Regn hos mig

Jag har ju förmånen att gå en kurs i projektledning genom trygghetsrådet. så denna vecka är jag student.

Vaknar med en dundrande huvudvärk. Men tar mig samman och gör mig redo för en dag i skolbänken.  Det är grått och duggregnar ute. Själen är fylld av vemod.

Så blir jag hämtad av Janne och vi pratar om livet. Anländer till ”skolan” och får dagens första kopp kaffe och sen drar föreläsningen igång.

Något händer i mig. Hjärnan börjar jobba. Hela systemet kickar igång och jag är på banan.

Intressant, informativt och innehållsrikt.   Hjärnan behöver stimulans. Jag behöver stimulans. Saknar tempot och kraven på att leverera. Saknar medarbetare att leda, peppa och samarbeta med. Saknar kollegor. Saknar ett jobb att gå till.

Att vara arbetslös är en ny erfarenhet för mig. Det är nyttigt, men oerhört tärande. Självkänslan har fått sig en törn.

Tack för dagens stimulans och erfarenhetsutbyte. Att träffa andra i samma situation stärker självkänslan och det är guld värt att få perspektiv på tillvaron.