Beslut

Problemlösning och nöjda kunder är hela tiden i fokus under min vardag.

En av min vanligaste uppgifter är att ta beslut. Stora som små. Jag börjar vänja mig vid att man vänder sig till mig för att få svar.

Vem som ska göra vad?
Ska vi anlita en konsult?
Inköp?
Ledighet?
Utbildning?
Lösning a eller b?
Hur ska vi prioritera?
Hur ska vi felsöka?

Visst har jag tagit beslut varje dag i mitt tidigare arbete, men nu har jag befogenhet att ta reella beslut om verksamheten. Arbetet blir så mycket lättare och effektivare när man har mandat att ta beslut och se till att de verkställs.

Jag gillar mitt jobb och lär mig nya saker varje dag. Framför allt så utvecklas jag som människa av att vara team leader. Det är viktigt att vårda sin personal. Ge människor utmaningar och ställ krav, men lita på dem och ge dem utrymme att ta ansvar.
Herregud det är ju som att vara lärare 🙂 Fast jag saknar konstigt nog inte jobbet som lärare.

Oavsett är det viktigt att ge och ta. Precis som i alla relationer.

Den viktigaste relationen är den med mig själv. Jag måste vårda mig och vara vän med mig själv.  Att vara trygg i mig själv och kunna leva med mig själv.  (stå ut med upprepningen av ord) Det är förödande när man bygger sin trygghet på samvaro med en annan människa. Människor sviker och försvinner av olika anledningar. Likadant är det med arbete. Jag älskar mitt jobb och det som arbetet ger, men jag kan inte bygga mitt människovärde på jobbet.

Idag gjorde jag något dumt. Orkade inte göra någon lunchlåda i går kväll, så jag köpte en fryst pastarätt från Gruzzolo på jobbet. Har inte käkat pasta på flera veckor (försöker låta bli gluten även om det är svårt att avstå helt) En stund efter jag käkat blev jag alldeles kallsvettig, yr och fick fruktansvärda magplågor. Fick rusa in på toa och satt där och våndades som en riktig Mona. Pasta var ingen bra idé alls.

För övrigt har dagen präglats av en envis hosta som vägrar att försvinna. Jag avskyr verkligen att hosta. Jag låter som en gammal rökare 🙁

Honungsvatten kanske?

Sonen har kommit hem från sin semester vid havet. I bagaget hade han med krabba och fisk till sin gamla mamma. Mums.

Det var riktigt trevligt att se honom, men lika fort som han kom hem lika fort försvann han i väg med kompisar för att se på fotboll. Om man inte kan sitta på Ullevi kan man se på tv 🙂

Nu tar jag beslutet att sänka ner min lekamen i ett kar. Närmare bestämt badkaret.

Ha en fin kväll mina gullvippor <3