Jag tror inte på förbud.

Frihet under ansvar som sagt.

 

 

Jag har inte

somnat än.
Torsdagar = antikrundan.
Ja, på tv alltså, inte att Trond går ett varv runt Babs =) Internt skämt

Såg tillsammans med finaste Tofflan. Hon i Uppsala. Jag i Vänersborg. Tänk var lite teknik kan göra.

Men jag fattar inte vad som har hänt med antikis????? Bara apfula kläder i orange!!!! Jag tror att Tofflan har ett finger med i spelet.  Hon har ju defekten att hon gillar orange.

För att inte tala om Knuttes hiskeliga kavaj!

Orange och gult är fult. Rutig kavajer i gult & grönt är fult. Snyggve såg ut som en borgarbracka i fjollig kotlettfrilla.

Dagens program var en trevlig historielektion. Och sakerna var fina. Om man bortser från älgen. Den var skitful. Tycker jag. Det står jag för.

Jobba i morgon. Marknadsföring. I stället för att ta ut min kompledighet, så blir det bara mer övertid. Som jag bara får ta ut i ledig tid = uppgifter blir inte gjorda. Kollegor blir sura på chefen som inte hinner med allt. Tänk så mycket lättare det hade varit att betala övertiden i pengar i s f ledig tid.

Idag ska jag lägga mig tidigt. Inte sitta uppe och uggla till ett som jag gjorde igår. Tänkt om dygnet hade ett par extra timmar på natten. När man behöver lite mer tid att sova.

Kommunikation

Jag hade skrivit ett långt inlägg om kommunikation. Men det blev så tråkigt och uppstyltat, så jag raderade hela skiten.

Jag har så många ord och tankar inom mig, men ibland blir det tvärstopp med formuleringarna. Jag tror att jag tänker för mycket på formen än innehållet. Samt att jag blir övertydlig i min rädsla att bli missförstådd. Och då blir det högtravande och tråkigt.

En skrivarskola vore kanske något? Men sådant finns inte i Småstad. Kanske en sommarkurs? Brukar inte det finnas på folkhögskolor?

Kommunikation är det som vår tillvaro är mest fylld av. Datakommunikationen är omfattande och tydligt reglerad =)

Kommunikation mellan människor är svårare. Kloppan berör det i ett inlägg. Likaså fick Tofflan mig att tänka efter lite.

Att vara rak och tydlig är något jag har lärt mig på senare år. I många år sa jag det jag trodde förväntades av mig, inte det jag tyckte. Och kommunikationen försvårades så klart. Eftersom jag gav  otydliga signaler. Jag har vänner som är brutalt ärliga, och det skapar en annan sorts konflikt när man sårar människor med sina ord.

Det viktiga är att man vågar kommunicera. Även om det är svårt. Våga ta tjuren vid hornen och säga vad man tycker. Även om det känns jobbigt. Att vägra svara och bryta kommunikationen är fegt. Tycker jag. Det är brister på kommunikation som skapar konflikter.

Bloggen skapar många kommunikationer. Jag älskar att få kommentarer och att faktiskt ha en dialog genom mina tankar. En del dagar kan jag bli lite sur för att så många läser, men inte kommenterar.
Fast det kan ju vara som för mig, när jag läser andras bloggar. Jag har en kort stund över och hinner med en kort surfrunda.
Jag läser, men hinner inte kommentera.
Ibland behöver jag tänka lite innan jag skriver och återkommer senare.
Ibland orkar jag inte skriva, för att jag är supertrött.

Ibland lägger vi ner själ och hjärta i ett inlägg och så får man knappt någon respons. Det svider. Men kanske är innehållet viktigare för mig än för  läsarna.

För mig är det terapeutiskt att skriva ner mina tankar och att få respons av andra. Då blir jag bekräftad. Och behovet att bli bekräftad är vår kanske starkaste drift.

Att blogga är att kommunicera. Kommunikation kommer av ordet communicare som betyder göra gemensam. Och när vi kommunicerar delar vi eller hur =)