Hår

Jag fick en kommentar om mitt hår och en uppmaning om att blogga 😉

Så här kommer ett blogginlägg om hår.

Blond har jag varit i hela mitt liv. Förutom när jag fick ett infall när jag var 35 och färgade håret brunt. Ingen kände igen mig. 6-8 tvättar skulle färgen sitta i. Efter 3 månader blonderade jag tillbaka till mig själv. Aldrig mer färga håret. Jag är blond. Punkt.

Jag är dessutom fåfäng. Har man fint nordiskt hår så borde man inte vara fåfäng.Platt hår är bara förnamnet. Ingen risk att frisyren består om man säger så. Jag får ständigt höra att jag har så många hårstrån. Men vad fan hjälper det när de är superfina läs tunna. Så jag gör vad jag kan för att få volym. När jag var yngre gällde permanent och locktång. Men orka. Förutom fåfäng är jag lat bekväm.

Så jag kör den klimatsmarta stilen (sopsortering  kan vi ta i ett annat inlägg. Var så säker)

Jag är en äkta papiljottant. Jag sover med papiljotter. Kanske inte så sexigt, men då får jag både lockar och volym. Riktiga glamourlockar som får mig att känna mig urtjusig. En stund. För sen tillkommer fukt och vind.

Ju längre dagen lider desto mer rufsigt troll.

Ibland spar jag ut till riktigt långt hår, men det blir så platt. Sen har jag svårt att ha hår som hänger fram i ansiktet. Och då blir det uppsatt i en knut eller svinrygg och jag ser ut som en sträng skolfröken.

Visst har jag fantastiska världsliga problem 🙂

Ibland blir jag avundsjuk på de som har kort  hår. Riktigt kort hår. Ni som bara duschar och så är frisyren klar vet inte hur bekvämt ni har det. Men det är inte jag. Även om jag ser ut som ett rufsigt troll är jag ganska fåfäng. Det jag med säkerhet vet är att jag är jävligt snygg i håret klockan 7 på morgonen.

Synd att det bara är jag som ser det 🙂