På förekommen anledning

Jag tycker att man ska ha adekvat utbildning för det man sysslar med.

Jag är inte emot formell behörighet.

Jag har ganska mycket utbildning, både i mitt ämne  och i pedagogik, genom tidigare pedagogstudier, men har ej formell gymnasielärarexamen.

Det ämne jag undervisar i (datavetenskap)  har jag över 100 högskolepoäng i, men ämnet finns inte att välja när man vill bli gymnasielärare. Däremot kan man läsa till det,  om man är gymnasielärare i andra ämnen.  Därför har jag läst en utbildning som ger formell behörighet i att undervisa i datavetenskap på gymnasiet, men är ej någon gymnasielärarexamen.

Att jag började arbeta som lärare beror bl a på IT-bubblan som sprack för ca 10 år sedan och i stället för att var arbetslös systemutvecklare började jag på vuxenutbildningen med undervisning i ”data”. På den vägen är det…

Det nya kravet på lärarlegitimation innebär att jag måste läsa till en hel del, för att få examen och således legitimation och rätten att sätta betyg.  Det har jag påbörjat och har 4 år på mig att slutföra. Men jag har fortfarande rätt att undervisa och sätta betyg de närmste 4 åren. Därefter har jag fortfarande rätt att undervisa, om jag ej har  gymnasielärarexamen.  Rätt att sätta betyg får jag enbart om jag har gymnasielärarexamen och lärarlegitimation.

Jag trivs med mitt arbete och vill fortsätta arbeta som lärare. Därför kompletterar jag den utbildning jag har för att få lärarlegitimation.

Det svåra i min situation är att de som beslutat om legitimation för lärare ej har skapat regler för övergång, hur man validerar erfarenhet eller annan kompetens osv. Ingen studievägledare kan ge korrekt information, eftersom det inte finns någon än. Så jag har börjat i den ände jag kan: jag läser in ett ämne till, så jag har formell behörighet i två ämnen så småningom.

Punkt.