Efit lördag 25 oktober 2014
Idag ska det bli av! EFIT nr 178 om jag räknat rätt. Jag har haft svårt att hitta lust sedan min son dog i mars. Livet förändrades radikalt och jag kämpar varje dag med sorg och saknad.
08-tiden
Vi väcks av mannens väckarklocka vid 8. Mannen har migrän och jag är inte sugen på att gå upp, så jag pillar lite på mobilen.
10-tiden
Jag lyckades visst somna om. Drar upp rullgardinen och inser att att klockan är 10.30!!!
11-tiden
Har hunnit med frukost, dusch samt vikt tvätt och bäddat sängen. Så nu har jag inte så dåligt samvete för att jag sov så länge. Mannen har jag inte sett röken av. Han grejar förmodligen med bilen.
12-tiden
Ingen efit utan en ego-bild. Så här kommer dagens (första?) efitselfie 🙂
13-tiden
Samling vid matbordet. Två äter lunch, 1 äter frukost och jag dricker kaffe.
14-tiden
vattnar blommorna och upptäcker att mina orkidéer trivs så bra att de sätter nya skott. Även de blommor som sett helt hopplösa ut. Luften och ljuset på landet är välgörande 🙂
15-tiden
Herrarna som mekar med bil är sugna på fika så jag kilar ut till uthuset och plockar fram bullar och kokostoppar ut frysen. Konstaterar att solen försvann lika fort som den kom.
16-tiden
Det är dags att kalka av min tassimo och självklart följer instruktionen jag fått av Chrille. Det är en av de sista sakerna han skrev innan han dog <3
17-tiden
Idag är vi bortbjudna på middag. Vilken lyx. Så mannen styr bilen mot stan.
18-tiden
Vi serveras en utsökt måltid: baconlindad kyckling, klyftpotatis, ungsrostade rotsaker och tomatsallad. Mums!
19-tiden
Middagen avslutas med chokladpudding. Den smakade. Gott.
20-tiden
Kaffe och likör och trivsamt prat med de bästa.
21-tiden
Leverans av tonåring till flickvännens bostad.
22-tiden
Hemma i ett rött hus på landet efter en mysig kväll i stan. Så härligt att välkomnas av tända lampor. Och jag, vi borde putsa fönster.
Och som vanligt. Smyg inte bara förbi. Våga kommentera. Tjolahopp!
Å vilket fint överkast! Typ ett sånt har jag letat efter sen 1998…
Roligt att se dina andra bilder också! 😛
Jag har ingen aning var överkastet är inköpt. För det är fabrikstillverkat. Införskaffat innan jag träffade H. Själv har jag haft flera lapptäcken som min mamma sytt, men kattfan kissade på dem, så de hamnade på tippen när jag flyttade 🙁
Tack för titten 😀
Tittar förbi din vackra höstdag 🙂
Hej 😀
Vi hade sol en stund i alla fall. Men visst är det fina färger ute.
Hej och tack för titten, jag är ju inte heller med så ofta och visste inte att din son gått bort, beklagar sorgen och hoppas du har många runt omkring dig som stöd. Kram
Tack för din omsorg. Jag har ett fantastiskt stöd i min sambo (ej barnens biolgiska pappa) och av resten av min familj. Tack och lov, för jag har fått stötta mina andra två barn, som förlorat sin lillebror.
Kram
Men Inna!! Jag läser ju din blogg då och då, men jag har totalt missat att du mist din son! HUR har jag kunnat missa det??
Jag känner dig ju inte väl alls, men åh! Massor med kärlek din väg!
Jag kan inte sätta mig in i din situation, men skräcken för att nåt sånt ska hända… den finns där.
Min yngste delar namn med din yngste, så att läsa ’Chrille’, det gör att det kommer närmre på nåt vis.
Jag är så otroligt kass på att skriva hälsningar och uttrycka vad jag känner för människor, men jag trivs alltid så här hos dig, om du förstår hur jag menar, och jag tycker du verkar vara en person jag skulle tycka lika mycket om i ”verkligheten” också.
KRAM!!
Åh, men tack snälla Ulrika!
Det är verkligen det otänkbara som har hänt. Men ibland händer det otänkbara. Chrille blev bara 21 år, men nu har han frid och slipper plågas av sjukdom och ångest.
Verkligen tack för dina fina ord.
Kram!
Har tittat in på dina bilder. Skönt att se att jag inte är ensam om att behöva putsa fönstren. /Eva
Dels tycker jag det är aptråkigt att putsa fönster, dels har jag inflammation i axeln som gör att jag har ont och undviker rörelser som ökar smärtan. Så det får vara lite skitiga rutor 🙂
Det är fint, och starkt, att du delar med dig av det nya livet, din stora sorg och saknad Inna!
För övrigt sägs det att lite oputsade fönster ger juste fotoljus, så…
Tack Kattis, för mig är det naturligt att dela med av mina känslor och jag tror att vi måste våga prata mer om döden. Det gjorde Chrille innan han dog. Han planerade t o m sin begravning tillsammans med oss, fastän han dolde hur sjuk han faktiskt var. Så hans död var chockartad. Det som kändes bra var att han var hemma hos mig och min sambo när han dog.
Bra fotoljus! Åh det var ett toppenargument 😀
Halloj tittat in för att se hur resten av din dag var, chokladpudding – mums
Det är gott!
Inne och kikar och kram på dig också!
Det där med bra fotoljus tror jag att jag ska börja säga med 🙂
Bara därför så putsade jag alla fönster på bottenvåningen på måndagen. Självklart började det regna strax därefter.
Så nu har vi dåligt fotoljus 😛
Inne och kikar på din dag. Länge sedan jag gjorde en EFIT dag. Men var är papiljotterna 😀
En fråga… Får jag köpa ditt överkast? Fick ett av min fd svärmor en gång i tiden. Men när jag och hennes son separerade i fjol, så tog hon tillbaka det och jag får inte igen det! Har pratat med Jotex och det finns inte kvar i deras sortiment…
// Kram Anna
Papiljotterna förekommer mer sällan. Är inte lika fåfäng längre.
Jag ska prata med sambon om täcket. Det är hans nämligen.
Kram
Tack!