En månad

En månad kvar till jul.

Jag trodde att det skulle bli den bästa julen sen jag var barn.

Men livet rasade samman och jag är så ledsen.

Trots det så har jag bestämt att ta mig samman.

Ta mig samman och göra en fin jul. För barnens skull. Vad jag ska gör de veckor jag skulle varit med H är en annan fundering.

Barnen är vuxna nu, men julen är något speciellt.

Julen är familjenhelgen nr 1.

Skilsmässojulen  2000 hade jag bara en önskan och det var julefrid.

Det fick jag och julen var trevligare än på flera år. Sen fick vi nyårsafton from hell, men det är en annan historia.

Så om en månad ska det vara som vanligt. Samma traditioner sedan barnen var små.

En del av mig hoppas  att H sitter ensam och övergiven på jul. Fast samtidigt inte. Ingen ska var ensam på jul. Jag vill vara arg och förbannad, men hittar inte ilskan.

Jag som har temperament som häxan surtant kan inte bli arg!

Jag pendlar mellan stundvis glad och superledsen.

Kom tillbaka Häxan surtant! Jag behöver dig nu!