En härligt intensiv dag på jobbet.
Efter några dagar i Stockholm var det skönt att vara tillbaka på kontoret och vardagen igen.
Borta bra, men hemma bäst.
Snö har det fallit i den lilla staden vid den stora sjön.
Kallt och blåsigt. Riktigt svinkallt 🙁
Då är det mysigt att krypa upp i soffan och värma sig med lite glögg 🙂
Och titta på Historieätarna.
Livet är gott.
Mörker omkring mig.
Ljuset fattas mig.
Jag gillar inte överproduktionen av melatonin.
Men det är bara att gilla läget.
Jag skiner av inre solsken och omfamnar livet så gott jag kan. Trotsar mörkret.
Vaccinerad idag. Mot influensa.
För övrigt har dagen varit fylld av möten, samtal, mejl, tjat, erfarenhetsutbyte, problemlösning, planering och skratt. En helt vanlig dag på jobbet alltså 🙂
Nu kommer lite skryt.
När jag kom hem från jobbet vid 19-tiden var middagen klar. Sonen är en duktig kock. Men som så många andra ungdomar är han arbetslös. Så han sköter hushållsarbetet. Bra deal tycker jag. Fast vi har inte samma syn på städning. Ja ja, man kan inte få allt. Men tre vuxna barn som alla kan laga mat är inte fy skam.
Over & out från Fröken Chef
Jag är verkligen trött som ett snöre. En del av tröttheten kan stavas november.
Både morgon och kväll.
Långa dagar.
Somnar ovaggad.
Men jobbet ger mental energi.
Jag gillar problemlösning, högt tempo och variation.
Jag gillar att ha mandat att ta beslut.
Jag gillar att växa och trivs allt mer med min roll.
Vi har roligt på jobbet.
Jag gillar mina härliga medarbetare och bra chefer. Jag har verkligen bra chefer och det säger jag inte för att fjäska, utan för att jag ärligt menar det.
En god chef ger utrymme att växa, mandat att utföra sitt arbete och visar förtroende.
Och det är underbart befriande att brista ut i bitchigt gapskratt tillsammans med mina kollegor när det är fullt ös medvetslös på jobbet när man helst vill rymma till ett varmare land och sitta i solen och dricka paraplydrinkar.
Med humor kan man hantera det mesta.
Det är fantastiskt att ha ett jobb där man trivs, får utrymme att växa och faktiskt har roligt även om det är krävande och stressigt.
Jag är glad att jag har fått chansen att visa att jag kan en himla massa och att jag har mycket att bidra med.
Sen är jag oerhört tacksam att jag har vuxna barn och kan lägga fokus på jobbet fullt ut. Jag slipper tänka på dagishämtning, gympakläder, matsäck och dessa jävla läxor. För att inte tala om utvecklingssamtal, dagisfester och fotbollsträning. Den tiden är lyckligtvis förbi. Och jag var en oerhört engagerad förälder som ställde upp på allt för mina barn när de var yngre, men allt har sin tid. Nu kan jag fokusera på mig och vad jag vill. Ungarna är vuxna.
Nu är det dags att åka iväg till mitt roliga jobb.
Men jag måste erkänna att det ska bli skönt att slippa väckarklocka i morgon.
Mörkret lägger en viss sordin på tillvaron även om mitt inre solsken lyser.
Idag har det varit solsken!
Tänk vad lite sol gör för att höja humöret. Sen är jag på gott humör ändå. Det är ju måndag!
I morse bad jag min förre chef att de ska uppdatera hemsidan och ta bort alla kontaktuppgifter till mig. Det är ju ändå 4 månader sedan jag slutade. Jag får fortfarande samtal och jag är lite trött på att förklara att jag inte arbetar där längre. När vi möttes på hemväggen säger han skämtsamt att it-teamet beslutat att jag ska fortsätta vara ansvarig för hemsidan, varvid jag replikerar med att då får de stå ut med krav på återkoppling, statusrapport, dokumentation och skarpa deadlines. Då skiter vi i det sa förre chefen 🙂
Har röjt på kaoset som stavas skrivbord: Varför är det mycket lättare att hålla ordning på skrivbordet på jobbet än hemma? Hittade lite anteckningar från ett skoledarseminarium om framtidskompetenser jag var på i våras.
Det som fastnade då och som fortfarande sitter kvar är:
Den kompetens som näringslivet anser vara viktigast är normbrytare!
Normbrytare med moralisk kompass. Man ska våga tänka nytt, annorlunda och inte göra som man alltid har gjort. Man ska våga säga emot och hitta nya lösningar. Helt enkelt lateralt tänkande. Eller som min chef sammanfattar det: KIS keep it simple.
Med kompetens menas förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter.
Man brukar tala om fyra kompetensområden:
Grundkompetenser: läsa, skriva, räkna.
Medmänskliga: moralisk, kommunikation, globalt medvetande.
Digital: att kunna värdegranska info, lära, vara nätsmart.
Innovativ: kreativitet, ledarskap, nyfikenhet, vara normbrytande.
Oavsett vilken verksamhet man jobbar i ska man veta vad man säljer, alltså känna till sin produkt. Som anställd ska man känna till affärsidé och affärsplan. En affärsplan är ett levande dokument som ständigt utvecklas.
Koncernen jag arbetar inom är över 200 år. Affärsidén lyder: Vi skapar, väljer, förädlar och förpackar kunskap och berättelser. Genom åren har man utvecklats från en liten bokhandel till dagens internationella mediekoncern. Man vågar tänka nytt, vara banbrytande och utvecklas.
En av de saker jag gillar bäst är detta tänket: Vi tror på individens förmåga att påverka och förändra. Vi formar vår organisation kring människor, istället för att placera in människor i ett organisationsschema.
Sonen har tvättat och lagat middag. Jag har det bra.
Nu ska jag ägna mig åt fiktionens förtrollade värld: Downton Abbey. Om två veckor har jag tänkt att gå till Hallwylska museet och se på kläder från Downton Abbey. Hellre museum än krogrunda. Jag har alltid älskat museum.
Ja, jag är en nörd. En stolt kunskaps- och historienörd.
Det har varit fantastiska dygn i skogen. Helt otroliga upplevelser. Och förvånansvärt befriande med flera dygn utan mobiltelefon och Internet. Därför har jag heller inga bilder att visa.
Vi har byggt bostad i skogen av slanor och granris.
Vi har ätit det som finns i skogen.
Vi har gjort upp eld m h a eldstål.
Vi har lockat på älg.
Vi har samlat ved.
Vi har hört varg.
Men mest av allt har vi samarbetat, kommunicerat och reflekterat.
För att inte tala om hur mycket vi har skrattat.
Jag har en fantastisk arbetsgivare som tror och satsar på sin personal. Arbetet kräver engagemang och vilja samt lojalitet och arbetsmoral. För mig är det inget problem. Jag har allt. Från första dagen har det känts som att komma hem. Men den som vill ha ett 8-17 jobb och inte bry sig när man går ut genom dörren efter avslutad arbetsdag ska göra något annat. Det är verkligen viktigt att reflektera över vad man vill och är villig att ge. Man ska vara ärlig både mot sig själv och sin arbetsgivare. Jag är inte rädd för hårt arbete och är tacksam att jag får vara del av en sån spännande och utvecklande verksamhet. Jag har en arbetsgivare som tror på mig och min förmåga och då är jag skyldig att visa detsamma tillbaka. Det är min filosofi.
Hur engagerad och lojal är DU mot din arbetsgivare?
Just varför man arbetar är en intressant fråga. Många drivs av pengar. Man vill ha en försörjning och kanske inte kräver så mycket av själva arbetet. Det finns t o m de som anser att om någon kan försörja sig själv utan ett lönearbete (pengar på banken, räntor, egendom med avkastning mm) inte ska ha ett vanligt lönearbete utan överlämna det till någon som bättre behöver det. Jag delar inte den synen. Vi lever inte i ett sånt samhälle. Många drivs av att kunna tjäna pengar. Mycket pengar och allt vad det innebär. Många av oss drivs att att kunna åstadkomma saker, utvecklas som människor och faktiskt göra skillnad. Jag skulle dö om jag hade ett monotont hjärndödande arbete och inte fick utvecklas. Men människor är olika och har olika syn på livet. Det viktiga är snarare att vara rätt person på rätt plats. Och att vara anställd är ingen mänsklig rättighet. Det är inte arbetsgivarnas skyldighet att förse människor med arbete bara för att. Tycker jag.
Sen måste jag få berätta att en av mina högsta drömmar har gått i uppfyllelse!
Jag har flugit helikopter!
Om du inte visste det så finns det väldigt mycket skog och sjö i Dalsland och Värmland. Det har jag sett från ovan:)
Det har varit toppendagar med många olika upplevelser.
TACK!
NU ska jag vårda min seglivade förkylning, klappa katten och ladda för morgondagen då det är fullt ös på jobbet igen!
Livet är gott mina gullvippor <3
En lång och lärorik arbetsdag är till ända. Men det känns inte som en lång dag även om jag inte var hemma förrän efter 20. Dagarna rusar verkligen förbi och det händer saker hela tiden. Tuffa arbetsuppgifter, men samtidigt stimulerande och intressanta. Jag har ett lugn i mig som jag inte haft tidigare. Jag vågar genomföra svåra samtal och ställa krav utan att vara rädd. Jag som tidigare varit så konflikträdd att jag hamnat i konflikt just därför. Tur att man utvecklas och lär av livet. Jag har insett att jag har blivit smidigare, även om jag ändå lyckas reta upp folk med mina krav.
Jag känner verkligen att jag är på rätt plats.
Kommunikation är nyckeln till allt.
Mod är en annan viktig ingrediens.
Man måste våga utmana sina begränsningar. Man måste våga be om hjälp när man behöver det.
Jag tror att min vetgirighet och nyfikenhet är bra drivkrafter. När man inte kan tar man reda på hur det är. Våga ställa frågor tills man får svar.
På bussen hem har jag läst bloggar och försökt kommentera. Med betoning på försökt. Blogspot sparkar ut mig av någon anledning. Tycker inte blogspot om paddor? Sugmörtsson säger jag bara. Jag som försökte var lite effektiv.
Vid bussbytet i Mellerud var det en stund att vänta. Jag hade sällskap av tre ljuvliga flickor som var 10-12 år. Snälla, omtänksamma och alldeles underbart frimodiga och trevliga. Sånt får ett frökenhjärta att klappa lite extra.
Sonen har skött både tvätten och lagat middag. Tack! Idag hade han lagat köttgryta och kokat potatis. Det är ordning på den pojken ^^
Så nu kan jag ägna mig åt en sällskapssjuk katt en stund 🙂
Problemlösning och nöjda kunder är hela tiden i fokus under min vardag.
En av min vanligaste uppgifter är att ta beslut. Stora som små. Jag börjar vänja mig vid att man vänder sig till mig för att få svar.
Vem som ska göra vad?
Ska vi anlita en konsult?
Inköp?
Ledighet?
Utbildning?
Lösning a eller b?
Hur ska vi prioritera?
Hur ska vi felsöka?
Visst har jag tagit beslut varje dag i mitt tidigare arbete, men nu har jag befogenhet att ta reella beslut om verksamheten. Arbetet blir så mycket lättare och effektivare när man har mandat att ta beslut och se till att de verkställs.
Jag gillar mitt jobb och lär mig nya saker varje dag. Framför allt så utvecklas jag som människa av att vara team leader. Det är viktigt att vårda sin personal. Ge människor utmaningar och ställ krav, men lita på dem och ge dem utrymme att ta ansvar.
Herregud det är ju som att vara lärare 🙂 Fast jag saknar konstigt nog inte jobbet som lärare.
Oavsett är det viktigt att ge och ta. Precis som i alla relationer.
Den viktigaste relationen är den med mig själv. Jag måste vårda mig och vara vän med mig själv. Att vara trygg i mig själv och kunna leva med mig själv. (stå ut med upprepningen av ord) Det är förödande när man bygger sin trygghet på samvaro med en annan människa. Människor sviker och försvinner av olika anledningar. Likadant är det med arbete. Jag älskar mitt jobb och det som arbetet ger, men jag kan inte bygga mitt människovärde på jobbet.
Idag gjorde jag något dumt. Orkade inte göra någon lunchlåda i går kväll, så jag köpte en fryst pastarätt från Gruzzolo på jobbet. Har inte käkat pasta på flera veckor (försöker låta bli gluten även om det är svårt att avstå helt) En stund efter jag käkat blev jag alldeles kallsvettig, yr och fick fruktansvärda magplågor. Fick rusa in på toa och satt där och våndades som en riktig Mona. Pasta var ingen bra idé alls.
För övrigt har dagen präglats av en envis hosta som vägrar att försvinna. Jag avskyr verkligen att hosta. Jag låter som en gammal rökare 🙁
Honungsvatten kanske?
Sonen har kommit hem från sin semester vid havet. I bagaget hade han med krabba och fisk till sin gamla mamma. Mums.
Det var riktigt trevligt att se honom, men lika fort som han kom hem lika fort försvann han i väg med kompisar för att se på fotboll. Om man inte kan sitta på Ullevi kan man se på tv 🙂
Nu tar jag beslutet att sänka ner min lekamen i ett kar. Närmare bestämt badkaret.
Ha en fin kväll mina gullvippor <3
Inga problem att somna igår kväll. Jag somnade före 23.
Men gud så trögt att gå upp i morse. Det är inte mänskligt att gå upp klockan 6. I alla fall inte om man är b-människa.
Nåväl, jag blev både pyntad och påklädd, fick i mig god och nyttig frukost och halvsov på bussen till jobbet med Gavin Degraw i hörlurarna.
En helt vanlig morgon alltså.
Härligt att komma till kontoret och komma igång igen. Startade dagen med att lösa ett akut problem.
Det är det som jag gillar: problemlösning.
En situation har uppstått och då hittar man en lösning för att det ska fungera. Inte speciellt komplicerat, men i skolans värld pratar man snarare om problemen än att lösa dem. Mycket snack och lite verkstad. Jag som är en pang-på-rödbetan-idésprute-entusiast kan bli galen på långbänkandet. Självklart behövs det analytiker på en arbetsplats, men framför allt behövs det människor som tar initiativ, är handlingskraftiga och inte är rädda för att tänka annorlunda, nytt och kreativt. På vissa arbetsplatser behöver man även mandat att ta beslut. Chefer som inte litar på sina medarbetare är inga bra chefer. Anser jag.
Jag är chef för ett bra team. De är skitduktiga på sitt jobb, är lojala och är dessutom både trevliga och roliga. Det finns en trivsam harmoni och man ställer upp utan att tveka. Sån personal man vårdar väl.
Jag känner att jag börjar komma in i jobbet allt mer och jag vågar ta beslut.
I like my job^^
Måndag = tvättdag
Vi har en ny bra rutin. Sonen stoppar i tvätten kl.17 och jag hänger när jag kommer hem drygt en timme senare. Då känns det inte så betungande efter en heldag på jobbet. Och jag tvättar hellre en vardagskväll än offrar min helg.
I morgon åker sonen till Ellös. Skönt för oss båda. Han får hav, sol och fiske och mormor och morfars omsorg. Jag får vara ensam hemma. Han är inte direkt störande annars, men det är skönt att vara ensam hemma. Man behöver inte låsa badrumsdörren, kan tassa upp naken på morgonen, äta vad man vill, när man vill, komma hem när man vill. You`ve got the picture.
Sen undrar jag om världen är upp och ner? Jag menar, för i min nacke sitter det en fet stor finne!
Jag har ALDRIG haft en finne i nacken i hela mitt liv! Har haft få finnar ö h t genom livet.
Hallå kroppen, jag är 46 år! Då ska man inte få finnar. Punkt.
Dagens
Middag: grillad lax och sallad Jättegott!
Lyssning: Lars Lerin Hans akvareller är magiska.
Färg: vit Åh vad jag gillar mina nya träskor från Inga of Sweden!
Dryck: cappuccino Vad vore livet utan kaffe!
Dalsland lyser!
Solen skiner och jag med den.
Tänk vad det kan vända.
Jobbet bara flyter på och den ena punkten efter den andra kan bockas av på dagens att göra lista.
Jag har t o m fyllt i medarbetarenkäten.
Jag trivs oförskämt bra på mitt jobb.
Lite lunch och fortsätta fixa.
Ikväll har jag dejt med tvättstugan och herrarna ajax och scotch brite.
Senaste kommentar